Förändringar i skattesystemet för att främja landsbygdens utveckling
Det råder för närvarande en villrådighet inom det
värmländska jordbruket. Det livsmedelspolitiska beslut
som riksdagen antog i början av juni i fjol ger klart besked
om omställningens villkor och ersättningsbelopp. Man
överlåter till jordbrukaren att söka rätt bland alternativa
markanvändningsidéer. Möjligheten finns också att fortsätta
med spannmålsodling, vall och annan normal
markanvändning i jordbruket.
Många upplever framtiden i värmländskt jordbruk som
ett vanskligt lotteri. Att plantera barrskog på åkermarken
kan ge barnbarnen hyggliga inkomster om 60--80 år. Så
länge dröjer det innan investeringen är lönsam. Fram till
gallringen är det endast utgifter.
Odling av energiskog, energigrödor och industrigrödor
är vanliga diskussionsämnen. Ingen kan med säkerhet säga
någonting om ekonomin i sådan markanvändning.
Avsättningsmöjligheterna är på de flesta håll i landet små.
Framtidsprojekten kan te sig lockande -- allt från
kommunala värmeverk till inhemska bildrivmedel som
etanol och metanol. Dagens odlingsproblem finner
dock ingen lösning i luftiga projekt som kräver speciella
skatteförmåner och rikhaltiga subventioner.
Hoppet står till bönderna
Vad Värmlands befolkning och turister vill hoppas på är
att jordbrukens ägare fortsätter att bruka jorden på sätt som
skett i århundraden. Därtill vill man hoppas att minst lika
många jordbrukare och andra landsbygdsbor som i dag
fortsätter att hålla kreatur, hästar, får och andra djur som
kräver vall eller odling. Eljest kommer ännu mera av
landskapet att slya igen eller förmörkas av granskog.
Alternativ energiskog ger knappast ett vackert
kulturlandskap, så som Värmland fortfarande har och som
betyder så mycket för turistnäringen. Däremot bör
industrigrödor och energigrödor vara ett mycket gott
alternativ ur skönhetsperspektiv. Förutsättningen är
emellertid, som vi nyss framhöll, att det finns avsättning och
lönsamhet.
När det gäller spannmålsodling är det problem med
lönsamheten på de flesta håll i Värmland. Att det över
huvud taget odlats spannmål norr om Vänerbäckenet beror
främst på jordbrukares och andra markägares känsla för att
bruka åkern och hålla omgivningen öppen och vacker.
Skattefrågor styr i landskapet
Här har kvittningsrätten i skatteavseende mellan olika
förvärvskällor betytt mycket i Värmland. Förluster i
spannmålsodlingen har kunnat dras av i deklarationen mot
inkomst från annan förvärvskälla. Men med den s.k.
skattereformens okänslighet för landsbygdens problem
gäller inte längre denna kvittningsrätt.
Följden kan nu bli att gran- eller energiskog kommer att
förstöra det hittills öppna odlingslandskapet.
Denna hotbild kan dock ännu så länge undanröjas
genom återinförande av kvittningsrätten. Vi moderater
begär en sådan ändring i skattelagstiftningen. Detta bör ges
regeringen till känna.
Mjölken sinar
Även animalieproduktionen visar nu en starkt negativ
bild. Mjölkbesättningarna minskar i antal.
Mejerihanteringens framtid i länet diskuteras.
Mjölkproducenterna frågar sig och omgivningen om det
finns någon framtid för deras näringsfång i Värmland.
Dessvärre är det regering och riksdag som har svaret.
Skulle det s.k. Norrlandsstödet försämras för värmländskt
vidkommande försvinner en ännu större del av
mjölkproducenterna i länet. Även slakteriet i Kil hotas då.
Den aviserade propositionen om Norrlandsstödet måste
bli positiv för Värmland.
Levande landsbygd kräver sund politik
En förutsättning för att landsbygden skall leva, som
slagordet lyder, är att människor kan bo där och har råd att
bo där. Vidare ska det finnas utvecklingsmöjligheter. Detta
är i högsta grad politiska frågor. Socialdemokratisk politik
har i flera decennier styrt bort människor från landsbygden
och jordbruket. Detta har skett medvetet.
