Det nya skattesystemet är nu placerat i den verklighet
där det skall verka framöver. Det ligger i sakens natur att
det i ett så stort förändringsarbete uppstår kantigheter och
behov av justeringar. Ett sådant exempel är
förvärvskälleindelningen vid samverkan mellan
näringsidkare.
En näringsidkare som gör en investering i den egna
näringsverksamheten får med skatterättslig verkan skriva
av denna i sina räkenskaper. Avdrag för räntor och andra
driftskostnader som är hänförliga till investeringen får
också göras i verksamheten. Redan pågående verksamhet i
förvärvskällan finansierar således utbyggnaden i
verksamheten. Detta är en god princip för att möjliggöra
tillväxt och utveckling i företaget och i samhället.
Om emellertid investeringen av olika skäl måste eller
bör ske i samverkan mellan en eller flera näringsidkare
inträffar följande: När två eller flera fysiska eller juridiska
personer sluter avtal att gemensamt utöva
näringsverksamhet föreligger ett handelsbolag.
Handelsbolaget taxeras inte för sig. Bolagets inkomst
hänförs till delägarnas inkomst med den fördelning som
svarar mot respektive delägares andel av bolagets vinst eller
förlust.
När det gäller en enskild näringsidkare som är delägare
hänförs inkomst från handelsbolaget och annan inkomst till
skilda förvärvskällor. Detta gäller även i det fall de båda
verksamheterna är att bedöma som aktiv
näringsverksamhet. Den enskilde näringsidkaren måste
alltså redovisa två separata förvärvskällor. Överskott i en
näringsverksamhet kan således inte kvittas mot underskott
i ett handelsbolag.
Detta förhållande hämmar angelägna investeringar, som
av finansierings- eller andra skäl bör göras gemensamt
mellan olika näringsidkare. Då effekterna måste anses ha
uppkommit omedvetet bör problemet snarast undanröjas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till
lösning på de problem som aktualiserats i motionen.