med anledning av prop. 1990/91:156 Miljöklasser för nya fordon, m.m.
Propositionen och miljöpartiets synpunkter
I proposition 1990/91:156 föreslår regeringen en
uppdelning i miljöklasser av motorfordon. Avsikten är att
differentiera beskattningen av nya bilar så att miljövänliga
egenskaper premieras. Miljöpartiet de gröna anser att detta
är bra, men anser att det också bör finnas en klass för fordon
som är helt utan miljöfarliga utsläpp. För denna ''0-klass''
skulle ingen nybilsbeskattning utgå.
Propositionen föreslår att kilometerbeskattningen sänks
så att de samlade skatteeffekterna för vägtrafiken blir
neutrala. Vi föreslår att kilometerskatten höjs till ett
kostnadsansvar för kväveoxidutsläppen på 60 kr/kg NOx.
Vi är helt införstådda med ambitionen att skattetrycket inte
skall höjas, men en sänkning av kilometerskatten ger
fullständigt felaktiga signaler om skattepolitikens
miljöprofil. Det finns ett stort antal andra skatter som i
stället borde sänkas. Vårt förslag är att neutraliteten uppnås
genom sänkning av mervärdesskatten på land- och
sjöbaserad kollektivtrafik.
Regeringen förslår viss förändring i bilskrotningslagen.
Vi har tidigare motionerat i denna fråga och vidhåller våra
förslag från den motionen.
Vikten av kraftfulla miljöpolitiska styrmedel
De effekter i form av regional miljöförstöring som
biltrafiken åstadkommit har på några ställen i
industrivärlden nått katastrofala proportioner. Tidigast
noterades problemens allvar i Kaliforniens miljonstäder där
man också tidigast gick in med drastiska åtgärder. I vissa
delar av Sverige börjar problemen nu bli allvarliga men
genom att mark och vatten har en ganska stor
buffringsförmåga blir försurningens effekter inte fullt
tydliga förrän stora skador redan åstadkommits.
Miljöpartiet de gröna anser att en av beskattningens
huvuduppgifter är styrning av mänskliga aktiviteter som
hotar vår miljö och därigenom förutsättningarna för en god
livskvalité. Propositionen fyller sålunda en viktig uppgift och
de förbättringar vi föreslår innebär inte avslag på
propositionens huvudprincip.
Gränser för de olika miljöklasserna
Miljöpartiet de gröna anser i enlighet med Roy
Ottossons reservation till miljöavgiftsutredningen, MIA,
att miljökraven för den föreslagna miljöklass 1, som alltså
är den mest långtgående i utredningens förslag, ska skärpas.
För personbilar bör kravet på kväveoxidutsläppen skärpas
från föreslagna 0,25 g/km till 0,16 g/km, och därtill bör
bullerkrav motsvarande minst dem som planeras inom EG
krävas för certifiering till denna miljöklass.
Fordon utan miljöfarliga utsläpp: skatteklass 0
Vi hävdar att samhället aktivt bör stödja en övergång till
fordon utan miljöfarliga utsläpp och föreslår därför att en
skatteklass 0 inrättas för sådana. Klassen skulle medge total
befrielse från fordonsskatt.
Det är vår förväntan att den snabba tekniska
utvecklingen skall medföra att fordonstyper tas fram som är
kvalificerade för skatteklass 0. Det är Naturvårdsverkets
uppgift att följa denna utveckling och lämna förslag till
riksdagen om sådan klassifikation. I dagens läge vill vi som
exempel på klass 0 angeel-bilen,vätgasbilen,
solenergibilen,biogasdrivna fordon
Det bör observeras att klassifikationen skall avse
miljöegenskaperna för fordonet vid dess drift. Utsläpp
m.m. vid framställningen av energibärare (elektricitet,
vätgas etc.) bör beskattas vid källan för framställningen.
El-bilen
Fördelarna med eldrift av fordon är många:eldrivna
fordon ger i sig inte upphov till några utsläpp och är därför
förnämliga i bl.a. stadskärnorelmotorn är i sig mycket
energieffektiveldrift kan enkelt kombineras med andra
framdrivningssätt i s.k. hybridfordon
Idealet vore förmodligen om elkraften framställdes från
biobränslen i bränsleceller i bilen. Sådana bränsleceller
finns på experimentstadiet för bl.a. metanol. Utsläppen
från den förbränning som sker i dessa celler utgör knappt
promillen av vad en modern katalysatorbil klarar. Elkraften
som därvid produceras går direkt till bilens elmotor.