Välståndsutvecklingen skulle ske i städer och större
tätorter.
Samtidigt skulle jordbruket strukturrationaliseras till
ständigt större enheter. KR- och senare SR-jordbruk blev
dock aldrig till välsignelse för vare sig landsbygden,
matpriserna eller de jordbrukare som välsignades av
Storebror Staten.
Jordförvärvslagen har i decennier spelat en negativ roll
för landsbygden. Detta bekräftas i professor Sören Wibes
utredning, refererad i bl.a. en särskild motion till årets
riksdag av undertecknade. Jordförvärvslagen har påskyndat
avfolkningen. Vi moderater har alltid motsatt oss
förvärvsprövning för fysiska personer. Vi begär att denna
förvärvsprövning upphör senast vid kommande årsskifte. I
nämnda motion hemställer vi om ett tillkännagivande till
regeringen.
Att utvecklas på landet
Att bo på landsbygden är en livsform. En mycket positiv
sådan. Många, många fler vill helst bo på landsbygden. Vi
moderater vill skapa förutsättningarna. Med våra förslag till
åtgärder och lagändringar kan man bättre ta tillvara
landsbygdens utvecklingsmöjligheter. Dessa finns i
jordbruket, i skogsbruket och särskilt hos människorna
själva. Initiativkraften måste lockas fram. Det bör vara
möjligt att stimulera en stor del av den värmländska
landsbygdens befolkning att pröva idéer som kan ge ökade
inkomster.
Exempel på extrainkomster
Samtidigt som jordbrukaren och skogsbrukaren söker
nya inkomstkällor i en mer differentierad produktion i
jordbruket är det angeläget att en mängd annan
företagsamhet kommer igång på landsbygden. För
lantbrukare är det lönsamma kombinationssysselsättningar
som måste skapas. Här borde hemslöjden ha sin givna plats.
Den för numera en tynande tillvaro i Värmland men inte för
att den är dålig utan därför att det är för få som tillverkar
hemslöjdsartiklar i länet.
Det leder till att Värmland inte får någon profil på detta
område vilket i sin tur leder till vikande efterfrågan.
Stimulans för hemslöjden
Hemslöjden måste i första hand ses som en
hobbyverksamhet. Därmed bör en del av inkomsten vara
skattefri, så som gäller för viss inkomst av försäljning av
vilda bär, svamp och kottar. En sådan skattebefrielse bör
även gälla hemslöjdare. Eftersom hemslöjdsverksamheten
numera har så ringa omfattning i vårt land skulle en viss
skattefrihet knappast innebära något inkomstbortfall för
stat och kommun.
Snarare skulle det stimulera till ökad tillverkning och
försäljning av hemslöjd, vilket skulle bli till gagn för hela
samhället. Med en växande hemslöjdsverksamhet ökar
givetvis också statens och kommunernas skatteinkomster.
Odling i nedlagda stallar
Hemslöjden är ett exempel på extrainkomster av mera
traditionell art. Numera finns en mängd andra projekt av
mindre omfattning realiserbara för den som disponerar
lokaler och/eller mark. Ett exempel är svampodling
inomhus. En lantbrukarhustru i Fryksdalen i Värmland hör
till dem som lyckats utomordentligt bra med
champinjonodling i stallarna i gårdens ekonomibyggnad.
Man har upphört med mjölkproduktionen. Men ett
hundratal aveslfår tar vara på betet runt gården och
bibehåller det öppna kulturlandskapet. När det gäller
svampodlingen har lantbruksnämndens avdelning för
landsbygdsutveckling varit till hjälp i starten. Det är ett gott
praktiskt exempel på att staten bör satsa på sådan
landsbygdsutveckling i stället för på strukturbyråkrati,
förvärvshinder och egna affärer med statens pengar i en
jordbank.
Ser möjligheter i stället för hinder
Vi ska ge ytterligare exempel på hur företagsamma
personer på landsbygden ser möjligheter i stället för hinder.
