Det sista steget i den beslutade omläggningen av det
svenska skattesystemet har nu genomförts. Behovet av en
omläggning har länge framstått som uppenbart.
Centerpartiet har aktivt verkat för genomförandet av flera
av de grundläggande principerna. Det gäller bl a lägre
skattesatser för arbetsinkomster, förhöjt grundavdrag för
lägre inkomstlägen, enhetlig kapitalbeskattning -- d v s
samma procentsats för beskattning av inkomsträntor som
för avdrag för utgiftsräntor -- och huvuddragen i
företagsbeskattningen m m.
Centerpartiet har emellertid hävdat en delvis
annorlunda finansiering. Vi har således konsekvent motsatt
oss den höjda mervärdesskatten inom bygg- och
bostadssektorn, liksom införande av mervärdesskatt på
energi, kollektivtrafiken och för utspisning och
övernattning. Vi har också föreslagit att mervärdesskatten
på mat sänks till den tidigare nivån för byggande m m. Om
våra förslag genomförts skulle omläggningen ha fått en
mera fördelaktig fördelningsprofil samtidigt som en
betydande rundgång via barn- och bostadsbidrag kunnat
undvikas liksom ett ökat inflationstryck, vilket riskerar att
urholka den nu beslutade skattereformen. När det gäller
hotell- och restaurangsektorn och turistsektorn har den
minskade basen -- d v s omsättningen -- medfört att den
höjda mervärdesskatten sannolikt inte lett till något
nettotillskott till finansieringen, snarare tvärtom.
När vi nu kan se effekterna av de genomförda
förändringarna visar de sig i allt väsentligt överensstämma
med de av oss gjorda bedömningarna. Boendekostnaderna
har t ex radikalt skjutit i höjden, kostnaderna för
kollektivtrafiken likaså. Höjningarna slår givetvis hårdast
mot de grupper som tjänar minst på sänkningen av
arbetsinkomster. Det är därför angeläget att snarast rätta
till de skadeverkningar som omläggningen medfört och
medför. Vi återkommer därför med förslag till reducerad
mervärdesskattesats i en särskild partimotion, där vi också
kräver sänkt mervärdesskatt på livsmedel. I en annan
partimotion om boendekostnader återupprepar vi kravet på
sänkt mervärdesskatt på byggande och boende.
En annan huvudinvändning som vi i centerpartiet har
haft mot omläggningen är att den medför att arbetsfrånvaro
stimuleras framför arbetsnärvaro. Detta sker framförallt
genom försämringar i avdrag för arbetsresor liksom resor
med egen bil i tjänsten men också genom sociala avgifter
på ersättningar för kostnader i samband med arbetsnärvaro.
Också dessa bedömningar besannas nu i den verklighet som
vi upplever dagligdags. Vi upprepar därför i stort våra
tidigare förslag även på detta område.
När det gäller pensionärernas beskattning upprepar vi
kravet på en utredning om höjd grundpension i en särskild
motion.
Självklart medför justeringar av redan genomförda
förändringar svårigheter. Vi upprepar därför inte alla våra
tidigare förslag. Vi bedömer emellertid de flesta av våra
krav vara så samhällsnyttiga att svårigheterna får godtas.
Dock avstår vi från att kräva ett återinförande av
sparavdrag då detta skulle komplicera nu beslutade
förändringar i allt för stor utsträckning. Vi anser emellertid
att det måste införas andra sparstimulanser för att
samhällets krav på ökat sparande ska kunna uppfyllas. Vi
har utvecklat förslag till detta i en särskild motion om
sparande, där vi bl a föreslår skattefri avsättning till
personliga investeringskonton.
Inom företagsbeskattningen återkommer vi bl a med
förslag om slopad förmögenhetsbeskattning av i företag
arbetande kapital och en begränsad kvittningsrätt mellan
inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.
