Enligt riksskatteverkets föreskrifter gäller från årsskiftet nya regler för förmånsbeskattning av tidningar och tidskrifter. Enligt dessa regler skall skatt betalas av den som får tidningen hemsänd till sin bostad, medan tidningar som går till arbetsplatsen icke föranleder förmånsbeskattning.
Denna uppdelning framstår som både ologisk och orationell. Om en arbetsgivare anser att en anställd bör ha tillgång till en viss tidning eller tidskrift sker detta efter en bedömning av tidningens värde för vederbörandes tjänst. Det är uppenbart att det för många företag och anställda är väsentligt att kunna följa den aktuella utvecklingen i näringslivet och i den egna branschen. Tekniska och ekonomiska facktidskrifter utgör en viktig källa till aktuell kunskap inom olika ämnesområden.
I flertalet fall sänds dessa tidningar och tidskrifter till företaget och föranleder följaktligen ingen förmånsbeskattning. Om företaget i stället gör bedömningen att det är ändamålsenligt att tidningen sänds till den anställdes bostad skall den anställde betala skatt för ''förmånen'' att få tidningen till bostaden. Detta är inte rimligt.
I och med att tidningen sänds till bostaden kan den anställde utnyttja tiden på bästa sätt, t.ex. genom att läsa tidningen på resan till sin arbetsplats. Om det rör sig om en tidning som utkommer en lördag och/eller söndag tar den anställde del av tidningen på sin fritid och behöver inte anslå arbetstid på måndagen för att läsa dessa tidningar.
Att i detta läge förmånsbeskatta tidningar och tidskrifter som sänds till den anställdes bostad är ologiskt och motverkar syftet att rationalisera tidningsläsandet. Med de föreskrifter som riksskatteverket infört kommer många anställda att begära att tidningar och tidskrifter konsekvent skall sändas till arbetsplatsen, oavsett att detta från rationell synpunkt är olämpligt.
Mot denna bakgrund föreslås att riksskatteverkets föreskrifter ändras, så att någon förmånsbeskattning ej aktualiseras i de fall tidningar och tidskrifter sänds till den anställdes bostad. Riksdagen bör göra ett uttalande med denna innebörd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förmånsbeskattning av tidningar och tidskrifter.
Stockholm den 24 januari 1991 Sten Svensson (m)