Fastighetsskatt för hyreshus ska enligt grundregeln utgå
med 2,5 %
av taxeringsvärdet. För att mildra boendekostnaderna
ska dock skatten reduceras helt eller till hälften för ny- eller
ombyggda fastigheter med värdeår 1973 eller senare. För
fastigheter med huvudsakligen lokaler ska skattesatsen
tillfälligt för taxeringsåren 1992 och 1993 uppgå till 3,5 %
av taxeringsvärdet.
Fastighetsskattens storlek för hyreshus kommer att vara
beroende av hur hyreshuset klassificeras av
taxeringsmyndigheterna. En förutsättning för en reduktion
av fastighetsskatten för nya bostadslägenheter är enligt
nuvarande bestämmelser att hyreshuset har huvudsakligen
bostäder. Bestämmelserna innebär att för
bostadslägenheter i andra hyreshus, t.ex. i hyreshus med
både bostäder och lokaler eller med huvudsakligen lokaler,
reduceras inte fastighetsskatten. Den högre skattesatsen för
hyreshus med huvudsakligen lokaler kommer dessutom att
drabba även de bostadslägenheter som finns i berörda
hyreshusfastigheter, trots att den högre skattesatsen enligt
regeringens förslag (prop. 1990/91:56) endast skulle riktas
mot s.k. kommersiella lokaler.
Vid fastighetstaxeringen 1988 gjordes en klassificering
av alla hyreshusfastigheter. Denna skedde dock utan
närmare riktlinjer från riksskatteverket och har sannolikt
gjorts på olika delar av landet. Enligt vad jag erfarit
planerar därför riksskatteverket att göra om denna
klassificering. Hyreshusen skulle därvid komma att
klassificeras med utgångspunkt från uppgifter om
bostadslägenheternas och lokalernas respektive värdeandel
som summeras till hyreshusets totala taxeringsvärde. Dessa
uppgifter finns angivna i taxeringsbeskedet och finns också
lätt tillgängliga i riksskatteverkets dataregister. En sådan
omklassificering skulle dock ställa till stor förvirring
eftersom det kommer att lämnas skilda uppgifter till
fastighetsägaren från taxeringsmyndigheterna om
klassificering enbart görs för att fastighetsskatten ska bli
högre. Den planerade omklassificeringen har onekligen
också sådana effekter.
Enligt min uppfattning bör föreliggande problem i stället
lösas på ett annat sätt. En naturlig utgångspunkt är enligt
min mening att fastighetsskatten för bostadslägenheter ska
bestämmas på samma sätt, oavsett i vilken typ av hyreshus
bostadslägenheterna är belägna. Det finns inga rimliga skäl
att fastighetsskattens storlek ska göras beroende av en
konstlad klassificering av hyreshusen.
Eftersom det uppenbarligen finns lätt tillgängliga
uppgifter om bostadslägenheternas del av det totala
taxeringsvärdet för respektive hyreshus bör
fastighetsskatten för bostadslägenheter baseras på detta
delvärde. På det sättet kommer skatten att fördela sig
rättvist.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
fastighetsskattens storlek för bostadslägenheter i hyreshus
skall bestämmas på ett enhetligt sätt, oavsett i vilken typ av
hyreshus bostadslägenheterna är belägna.
Stockholm den 25 januari 1991
Kjell Johansson (fp)