Inkomst av tjänst
Skatteskalan
Centern har i stort sett ställt sig bakom den nu beslutade
skatteskalan. Vi anser emellertid att det inflationsskydd
som nu har beslutats är för kraftigt tilltaget, speciellt med
tanke på de löneökningar som skett under senare år. Vi
manade också till stor försiktighet med indexering av
statsfinansiella angelägenheter i vår motion om
skattereformen i juni förra året. Vi hävdade redan då att
indexering av skatteskalan utöver konsumentprisindex
löpande måste följas och utvärderas. Vi finner att vår
inställning var riktig och föreslår därför att skatteskalan
endast indexeras utifrån konsumentprisindex.
Schablonavdrag
Vi anser fortfarande att schablonavdraget ska sänkas i
stället för höjas. Detta avdrag ges oavsett
kostnadsbelastning eller ej och bör därför hållas på en
relativt låg nivå, annars uppstår en snedvridande orättvisa
gentemot alla med höga arbetskostnader. Vi föreslår därför
att schablonavdraget sänks till 2.000 kr.
Resekostnadsavdrag i inkomstslaget tjänst
Avdrag för arbetsresor är av stor betydelse för en
decentraliserad samhällsstruktur med en levande
landsbygd. Det har stor betydelse för just de människor som
saknar alternativa kommunikationsmöjligheter och är helt
beroende av transporter med egen bil. Det är viktigt att den
samlade alternativkostnaden för att delta i förvärvsarbete
inte blir så hög att människor gynnas ekonomiskt av att vara
hemma från arbetet.
Eftersom energimomsen kombinerad med kvarvarande
punktskatter påverkar kostnaden för arbetsresor med egen
bil, anser vi att avdraget bör uppgå till 15 kr per mil oavsett
körsträcka. När riksdagen fattar beslut om att avskaffa
energimomsen anser vi att det räcker med ett avdrag om 12
kr per mil för 1991.
För dem som använder den egna bilen i tjänsten anser
vi att avdraget ska vara 15 kr alternativt 12 kr med samma
utgångspunkt som avdraget för arbetsresor beskrivet ovan.
Därtill anser vi att en möjlighet till avdrag för verklig
kostnad ska finnas i de fall den överstiger schablonbeloppet.
Det har redan nu visat sig att nuvarande avdragsmöjligheter
och beskattningsregler för bilersättningar gör att
arbetsgivarna tvingas till investeringar i tjänstebilar och
därmed får vi utökade bilparker i landet förutom en mindre
effektiv användning av privatbilarna.
Bilförmån
Den nuvarande beskattningen av bilförmån gynnar
användandet av stora bilar liksom privatåkande med
tjänstebilar. Detta anser vi vara helt felaktigt. Vi anser
därför att denna beskattning ska ändras så att den blir direkt
proportionell mot nybilspris och privatåkande. Vi anser att
det är de verksamhetsrelaterade kostnaderna som ska
prioriteras, inte tvärtom.
Skattereduktion för ensamstående med barn
Skattereduktionen för ensamstående med barn har
betydelse för många kvinnor men även män som är
låginkomsttagare. Regeringen har fortfarande inte kommit
med förslag till hur man tänker lösa deras ekonomiska
situation när skattereduktionen tas bort. Det kan betecknas
som social nedrustning, vilket vi på det bestämdaste
motsätter oss.
Skattereduktionen för hemmamake är av ringa
statsfinansiell betydelse men däremot av viss betydelse för
det fåtal personer, oftast kvinnor, som lever i små
omständigheter. Så länge inget annat föreslagits bör båda
skattereduktionerna vara kvar.
Ovanstående resonemang skall även gälla sjömännen.
Skattereduktion för fackföreningsavgift m m
Vi föreslår att skattereduktionen för fackföreningsavgift
slopas. På samma sätt bör avdraget för föreningsavgifter för
arbetsgivare begränsas till den del som avser
konfliktändamål. De tekniska problemen med det senare
förslaget är knappast oöverstigliga. Regeringen bör
återkomma till riksdagen om sådan begränsning av
arbetsgivarorganisationernas avgifter. Båda förslagen bör
genomföras vid samma tidpunkt.
Pensionärernas beskattning
Vi anser att pensionärerna ska kunna betala skatt efter
samma skatteskala som övriga. Därför har centern lagt
förslag om införande av en höjd grundpension.
För de två närmaste åren gäller övergångsregler varvid
pensionärerna erhåller ett särskilt grundbidrag.
