Användningen av de medel, som idag är insatta på s.k.
skogskonton, är utförligt reglerade i lag. För att kunna göra
skattefria avskrivningar måste ägaren investera inom
jordoch skogsbrukets verksamhetsområde.
Skogskontona är till stor nytta hos yrkesverksamma
jordoch skogsbrukare för att utjämna inkomsterna över
åren. Detta är väl också grundtanken med skogskonton.
Problemet med skogskontomedel är att de ofta inte
kommer till användning utan utgör ett passivt kapital.
Därtill kommer att kapitalet växer genom
ränteavkastningen. I vissa fall kan detta leda till att stora
belopp ej kommer till aktiv användning.
Vår idé är att utreda konsekvenserna av om en
innehavare av skogskontomedel finge möjlighet att
använda medlen för att investera i nya näringsgrenar i den
kommun där medlen förvärvats.
Utredningen bör även omfatta möjligheten att skattefritt
använda skogskontomedel för aktiekapital och/eller
rörelsekapital till en ny förvärvskälla. Detta under
förutsättning att verksamheten är förlagd till den kommun
där medlen förvärvats. Ett sådant friare användningssätt
borde även vara begränsat till stödområdet eller till andra
områden av regionalpolitiskt intresse.
En friare användning av skogskontomedel kan innebära,
att många idérika personer med affärsidéer skulle etablera
olika företag. Även utboägare, som många gånger har goda
affärsidéer från näringslivet, skulle vara med och investera i
den bygd de har sin fastighet. Möjligen skulle detta också
innebära att en del av utboägarna flyttade hem till sin
fastighet.
Ett friare användningssätt skulle också med all
sannolikhet underlätta att skaffa riskvilligt kapital i
glesbygd.
I nuvarande lågkonjunktur med den låga
investeringsvolym som råder i vårt näringsliv skulle ett
friare användningssätt av skogskontomedel vara ett bra sätt
att stimulera till investeringar i företag. Detta inte minst
med tanke på de svårigheter som för närvarande råder med
att skaffa riskkapital till investeringar i näringslivet.
Hemställan
Med stöd av vad som ovan anförts hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
konsekvenserna av ett friare användningssätt av
skogskontomedel i enlighet med vad som i motionen
anförts.
Stockholm den 24 januari 1991
Kjell Ericsson (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Göran Engström (c)
Håkan Hansson (c)