Skatteomläggningen innebar bland annat att basen för uttag av inkomstskatt breddades. I princip skall nu alla förmåner från en arbetsgivare beskattas. I ett väsentligt avseende avstod emellertid riksdagen från att slopa skattefriheten. Detta gällde så kallad sedvanlig personalrabatt vid inköp av varor och tjänster som ingår i arbetsgivarens ordinarie utbud. Som framgår av proposition 1989/90:110 kan denna skattefrihet i en del fall komma att avse betydande belopp. Vi delar emellertid uppfattningen att denna skattefrihet bör bibehållas för att inte praktiska problem skall uppkomma.
Det är emellertid mot denna bakgrund märkligt att de personalförmåner i form av rabatt på resor som gäller anställda i trafik- och resebyråföretag som exempelvis SAS och SJ skall beskattas fullt ut. Till i vart fall en stor del måste dessa förmåner betraktas som ''sedvanlig personalrabatt''.
Även anställda på tidningsföretag beskattas för att de har tillgång till sin egen tidning utan kostnad. Detta trots att tidningen i första hand inte är att anse som en förmån utan som ett ''arbetsredskap'', eftersom såväl journalister som andra anställda har behov av att följa upp tidningen i dess slutliga skick.
Som vi tidigare har framhållit bör skattefriheten för sedvanlig personalrabatt finnas kvar. Detta måste då gälla på alla områden, och inte enbart för anställda i varuhus, annan detaljhandel eller vissa andra företag. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag som innebär att också sedvanliga reseförmåner, fri tidning etc. från respektive arbetsgivare skall betraktas som sedvanlig personalrabatt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för skattefrihet för sedvanlig personalrabatt i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 23 januari 1991 Rolf Clarkson (m) Wiggo Komstedt (m)