Socialdemokrater och folkpartister har tillsammans
genomfört en alltför kraftig avtrappning av det
grundavdraget. De anser att både förmögenhet och
kapitalinkomster ska påverka avtrappningen.
Vi anser att avtrappning av det särskilda grundavdraget
ej skall ske mot förmögenhet. Det skulle innebära en form
av dubbelbeskattning eftersom detta grundavdrag också
avtrappas mot kapitalinkomster.
Reavinstbeskattning av fastigheter
Bostadsfastigheter
Det nya skattesystemet innebär att uppskovsregler för
reavinstbeskattning vid försäljning av bostadsfastigheter
upphör. För att inte beskattningen ska bli orimligt hög har
riksdagen beslutat om takregler på olika nivåer beroende på
vad slags fastighet som säljs. Centern har accepterat den
principiella ändringen, men vi anser att reglerna i vissa fall
är antingen för hårda eller direkt felaktiga.
Vid försäljning av bostadsfastighet eller bostadsrätt kan
det i vissa fall framstå som orimligt med även befintlig
takregel på 9 % av försäljningspriset. Det gäller boende
som tvingas byta bostad av t.ex. medicinska skäl,
handikappskäl eller åldersskäl. Det kan handla om ett byte
av bostad inom samma hus. Det kan innebära att en
folkpensionär med endast pensionstillskott blir tvingad att
begära socialhjälp för att klara detta. Vi föreslår att det i
sådana fall skall finnas möjligheter till en särskild prövning
och detta skall anges i lagstiftningen.
När det gäller försäljning av bostadsrätt och beräkning
av reavinst i samband därmed, anser vi att beslutet i
riksdagen vilar på felaktig grund. Vi anser att det finns en
principiellt felaktig sammanblandning av
bostadsrättsinnehavare och bostadsrättsförening. Dessa ska
särskiljas som skattesubjekt. När beräkningen av
reavinstskatt sker ska hänsyn tas endast till
bostadsrättsinnehavarens ekonomiska förhållanden.
Beslutet bör ändras så att reavinstberäkningen sker utan
hänsyn till bostadsrättens andel av föreningens nettoskuld
eller nettoförmögenhet, eller dess andel i föreningens
utgifter för ''värdehöjande reparationer och underhåll''.
När det gäller avdrag för värdehöjande reparationer vid
beräkning av reavinst, anser vi att 10 år är en mer rimlig
period än nu beslutade 5.
Näringsfastigheter
Den föreslagna takregeln för näringsfastigheter innebär
en negativ särbehandling av försäljning av näringsfastighet
och bostadsrätt i näringsverksamhet. Vi anser att det är
oskäligt med en takregel som kan leda till 27 % skatt. Vi
anser att det är rimligt att samma takregel, som gäller
fritidshus, nämligen 18 %, även gäller ovannämnda
fastigheter och bostadsrätter.
Företagsbeskattning
En ogynnsam företagsbeskattning, i kombination med i
övrigt få möjligheter att skaffa externt riskkapital, har
bidragit till att de små och medelstora företagen hittills varit
hänvisade till kreditmarknaden för sina kapitalbehov.
Deras soliditet har därför kommit att bli låg. Med högt
ränteläge belastas därför dessa företag av höga
kapitalkostnader. Detta anser vi är nödvändigt att förändra.
I en motion om näringspolitik har vi framfört kravet på
slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital.
Skattereformen som trätt i kraft vid årsskiftet har i
huvudsak lämnat egenföretagarnas skattesituation
ofullständigt löst. Arbetet måste nu skyndsamt inriktas på
att skapa en rimlig skatte- och avgiftsnivå för
egenföretagen. Därför bör regeringen skyndsamt ta fram
förslag till särskild redovisningsmetod, som ger möjlighet
till uppbyggnad av ett eget kapital för förstärkning och
utveckling av företaget. Vi anser också att det måste
återinföras en kvittningsrätt mellan inkomst av tjänst och
inkomst av näringsverksamhet för nystartade företag under
de fem första åren.