Utvecklingen av transmission och motor är i praktiken klar,
vad som återstår är att få fram mer hållbara bränsleceller.
Denna teknik bör vara mogen för allmän tillämpning inom
10--15 år. Vi har i andra sammanhang efterlyst stimulans för
forskning och utveckling av el-fordon. I detta sammanhang
anser vi att stimulansen av klassifikation i skatteklass 0 är
berättigad.
Vätgasbilen
Teknik för vätgasdrivna fordon har redan utvecklats på
flera håll i världen (exempelvis i Japan, Tyskland och USA).
Ur miljösynpunkt är vätgasen ett utmärkt drivmedel.
Utsläppen består väsentligen av vattenånga. De relativt små
mängder av kväveoxider som bildas kan begränsas genom
användning av låga förbränningstemperaturer och med
katalysatorer. Miljöpartiet de gröna anser att
vätgastekniken inom fordonsdrift bör gynnas genom att
dessa fordon klassificeras som klass 0.
Solenergibilen
Bilar drivna direkt av solenergi eller från batterier som
laddats med solceller finns för närvarande, men tekniken
befinner sig på utvecklingsstadiet. Allteftersom dessa
fordon blir färdigutvecklade för användning i trafik, bör de
tillhöra den extremt miljövänliga klass 0.
Biogasdrivna fordon
Vi har i annat sammanhang framhållit att nya fordon,
fr.o.m. 1987 års modell, bör kunna gå på biobränslen.
Tekniken är här väl utvecklad men det fordras
målmedveten politik att understödja dess utnyttjande.
Exempelvis krävs statligt engagemang i uppbyggnaden av
biobränslefabriker. Såväl de två alkoholerna etanol och
metanol som biogas är intressanta produkter. Vägledande
för inriktningen av det statliga engagemanget bör vara
energieffektivitet, miljö- och hälsoeffekter och ekonomi.
Även för biogasdrivna fordon föreslår vi klassifikation i
klass 0, dvs. total befrielse från fordonsskatt.
Begränsning av trafik med fordon av miljöklass 2 och 3
Särskilda tätortskrav bör ställas på distributionsfordon i
städerna. Kommunerna bör ges generell rätt att förbjuda
eller begränsa trafik av fordon som drivs med dieselbränsle
i miljöklass 2 eller 3 i tätorter (undantaget genomfartsleder
där alternativ saknas). Kommunerna bör också ges rätt att
ställa långtgående krav på avgasrening m.m. på fordon som
särskilt trafikerar tätorter.
Kommunerna bör också ha rätt till ytterligare åtgärder
då miljökvalitetsnormer överskrids bl.a. riktade mot
trafiken. Dessa miljökvalitetsnormer fastställs av staten.
Därigenom skulle staten få ett effektivt instrument att få
fram lokalt anpassade åtgärder för en bättre miljö. Givetvis
bör kommunerna ha möjlighet att införa strängare normer
än de av staten fastställda.
Förslaget om sänkt kilometerskatt
Regeringen har föreslagit en sänkt kilometerskatt.
Motiveringen uppges vara att kompensera för den
miljöskatt som påläggs de ur miljösynpunkt sämre tyngre
lastbilarna och bussarna. Konkret innebär regeringens
förslag att kilometerskatten sänks med ca 10 %, även för
fordon som inte alls åläggs någon som helst
försäljningsskatt!
Miljöavgiftutredningens förslag var att införa ett system
med avgifter och bidrag för nya tyngre lastbilar och bussar
som idag inte omfattas av nybilsskatten. Dessutom hade
utredningen föreslagit att kilometerskatten skulle höjas så
att kostnadsansvaret för kväveoxidutsläppen ökas från
nuvarande 15 kr/kg till 25 kr/kg. Det kan jämföras med att
miljöavgiften på kväveoxidutsläpp från större
energianläggningar är 40 kr/kg (fr.o.m. 1/1 1992) och att
kravnivån på motsvarande utsläpp från industri av
naturvårdsverket uppges vara 40 kr/kg.
Regeringens förslag att sänka kilometerskatten är att
gynna miljöfarlig verksamhet genom skattelättnader! Det
motverkar uppenbart syftet med det föreslagna
miljöklassningssystemet. Det strider mot den
grundläggande idén att använda ekonomiska styrmedel för
en bättre miljö. Det strider också, som framgår av
ovanstående, mot flera av miljöavgiftutredningens
förslag.