Champinjonodlaren i Fryksdalen kastar inte bort den
inköpta stallhalmen efter att den använts till odlingen. I
stället läggs den i säckar och säljs som
jordförbättringsmedel.
Det går också att bedriva fårskötsel utan egna eller
arrenderade marker. Ett par unga kvinnor på den
värmländska landsbygden leasar ut får som betesdjur!
Affärsidén är ''betestjänst med får som håller marken ren
från sly och därmed kulturlandskapet öppet''.
Vad vi vill framhålla med denna skildring i en
riksdagsmotion är att politikerna ska styra så litet som
möjligt även på landsbygden. I stället underlätta för
boendet och utvecklingen av såväl jordbruk och skogsbruk
som gamla verksamheter. Lantbruksnämndernas
omgestaltning inom länsförvaltningen bör helt inriktas på
utveckling av odlingar och kombinationsverksamheter.
Möjligheten ska samtidigt ges till lämpliga
hushållningssällskap att överta verksamheten med visst
samhällsstöd.
I Värmland bör lantbruksskolan Lillerud utgöra
en lämplig plats som ett utvecklingscentrum för landsbygd.
Vad vi här anfört om landsbygdsutveckling m.m. bör ges
regeringen till känna.
Miljardbelopp extra till vägar och kommunikationer
För att landsbygden ska kunna utvecklas krävs
naturligtvis en god s.k. infrastruktur. Dit hör skolor,
serviceinrättningar av olika slag samt -- inte minst -- vägar
och goda kommunikationer.
I flera parti- och kommittémotioner från moderata
samlingspartiet läggs förslag på dessa områden. Bl.a.
föreslår vi att två miljarder kronor anslås utöver
regeringens budgetförslag till förbättringar och
nybyggnationer av vägar runt om i landet. Därtill ytterligare
en extra halv miljard till förbättrade kommunikationr.
Vi vill i denna motion understryka det stora behov av
vägförbättringar och vägbyggnation som finns i Värmland.
Det är avgörande för bl.a. skogsbrukets transporter liksom
för landsbygdens utveckling och framtid i Värmland.
Detta bör ges regeringen till känna.
Skogens betydelse
En styrka för jordbruksnäringen och landsbygden i
Värmland har varit och är skogen. Flertalet lantbrukare är
också skogsbrukare. Tack vare kombinationen har man
kunnat fortsätta att driva även olönsamt jordbruk.
Det har hela Värmlands befolkning och tillresande
turister glädje av. Hittills har lantbrukaren-skogsbrukaren
bjudit på detta. I fortsättningen ska vi inte räkna med att
någon har råd att bjuda på odlad åkermark och slyrensning.
Skogen och skogsbruket har stor betydelse för hela
Värmland och dess befolkning. Skogsindustrin ger en
omfattande sysselsättning. Den skulle inte finnas i
Värmland om inte skogsråvaran fanns där. Men
skogsägarna, som oftast är egna skogsbrukare, är dels hårt
insnärjda av regleringar, dels pressade av
skogsbeskattningen.
Vi anser att skogsvårdslagens krav på avverkning och
ransonering är negativa och irrationella. Vi föreslår ett
avskaffande. Skogsägaren ska, enligt vår mening, fritt få
utforma skogsskötseln inom de ramar som ställs av
landskapsvårdens och naturvårdens krav.
Vi föreslår således att lagstiftningen därutöver slopas.
Detta bör ges regeringen till känna.
Skogsvårdsavgiften bort!
Skogsvårdsavgiften är en orättfärdig skatt som slår hårt
mot den enskilde skogsägaren. Den hämmar utvecklingen
av det svenska skogsbruket. Skogsnäringen får betala
skogsvårdsavgift för hela den tid plantorna växer fram till
dess slutavverkningen sker. Det är en tidsrymd på 70--80 år.
Ackumulerat blir det mycket stora pengar under skogens
produktiva tid. Det blir helt enkelt en form av straffskatt.
Vi föreslår att skogsvårdsavgiften halveras under
kommande budgetår samt därefter helt avskaffas.
Bygg fritt på landet!
På landsbygden finns gott om utrymme för bebyggelse.