Vi föreslår att avsättning till SURV
(skatteutjämningsreserv) för egenföretagare medgives med
30 % av ingående kapital kombinerat med antingen 20 %
av inkomsten för beskattningsåret eller med 15 % av årets
lönesumma.
Regeringen måste även se över principen för
räntefördelningen. En egen företagare måste ges möjlighet
att få avdrag för sina kostnader i förvärvskällan. Genom att
enbart erhålla avdrag för 12 kr/mil avviker det nya
skattesystemet från den grundprincipen. Vi anser att avdrag
ska medges för 15 kr eller verklig kostnad.
Skatt på idrott
Vi har i en särskild motion uppmärksammat problemen
för idrotten vilket också regeringen gjort i
budgetpropositionen. Vi har emellertid redan från början
framfört den åsikten att skattesystemet inte ska bygga in
kompensationsdrivande krav, för då förfelas de dynamiska
effekterna. Vi anser att tävlingspriserna ska beskattas
endast om de överstiger ett värde av 1 000 kr liksom att
uppgiftsskyldigheten ska kopplas till beskattningen.
Vi föreslår liksom tidigare att lagen om allmän
försäkring ändras så att sociala avgifter vid ersättning i
samband med idrottslig verksamhet inte uttas på
ersättningar upp till ett basbelopp.
Mervärdesskatt
Inledningsvis konstaterade vi att en kraftigt ökad
indirekt beskattning leder till ökad rundgång och ökat
inflationstryck. Vi anser att samhället vinner på att
skattesystemet har en fördelningspolitisk profil. Den
indirekta beskattningen på mat och boende måste sänkas
kraftigt, så att samhället slipper en ständigt återkommande
kompensationskarusell.
I andra motioner kräver vi förslag om differentierad
moms och sänkt moms på mat och boende.
Moms på hotell- och restaurangtjänster
Redan när förslaget om höjd ''turistmoms''
aktualiserades för första gången i riksdagen avvisade vi
förslaget med tanke på att det rör sig om en näring som
exporterar tjänster. Turistnäringen konkurrerar med andra
länders turistutbud vare sig det är de som bor i Sverige som
efterfrågar dess tjänster eller det är personer i andra länder
som gör det. Utlandet har som regel en mycket låg
beskattning av dessa tjänster. Detta visar sig i kalla siffror,
då bytesbalansen starkt försämrats genom ökad
utströmning av resevaluta och minskad inströmning (på
grund av den höga turistmomsen). Förändringen är så pass
stark att man redan i det här skedet kan hävda att
finansieringen på en miljard fattas. Därtill kommer de krav
på kompensation som kan komma att erfordras.
Vi föreslår därför att mervärdesskatt på hotell- och
restaurangtjänster sänks till den ursprungliga nivån.
Moms på personbefordran
Vi förslår att momsen på personbefordran slopas så att
utbyggnaden av kollektivtrafik kan ske utan försvårande
förutsättningar. Vi anser att det strider mot riksdagens
tidigare fattade beslut att överhuvudtaget beskatta en så
samhällsnyttig funktion. Sverige är redan sedan tidigare ett
högkostnadsland. Grundläggande bastjänster och basbehov
bör beskattas så lågt som möjligt för att inte allmänna
kostnadsläget ska hamna på allt för hög nivå. Kraftiga
miljöskäl talar också för att denna moms slopas.
Omsättningsskatt på värdepapper
Vi upprepar här vårt krav om slopande av denna
missriktade omsättningsskatt. Den skatten har fått samma
negativa effekt som ''turistmomsen''. Skatten ger inget
tillskott till samhällsfinansiering utan bidrar till att tvinga ut
aktiemarknaden till utlandet, varvid skatteintäkterna
successivt minskar och en försämrad funktion på
värdepappersmarknaden erhålles. Detta kan inte ha varit
avsikten.
Skatt på energi
Energibeskattningen
Den grundläggande målsättningen för den av riksdagen
beslutade energipolitiken är ''en successiv utveckling mot
ett energisystem i huvudsak baserat på varaktiga, helst
förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga
miljöpåverkan''.
En annan viktig målsättning är effektivare
energianvändning och minskat oljeberoende.