Miljöpartiet de gröna anser att regeringens förslag till
sänkning av kilometerskatten måste avvisas.
Vi föreslår däremot att det i kilometerskatten ingående
kostnadsansvaret för kväveoxidutsläppen höjs från
nuvarande 15 kr/kg till 60 kr/kg NOx. Regeringen bör
skyndsamt återkomma med sådant förslag till ändring i
vägtrafikskattelagen och lagen om vägtrafikskatt på
utländska fordon så att detta krav uppfylls.
Neutralitet genom sänkning av moms på kollektivtrafik
Enligt propositionen är syftet med den föreslagna
sänkningen av kilometerskatten att man skall uppnå
neutralitet i beskattningen av vägtrafiken. Som ovan visats
är detta ett ur miljösynpunkt mycket dåligt förslag. Vi
menar att motsvarande neutralitet i stället bör uppnås
genom sänkning av mervärdesskatten på land- och
sjöbaserad kollektivtrafik. I betänkande SkU18 som
behandlades av kammaren 10 april avslog riksdagens
majoritet yrkanden från oss och från andra partier
angående befrielse från mervärdesskatt för kollektivtrafik.
När vi nu åter tar upp frågan är det för att yrka på så stor
nedsättning av mervärdesskatten som motsvarar de ökade
intäkterna från beskattningen av fordon.
Skrotningspremium
Regeringen har underlåtit att föreslå en höjning av
skrotningspremien. Med tanke på att riksdagen så sent som
våren 1990 gav regeringen till känna att en höjning av
premien bör komma ifråga är detta uppseendeväckande.
Motiveringen som regeringen för fram är att det är ett
ekonomiskt ineffektivt sätt att minska utsläppen av
kväveoxider. Vi anser att denna motivering haltar
betänkligt eftersom utsläppen av en rad föroreningar kan
vara mycket stora från äldre bilar med slitna motorer. Dessa
fordon är dessutom ofta trafikfarliga.
Vi föreslår att bilskrotningspremien för bilar äldre än 15
år höjs till 5000 kronor och för yngre bilar till 3000 kronor.
Vid behov bör bilskrotningsavgiften höjas så att de ökade
utgifterna därigenom balanseras.
Hemställan
Men anledning av det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att förutom de i proposition
1990/91:156 föreslagna klasserna en miljöklass 0 inrättas
som innebär full befrielse från fordonsskatt,
2. att riksdagen beslutar att kraven för miljöklass 1 sätts
på sätt som anges i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär att
naturvårdsverket fortlöpande skall ge förslag om
fordonstyper som kvalificerar för miljöklass 0,
4. att riksdagen beslutar att eldrivna fordon klassificeras
till miljöklass 0,
5. att riksdagen beslutar att vätgasdrivna fordon
klassificeras till miljöklass 0 på sätt som anges i motionen,
6. att riksdagen beslutar att solenergidrivna fordon
klassificeras till miljöklass 0,
7. att riksdagen beslutar att biogasdrivna fordon
klassificeras till miljöklass 0,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att kommuner skall ha rätt att förbjuda eller begränsa
distributionstrafik i tätorter med dieseldrivna fordon
tillhörande miljöklass 2 och 3,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljökvalitetsnormer och
därmed sammanhängande kommunala åtgärder,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar
i vägtrafikskattelagen (1988:327) och lagen (1988:328) om
vägtrafikskatt för utländska fordon,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ändringar i vägtrafikskattelagen (1988:327) och lagen
(1988:328) om vägtrafikskatt för utländska fordon i enlighet
med vad som angivits i motionen,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
nedsättning av mervärdeskatten på land- och sjöbaserad
kollektivtrafik för att uppnå neutralitet i beskattningen av
trafiken,
13. att riksdagen beslutar att skrotningspremien för bilar
15 år eller äldre höjs till 5
000 kr.,
14. att riksdagen beslutar att skrotningspremien för bilar
yngre än 15 år höjs till 3
000 kr.,
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjning
av bilskrotningsavgiften för att finansiera höjda
skrotningspremier enligt motionens förslag.
Stockholm den 15 april 1991
Gösta Lyngå (mp)
Åsa Domeij (mp)
Lars Norberg (mp)
Carl Frick (mp)
Hans Lindforss (mp)