Men regleringar och förbudslagar utgör ofta en snårskog av
hinder. Redan före PBL fanns så mycket hinder för
byggande av villor på landsbygd att det blev enklare att
bygga eller köpa hus i tätort. Vi moderater vill ha bort
hindrande regler i PBL och skriva in i lagen att det ska
finnas en generell rätt att bygga utanför detaljplan.
Denna generella byggrätt bör omfatta såväl fritidshus
som villor för året-runt-boende. Detta bör ges regeringen
till känna.
Byggnadsnämnden ska endast kunna uppställa krav på
placering och utförande. Dessa betydande lättnader i PBL
och byggbestämmelser kommer, så snart de genomförs, att
leda till ökat bostadsbyggande på landsbygd. Detta skulle få
starkt positiv betydelse i Värmland. När den jordbrukande
befolkningen minskar i antal är det endast inflyttning av
människor som kan åstadkomma en bibehållen eller rent av
förbättrad service och infrastruktur på landsbygden.
Nybyggnation där barnfamiljer flyttar in på landet ger
grannar åt lantbrukare och räddar ofta handelsbod och
annan service.
Turismen i Värmland
Turismnäringen bör omfatta hela Värmland. Vi har i en
särskild motion föreslagit högre beloppsgräns för den
skattefria intäkten vid uthyrning av fritidshus. Det skulle
starkt öka utbudet på övernattningsstugor och därmed
gagna Sverigeturismen som helhet.
Vad vi särskilt vill framhålla i denna landsbygdsmotion
är det stora sportfiskeprojektet Laxfond Vänern. Projektet
är numera väl känt i riksdagen och i regeringskansliet. Vi
ska här inte beskriva det närmare. Däremot framhålla den
stora betydelse en starkt utvecklad fisketurism får för stora
delar av Värmland. Ett omfattande sportfiske över Vänern
och vid dess stränder kommer att leda till nya verksamheter
och därmed ny sysselsättning i samtliga tre län runt Vänern.
Fisketurismen kommer sannolikt också att främja
turismnäringen i övriga Värmland där tillgången på
sportfiskevatten är mycket god. De anslag som staten
genom länsstyrelserna givit Laxfond Vänern kan förväntas
generera turistökning i större geografisk omfattning.
Vi föreslår att regeringen inom budgetramen för
länsanslagen ökar anslagen till de tre Vänerlänen med totalt
tio miljoner kronor för budgetåret 1991/92 samt framlägger
för riksdagen förslag om fortsatt finansiering i
fonduppbyggnaden i projektet Laxfond Vänern.
Bort med turistmomsen!
När det gäller turismen föreslår vi i en särskild motion
ang. arbetsmarknad och näringsliv i Värmland att
''turismmomsen'' återgår till den nivå hotell- och
restaurangtjänster tidigare hade. Det innebär en 40-
procentig sänkning av denna moms, vilket starkt
underlättar för svensk turismnäring som blivit hårt drabbad
av den s.k. skattereformen med dess momsbreddning och
starkt höjda resekostnader.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att kvittningsrätten mellan olika
förvärvskällor skall återinföras,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jordbrukets situation och behov
i Värmland,1]
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
införande av ett skattefritt grundbelopp för inkomster från
egen tillverkning av hemslöjdsalster,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statliga insatser för
landsbygdsutveckling,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökade anslag till
vägförbättringar och vägbyggnationer i Värmland,3]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder, bl.a. vissa ändringar i
PBL, för att underlätta byggande av villor och fritidshus på
landsbygden,4]
3. att riksdagen beslutar halvera skogsvårdsavgiften
under kommande budgetår samt därefter helt avskaffa
densamma, vilket finansieras genom motsvarande
minskning av eventuell bidragsgivning till skogsbruket,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avreglering i skogsbruket genom
revidering av skogsvårdslagen,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av 10
000
000 kr. extra ur länsvisa anslagsramen till de tre länen
som är engagerade i Laxfond Vänern, samt förelägger
riksdagen förslag till finansiering för ytterligare två
år.2]
Stockholm den 25 januari 1991
Göthe Knutson (m)
Gullan Lindblad (m)