Exportindustrin är samhällsekonomiskt viktig för
Sverige. Runt om i världen sysselsätter de svenska
företagarna och deras dotterföretag minst 400 000 personer.
Sveriges ekonomiska utveckling och därmed vår välfärd
beror inte minst på svensk industris kommersiella
framgångar utomlands. 60--70 procent av exporten till
flertalet i-länder går till svenskägda sälj- och
produktionsbolag i utlandet. Det är ett erkänt faktum att
svenska produktionsetableringar utomlands även bidrar till
sysselsättningen i Sverige. Verkstadsindustrin svarar för
över 50 procent av det totala antalet utlandsanställda.
Omkring 70 procent av det totala antalet utlandsanställda
är koncentrerat till tio länder: USA, Storbritannien, Italien,
Tyskland, Brasilien, Frankrike, Spanien, Danmark,
Nederländerna och Belgien. Tre fjärdedelar av de
utlandsanställda finns inom OECD-området. Genom
bistånds-, hjälp- och missionsorganisationer görs
humanitära insatser av stor betydelse för folk i olika delar av
världen. När Sveriges gränser inom kort öppnas mot övriga
Europa förväntas rörligheten att tillta.
Varningssignaler
Vid Sandvik börjar man nu skönja en tendens till
minskad benägenhet att ta utlandstjänstgöring. Man vill
helst inte ta höga chefer utifrån. Hittills har det varit lätt att
få svenska civilingenjörer att ta utlandsjobb. De är ofta
specialister inom något område, som tillfälligt behövs vid
något bolag utanför Sverige. Nu börjar man dock märka en
mindre benägenhet att ta utlandstjänst. Skälen till detta
anses vara att det ekonomiska incitamentet försvunnit eller
försvagats, att bostadsfrågan orsakar bekymmer samt
makes arbete och pension.
Det är också viktigt att Sverige är väl representerat inom
de internationella organisationerna, till exempel FN:s olika
organ. Även här finns signaler om en minskad benägenhet
bland svenskar att söka sådan utlandstjänstgöring på grund
av svårigheter för medföljande make/maka att få arbete på
samma ort och den försämrade sociala tryggheten.
Problemområden
Den svenska lagstiftningen är komplicerad och oklar för
den enskilde individen. En allmän översyn av lagstiftningen
inom olika områden behövs för att Sverige och de ''nya''
alltmer rörliga svenskarna skall fungera i ett öppet Europa
och en internationellt alltmer sammanhållen värld.
På ett flertal områden råder bristande reciprocitet. Det
finns även exempel på lagstiftning där behandlingen av i
Sverige boende svenskar är inkonsekvent jämfört med
behandlingen av i utlandet boende svenskar. Vissa regler är
oklara, andra är inkonsekventa och svåra att förstå. Därtill
är informationen till de svenskar som står i begrepp att för
kortare eller längre tid bosätta sig i ett annat land,
synnerligen bristfällig. Det krävs en samlad översyn över
rådande förhållanden samt en förbättrad information vad
gäller konsekvenserna för den svensk som en tid bosätter sig
i annat land.
Områden som kräver översyn är bland annat följande:
skattevillkor, bosättningsbegrepp, sjukvård, koppling
mellan skatter och sociala förmåner, konsekvenser för den
medföljande, barnbidrag och barns återanpassning i
Sverige, bostads- och arbetsmarknadsfrågor, skolgång för
medföljande barn, rösträttsförfarandet, medborgarskaps-,
körkorts- och pensionsfrågor, internationell familjerätt och
myndigheternas informationsskyldighet.
Ekonomisk betydelse -- statistik
En översyn av utlandssvenskarnas situation skulle bli än
mer belysande om man tog fram mer detaljerad statistik
över hur många det kan röra sig om samt yrkesindelning,
åldersgrupper etc. Dessa gruppers betydelse för den
svenska ekonomin bör också belysas. Kostnaderna för en i
Sverige boende svensk samt en i utlandet boende svensk är
också av intresse i sammanhanget.
Uppdrag åt statistiska centralbyrån att i samarbete med
kommerskollegium, tullverket och riksbanken ge ut en
fullödig aktuell tjänsteexportstatistik.
Skattefrågor
Det är också viktigt att den utflyttade får veta vilka
spelregler som gäller. Retroaktivitet i beskattning kan inte
accepteras, en fråga som blir aktuell vid tecknandet av nya
dubbelbeskattningsavtal. I samband med att nya
dubbelbeskattningsavtal växer fram måste en samordning
med annan lagstiftning och med sociala konventioner göras.
Sambandet mellan skattelagstiftning och
socialförsäkringslagstiftning i andra länder kan inte
nonchaleras.