En miljöanpassad och framtidsinriktad
energibeskattning innebär att miljövänlig och förnybar
energi gynnas på bekostnad av miljöförstörande
importerade energislag. Vidare att en överföring av
skattebelastningen bör ske från arbetskraft till energi och
råvaror. En sådan omläggning av skatteuttaget skapar
incitament för hushållning med våra naturresurser och
stimulerar till ökande sysselsättning.
Detta innebär att vi förordar en konsekvent övergång till
att skatter/avgifter på el och värme tas ut i produktionsledet
för att stimulera till effektivisering och begränsning av
utsläpp i produktion, distribution och konsumtionsled. Vårt
förslag till ändringar i energibeskattningens utformning
innebär följande:
1. Energi skall inte vara momsbelagd utan skatte- och
avgiftsuttaget på energi skall bygga på miljöanpassad
punktbeskattning.
2. Nuvarande konsumtionsbeskattning av el slopas och
ersätts av vattenkraftsskatt, uranskatt och lika beskattning
och avgifter på bränslen oavsett om de används för värme
eller elproduktion. Tekniskt tas skatten ut i produktionsled
på producerad el motsvarande 13 öre/kWh i
konsumtionsledet.
3. Höjd punktbeskattning på bensin med 24 öre/l med
motsvarande höjning av kilometerskatten.
4. Biobränslen, vindkraft, vågkraft och el från solceller
skall vara skattefria.
5. Den energiintensiva industrins nedsättning av
energiskatt och koldioxidavgift utformas så att den ökar
lönsamheten vid effektivare energianvändning.
I enlighet med vad som ovan anförts bör riksdagens
beslut om införande av mervärdesskatt på energi rivas upp
och energiområdet undantas från skatteplikt enligt
mervärdesskattelagen från den 1/7 1991 och ersättas med
punktskatter i enlighet med vad ovan förordats.
Skattefrihet för avkopplingsbar el skall inte medges.
Samkörningen av det nordiska elproduktionssystemet är
viktig för att optimalt utnyttja tillgängliga resurser. För att
denna samkörning inte skall störas av de produktionsskatter
vi föreslår krävs att ett generellt skatteavdrag får göras med
13 öre/kWh vid export av el, samt att motsvarande påslag
görs vid import av el. Detta innebär att produktionsskatten
behandlas på samma sätt som moms vid export och import.
Analys
Centern har åtskilliga gånger pekat på nödvändigheten
av en betydligt djupare analys av skattereformens effekter
på vissa områden än vad regeringen hittills presenterat. Det
är ett faktum att regeringen har tvingats dra tillbaka,
alternativt ändra en rad tidigare fattade beslut. Dessa
förändringar har regeringen tvingats till p g a att
verkligheten gjort sig gällande och underkänt delar av
skattereformen sådan den sammansattes av majoriteten av
socialdemokrater och folkpartister.
Inte minst med tanke på att redan uppkomna negativa
effekter strider mot mål, som riksdagen tidigare har beslutat
om, krävs det krafttag från regeringen. Det behövs
ytterligare analyser och skyndsamma förslag om ändringar
och åtgärder där det visar sig att skattereformens
samhällsekonomiska effekter är negativa.
