Riksdagen beslutade den l4 december l990 nya regler om
beskattning av skadeförsäkringsbolag. Reglerna innebär
bl.a. att skadeförsäkringsbolag får avsätta obeskattade
medel i dels en säkerhetsreserv, dels en
skatteutjämningsreserv (surv). Utrymmet för survens
storlek beräknas med utgångspunkt från storleken av
bolagens eget kapital (k-surv).
Genom att survutrymmet styrs av storleken av det egna
kapitalet skapas skattefördelar för bolag som väljer att
övergå från den ömsesidiga bolagsformen till
aktiebolagsformen. Huvuddelen av de ömsesidiga bolagens
konsolideringskapital finns redovisade i olika obeskattade
reserver (säkerhetsreserv, utjämningsfond, regleringsfond
för trafikförsäkring och värderegleringsreserv). I samband
med ombildning till aktiebolag transformeras dessa
reserver -- utan avskattning -- till beskattat eget kapital.
Genom att storleken av det egna kapitalet därmed ökar
skapas ett motsvarande vidgat underlag för
survavsättningar. Och inte nog med det, genom att
säkerhetsreserven töms får det nya aktiebolaget möjlighet
att bygga upp en ny säkerhetsreserv.
Det sagda kan belysas genom en jämförelse mellan
ömsesidiga bolag och Trygg-Hansas kapitalsituation vid
utgången av år l989.
Före ombildningen till aktiebolag hade Trygg-Hansa
(l988) ett eget kapital om l00 milj. kr. och ca 3.900 milj. kr.
i obeskattade reserver. För Trygg-Hansa innebär
ombildningen och de nya skattereglerna att bolaget får dels
ett väsentligt ökat survutrymme, dels utrymme att på nytt
avsätta obeskattade medel i den numera nästan tömda
säkerhetsreserven. Bolaget kommer under överskådlig tid
att vara skattebefriat. De ömsesidiga bolagen däremot
tvingas mycket tidigare att betala skatt till följd av att
survutrymmet är obetydligt och att säkerhetsreserven vid
ingången i det nya skattesystemet är relativt välfylld.
Trygg-Hansa liksom andra aktiebolag kommer alltså att
under överskådlig tid få behålla l00 % av sina vinster,
medan de ömsesidiga bolagen endast får behålla 70 %.
Detta förhållande kommer obevekligen att få allvarliga
konsekvenser för de ömsesidiga bolagens
konkurrensförutsättningar. De ömsesidiga bolagen
kommer inte alls i samma omfattning som Trygg-Hansa att
kunna öka konsolideringskapitalet. Därmed kommer dessa
att få lägre kapitalavkastning och sämre möjligheter att
hålla konkurrenskraftiga premier.
I syfte att skapa ett mer skatteneutralt system föreslog
försäkringsinspektionen att survunderlaget skulle omfatta
också 70 % av säkerhetsreserven. Detta avvisades dock av
regeringen, som bl.a. åberopade att den återbäring som
lämnas i form av tilldelning av aktier i samband med
övergång till aktiebolagsformen föranleder
skattekonsekvenser för försäkringstagarna. Detta är inte
korrekt. Av exempelvis Folksams samlade premieinkomst
härrör ca 75 % från försäkringstagare som inte kunnat dra
av premierna i sina deklarationer. Dessa skulle vid byte av
associationsform inte drabbas av några skattekonsekvenser.
I propositionen föreslog regeringen i stället att
utjämningsfonden och regleringsfonden för
trafikförsäkring -- vilka är obetydliga i jämförelse med
övriga obeskattade reserver -- skulle få ingå i
beräkningsunderlaget för surven. Riksdagen biföll
propositionen med uppmaning till regeringen att ''noga
följa utvecklingen när det gäller de ömsesidiga
försäkringsbolagens konkurrenssituation''.
Det ligger i sakens natur att skattesystemet skapar starka
incitament för ömsesidiga bolag att överge sin
associationsform till förmån för aktiebolagsformen. Det
kan inte vara rimligt att passivt följa utvecklingen och skapa
neutrala regler för olika försäkringsbolags kapitalbildning
först sedan man kunnat konstatera att det ena kundägda
försäkringsbolaget efter det andra försvunnit från
marknaden.
Det finns olika sätt att åstadkomma skatteneutralitet
mellan aktiebolag och ömsesidiga bolag. Här anges några
sådana vägar:
En fullständig skatteneutralitet gentemot bolag som
ombildas till aktiebolag förutsätter att ömsesidiga bolag
tillåts överföra samtliga obeskattade reserver till eget
kapital. Om man önskar neutralisera de skattefördelar som
uppkommit till följd av att företagsförsäkringstagare gjort
avdrag för försäkringspremier, bör i varje fall 70--75 % av
de obeskattade reserverna tillåtas bli överförda till eget
kapital.
Ett från fiskalisk synpunkt mera hovsamt
kompromissförslag borde kunna vara att som
försäkringsinspektionen föreslog inräkna 70 % av
säkerhetsreserven i survunderlaget samt att överföra
utjämningsfonden och regleringsfonden för trafikförsäkring
till eget kapital. Det bör ankomma på regeringen att
återkomma till riksdagen med förslag.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och
aktiebolag bör uppnås i samband med skattereformens
genomförande.
Stockholm den 24 januari l99l
Lars Svensson (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Lennart Pettersson (s)
Göran Magnusson (s)
Björn Ericson (s)