Ett stort problem utgör de tolkningssvårigheter som
uppkommit i samband med det nya skattebegreppet
''väsentlig anknytning'' som införts för i utlandet boende
svenskar. Väsentlig anknytning kan således innebära att en
utflyttad svensk medborgare anses skattemässigt bosatt i
Sverige, trots att han stadigvarande vistas utomlands.
Svenskar bosatta i annat land kan riskera en större
skattebörda än svenskar bosatta i Sverige på grund av olika
regler vad gäller rätten till allmänna avdrag. Behandlingen
av svenska skattebetalare bör vara densamma oavsett
bosättningsort.
Man bör anses bo där man är mantalsskriven precis som
inom landet. Tänk om Stockholms stad skulle utkräva skatt
av alla som kan anses ha ''väsentlig anknytning'' till
kommunen, det vill säga i form av en liten bostad, nära
släktingar, täta besök, egendom inom kommunen eller
dylikt.
Den som arbetar för utländskt bolag i utlandet, får vid
emigration föra ut hela sitt kapital. Arbetar man för ett
svenskt dotterbolag eller annat företag med svensk
anknytning får man vänta i sju år på att få ut sitt kapital.
Med 150 olika rättsordningar över världen är det svårt
även för jurister att överblicka konsekvenserna. Det råder
en otrygghet för den enskilde individen. Enbart i Sverige
tillämpas fyra olika begrepp när det gäller bosättning: det
socialrättsliga, det skatterättsliga, det valutarättsliga och
det som gäller bokföring. Det är i dag inte alltid möjligt att
få besked om vad som gäller i olika situationer.
Det är synnerligen komplicerat för en vanlig
medborgare att sätta sig in i hur de fyra olika
bosättningsbegreppen relateras till olika delar av
lagstiftningen och hur de påverkar de medborgerliga
rättigheterna och skyldigheterna i olika avseenden. Det
finns anledning att söka samordna bosättningsbegreppen till
ett enda bosättningsbegrepp för hela lagstiftningen.
En svensk som stadigvarande vistas utomlands skall inte
bedömas utifrån andra utgångspunkter när det gäller
dennes skyldigheter än när det gäller dennes rättigheter.
Därför måste bosättningsbegreppet ses över så att det är
likadant utformat oavsett om det avser rättigheter eller
skyldigheter.
Sjukvård
Lagen om allmän försäkring gäller inte längre
utlandssvenskar. Det kan inte vara rimligt att låta en svensk
skattebetalare betala flera tusen kronor per dag på sjukhus.
Samordningen vad gäller sociala förmåner och
skattskyldighet måste ses över. Den som inte har rätt till
svensk sjukvård måste ges utrymme att dra av för
socialförsäkringskostnader på annat sätt. Dessa frågor
måste i god tid klargöras för till utlandet flyttande svenskar
så att inte vederbörande plötsligt står utan varje ekonomisk
möjlighet till nödvändig sjukvård.
Pension
Samordningen av pensionssystemen med andra länder
måste förbättras. Människor som påtagligt bidragit till det
svenska hushållet genom förvärvsarbete hela livet skall inte
på gamla dagar kunna drabbas av att de inte får ut sin
intjänade pension. Detta kan inträffa om intjänandeåren
varit för få i varje land. Här krävs såväl översyn som
samordning internationellt. Denna situation kommer att
förbättras mellan EG-länderna och tycks fungera mellan
vissa länder till exempel med Kanada. Här krävs dock en
översyn av förhållandena vad gäller svenska medborgares
situation i olika länder samt information till eventuellt
utflyttande svenskar.
Rekommendationerna i OECD:s modellavtal bör följas,
inte minst när det gäller dubbelbeskattning, det vill säga
skatt på pension betalas i bosättningslandet.
Studiehjälp
De nya reglerna för studiehjälp innebär att det har blivit
betydligt svårare att få studiehjälp för den som bosätter sig
utomlands. Uttolkat av tjänsteman på centrala
studiestödsnämnden betyder det att ''den som av egen vilja
bosätter sig utomlands skall inte få studiehjälp''! En sådan
inställning, grundad på insiktslösa regler kan knappast vara
till gagn för svensk samhällsekonomi på lång sikt.
Familjepolitik
Få känner till de regler för barnbidrag och
underhållsbidrag som gäller för i utlandet bosatta svenskar.
Många kvinnor som följer med sina män på internationella
uppdrag har förstått att detta senare i livet kan innebära
stora ekonomiska bakslag. Pensionssituationen förändras
radikalt, även om kvinnan är gift med en man i statlig tjänst
och kanske avsätter halvtid eller mer enbart på
representation för makens arbete. Skulle maken avlida och
kvinnan bli ensam senare i livet får hon numera inte heller
änkepension (om hon är över 65 år såsom 96 procent av de
efterlevande makarna är). Hennes egen ATP har sannolikt
hunnit försämras radikalt under de år hon bistått maken och
kanske sitt land på annat sätt än genom traditionellt ATP-
grundande arbete i hemlandet.
