Beskattningen av realisationsvinst, som uppstår vid en försäljning av aktier som aktieägaren själv har tagit initiativ till, är logisk. Man kan ha olika mening om beskattningens storlek, men knappast om att det är försäljningen som ger grunden till skattskyldigheten.
En helt annan situation inträffar när ett företag förvärvar ett annat. Här uppkommer, med nuvarande regler, en skattskyldighet som aktieägaren har små möjligheter att påverka. Aktieägaren kan säga nej till erbjudna villkor men har ändå, om det uppköpande företaget uppnår över 90- procentig anslutning till erbjudandet, förlorat sin möjlighet att själv bestämma när realisationsvinstbeskattningen skall inträffa. I dessa fall borde aktieägaren kunna få en möjlighet att uppskjuta realisationsvinstbeskattningen till en framtida försäljning av det uppköpande företagets aktier, genom justering av ingångsvärdet på de nya aktierna. I de fall uppköpet sker kontant, borde aktieägaren ha rätt att fördela realisationsvinsten över ett antal år.
Dessa förslag till förändringar i reavinstbeskattningen är inte minst viktiga för de stora grupper nya aktieägare som deltagit i den spridning i aktieägandet som skett genom erbjudande till anställda att deltaga i aktieemissioner eller att inköpa konvertibler i det egna företaget. Ofta har dessa inköp finansierats med lån. Det kan då uppstå svåra skatteeffekter vid ett uppköp. Om kursnivån dessutom gått ner vid tidpunkten då realisationsvinstskatten skall erläggas, kan den enskilde utsättas för betydande likviditetspåfrestningar och förluster. Detta måste uppfattas som orättvist i ett läge där den enskilde haft små möjligheter att påverka situationen.
Det finns alltså starka skäl för en översyn av reglerna för realisationsvinstbeskattningen vid aktietransaktioner, som berörts ovan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av realisationsvinstbeskattningen för aktier vid uppköp av företag.
Stockholm den 22 januari 1991 Ivar Virgin (m)