Övriga skatteförslag
I särskilda motioner har centern i övrigt redovisat
följande skatteförslag:Sänkt moms på mat till 13,64 %,
undantag tobak, vin och sprit, fr o m 1/7 1991.Behåll en
punktskatt på choklad.Normal momssats blir 25 % på
övriga varor, fr o m 1/7 1991.Sänkt moms på byggande till
13,64 %, fr o m 1/7 1991.Sänkt moms på
fastighetstjänster, sophämtning och vatten och avlopp till
13,64 %, fr o m 1/7 1991.Personliga investeringskonton
med skattefria avsättningar på upptill ett halvt
basbelopp/år.Utredning om höjd grundpension.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skatteskalans indexering,
2. att riksdagen beslutar att schablonavdrag under
inkomst av tjänst skall medges med 2 000 kr. i enlighet med
vad i motionen anförts,
3. att riksdagen beslutar att avdrag för resor mellan
bostad och arbetsplats skall medges i enlighet med vad i
motionen anförts,
4. att riksdagen beslutar att avdrag för användande av
egen bil i tjänsten skall medges enligt de regler som anförts
i motionen,
5. att riksdagen beslutar om beskattning av bilförmån i
enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag
om kompensation till ensamstående med barn vid
borttagande av skattereduktion i enlighet med vad som
anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar om skattereduktion för
hemmamake i enlighet med vad i motionen anförts,
8. att riksdagen beslutar om skattereduktion för
ensamstående med barn i enlighet med vad som anförts i
motionen,
9. att riksdagen beslutar om avdrag för
fackföreningsavgift i enlighet med vad som anförts i
motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
begränsning av arbetsgivares avdrag för avgifter till
arbetsgivarorganisationer i enlighet med vad som anförts i
motionen,
11. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda
grundavdrag ej skall avtrappas mot förmögenhet,
12. att riksdagen beslutar om möjlighet till särskild
prövning av uppskov med realisationsvinstbeskattning av
bostäder i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar om att beräkningen av reavinst
vid försäljning av bostadsrätter endast skall utgå från
bostadsrättsinnehavarens ekonomiska förhållanden,
14. att riksdagen beslutar om avdrag för värdehöjande
reparationer i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar om takregel för
realisationsvinstbeskattning vid försäljning av
näringsfastighet och bostadsrätt i näringsverksamhet på
samma nivå som fritidshus,
16. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa
om förslag till kvittning mellan aktiv näringsverksamhet och
inkomst av tjänst i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskild
redovisningsmetod i enlighet med vad som anförts i
motionen,
18. att riksdagen beslutar om avsättningsregler till SURV
för egenföretagare i enlighet med vad som anförts i
motionen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av principen för
räntefördelning,
20. att riksdagen beslutar om avdrag för egen bil i
tjänsten för egenföretagare i enlighet med vad som anförts
i motionen,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skattefrihet för tävlingsvinster,
[att riksdagen beslutar att socialavgifter vid ersättning i
samband med idrottslig och därmed jämförlig verksamhet
inte uttas på ersättningar som ej överstiger ett
basbelopp,1]
22. att riksdagen beslutar att mervärdesskatt med 60 %
av beskattningsvärdet skall utgå för serverings- och
hotelltjänster i enlighet med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar att tjänster avseende
personbefordran inom landet undantas från skatteplikt
enligt mervärdeskattelagen i enlighet med vad som anförts
i motionen,
24. att riksdagen beslutar att omsättningsskatt på handel
med värdepapper skall slopas i enlighet med vad som
anförts i motionen,
25. att riksdagen beslutar att energiområdet skall
undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen från
den 1 juli 1991 i enlighet med vad i motionen anförts,
26. att riksdagen beslutar om införande av
elproduktionsbeskattning och avskaffande av
elbeskattningen i konsumtionsled i enlighet med vad som
anförts i motionen innebärande:
a) att skatt utgår med 13 öre/kwh för vattenkrafts- och
kärnkraftsproducerad el i produktionsled
b) att skattefrihet för avkopplingsbar el ej medges
c) att för el producerad med biobränslen, vind, sol
medges skattefrihet
d) att lika beskattning av bränslen införs oavsett om de
utnyttjas för el eller värmeproduktion i enlighet med vad
som anförts i motionen,
27. att riksdagen beslutar att energiskatten på bensin
resp. kilometerskatten höjs från den 1 juli 1991 i enlighet
med vad i motionen anförts,
28. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
nedsättningsregler för den elintensiva industrin i enlighet
med vad som anförts i motionen,
29. att riksdagen beslutar att skatteavdrag för
produktionsskatter medges vid export och import av el i
enlighet med vad i motionen anförts,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om analyser av skattereformen och
nödvändiga åtgärder med anledning av av skattereformen.
Stockholm den 25 januari 1991
Görel Thurdin (c)
Gunnar Björk (c)
Ivar Franzén (c)
Rolf Kenneryd (c)
Gunilla André (c)
Håkan Hansson (c)
Larz Johansson (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Martin Olsson (c)