Ett äktenskap i utlandet utsätts många gånger för
hårdare påfrestningar än hemma i den kända miljön. Det
kan leda till att äktenskapet spricker. I en sådan situation är
kvinnan numera mycket mera oskyddad än hon tidigare var.
Lagen om internationella äktenskap har lett till att svenska
kvinnor gifta med utländska män boende i Sverige fått
starkare skydd, medan svenska kvinnor gifta med svenska
män boende i utlandet fått sämre skydd. Bodelningen skall
ske enligt de regler som gäller i det land man bor,
hemvistlandet, såvida bosättningen gällt i minst två år och
landet ifråga har accepterat hemvistprincipen. Denna regel
kan göra att kvinnans egendom i vissa fall, i praktiken
genom den nu antagna lagen, helt flyttas över på mannen.
Kvinnor som inte sätter sig in i detta kan drabbas av oerhört
hårda slag. Skall samma synsätt komma att prägla vem som
bör vara vårdnadshavare för barn från ett havererat
äktenskap? Om lagstiftningen följer olika principer på olika
områden är det även viktigt att känna till detta. Det krävs
noggrann information i dessa frågor så att människor
åtminstone ges möjlighet att skriva avtal i förväg där så är
möjligt och inte drabbas av stora slag i livet, utan att de ens
känt till, vilka risker de ingått. Man kan fråga sig om det
inte borde finnas en internationell konvention som satte
upp några fasta regler i en internationell lagstiftning som
annars riskerar drabba människor och även missbrukas av
mindre nogräknade makar och andra.
Återvändande familjer
Eftersom det är viktigt att svenska företag kan rekrytera
arbetskraft för utlandstjänst finns det anledning för
myndigheter och arbetsgivare att tillsammans finna
lösningar för att öka tryggheten vad gäller bostads- och
arbetsmarknadssituationen för en återvändande
utlandssvensk familj. Det gäller även barnens skolgång.
Sverige bör ta reda på de språkkunskaper barnen tillägnat
sig i andra länder. Det bör finnas möjlighet för
engelsktalande elever att fortsätta skolgången på engelska,
utan att föräldrarna har en mycket tjock plånbok. Tillgång
till den internationella linjen bör inte enbart knytas till
föräldrarnas ekonomiska styrka. Om utbildningsbidraget
tillåts följa eleven skulle på detta sätt kunskapskapaciteten
kunna höjas.
Information
Varje person som begär tillfällig adressändring till
utlandet eller stadigvarande utflyttning skall i samband
därmed förses med en utförlig information om effekterna
vad gäller barnomsorg (barnbidrag, underhållsbidrag med
mera), dödsfall (arv, boutredning), rösträtt (anmälan till
röstlängd med mera), sjukvård, skattskyldighet,
äktenskapsskillnad (bodelning, underhåll), valutautförsel
och återbosättning.
Många svenskar som flyttar utomlands är omedvetna om
vilken eller vilka lagar som i framtiden kommer att bli
gällande rörande deras förmögenhetsrättsliga frågor.
Information om detta måste åligga myndigheterna och
göras tillgänglig genom utrikesförvaltningen.
En samlad information om rättigheter, skyldigheter och
konsekvenser för en svensk som arbetar i utlandet bör tas
fram. Här kan även praktiska frågor som hantering och
utbyte av körkort tas upp. Bland det viktigaste i en sådan
information är information om konsekvenserna på skatte-,
familje- och socialförsäkringsområdena.
Remiss
Det är angeläget att snarast se över dessa förhållanden
och därför bör motionen remitteras till några större svenska
företag med stor utlandsverksamhet, till
Advokatsamfundet, bank- och försäkringsväsende och till
Föreningen Svenskar i Världen för yttrande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppgift att göra en samlad översyn av utlandssvenskarnas
situation vad avser i motionen berörda områden.
Stockholm den 22 januari 1991
Charlotte Cederschiöld (m)
Sten Svensson (m)
Görel Bohlin (m)
Hugo Hegeland (m)
Nic Grönvall (m)
Göran Ericsson (m)
Bertil Persson (m)
Filip Fridolfsson (m)
Mona Saint Cyr (m)
Inger Koch (m)
Eva Björne (m)
Jan-Erik Wikström (fp)
Barbro Westerholm (fp)
Sten Andersson (m)
Karin Söder (c)
i Malmö