Motion till riksdagen
1990/91:Sk358
av Martin Olsson (c)

Beskattningen av genom stöld förlorade medel


Vissa skatteregler är sådana att de ger resultat som det
är svårt att se det logiska och rimliga i. En sådan regel är att
den rörelseidkare, som utsätts för inbrott, rån eller andra
former av stölder tvingas betala såväl skatt som
arbetsgivaravgifter för det han eller hon förlorat.
Jag har tidigare tagit upp det som jag fann orimligt med
dessa regler i anledning av ett inbrott i en bensinstation i
Ånge för några år sedan. Nya motsvarande fall har nu
uppmärksammats och påmint oss lagstiftare om
konsekvenserna för enskilda personer om hur de helt
oförskyllt kan drabbas av lagstiftningen.
Under den gångna hösten blev exempelvis en
innehavare av en närbutik rånad på 3 200 
kr. Skattekonsekvenserna av rånet blev att han
måste betala sammanlagt 3 167 
kr. i moms, arbetsgivaravgifter och inkomstskatt på
det stulna, varför hans förlust fördubblas.
Samhället har bl.a. till uppgift att skydda medborgarna
mot att utsättas för brott. Att samhället sedan det
misslyckats att skydda någon från brott därefter tar skatter
och avgifter på det förlorade är ''att lägga sten på bördan''
för den som redan drabbats oförskyllt.
Riksdagen bör enligt min mening hos regeringen begära
att reglerna ses över och förslag till ändringar framläggs för
att undvika ovannämnda konsekvenser samtidigt som det
måste beaktas att reglerna inte heller får utformas så att de
kan missbrukas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär sådana ändringar av
lagstiftningen att förluster på grund av rån, stölder och
inbrott ej beskattas.

Stockholm den 24 januari 1991

Martin Olsson (c)