med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattingen, m.m.

I propositionen läggs en lång rad förslag fram
som berör genomförandet av den stora
skattereformen, som folkpartiet och
socialdemokraterna står bakom. I huvudsak rör det
sig om tekniska förändringar och kompletteringar
som är nödvändiga följdändringar av beslutet våren
1990 om att reformera inkomstoch
företagsbeskattningen. Andra föreslagna
förändringar är naturliga utlöpare av
skattereformen inom områden som inte
behandlades i våras. Båda dessa kategorier av
förslag i propositionen ställer vi oss självfallet
bakom.

Propositionen innehåller emellertid också
förslag som inte ingår i skattereformen.

För det första avvisar vi med bestämdhet
regeringens förslag om att tillfälligt höja den
allmänna löneavgiften med 1,3 procentenheter. En
sådan höjning ger företag, liksom kommuner och
landsting, stora kostnadsökningar. I ett läge där
Sveriges ekonomi dras med allvarliga problem,
samtidigt som en annalkande lågkonjunktur
förvärrar utsikterna för nästa år och skattestopp
råder för kommuner och landsting, är detta
sannerligen inte rätt väg att gå. Kostnadsökningen
i näringslivet är alldeles för hög ändå och utgör i
själva verket ett av de mer akuta problemen för
svensk ekonomi. Bakgrunden till förslaget är att
den särskilda löneskatten på intjänade
pensionsförmåner (som ingår i skattereformen) av
tekniska skäl inte kan genomföras förrän vid
halvårsskiftet. Vi anser dock -- tvärtemot
regeringen -- att en tillfällig lindring av av
kostnadsbördan är att föredra framför en tillfällig
försämring.

Regeringen uppger ca 2 mdr i intäkter från den
föreslagna höjningen. Beloppet synes vara en icke
oväsentlig underskattning.

Riksdagen bör således avslå förslaget om höjd
löneskatt.

För det andra vill vi gå längre än regeringen när
det gäller sänkningen av arvsskatten. Vi välkomnar
naturligtvis de justeringar av skiktgränser och
skatteskala som föreslås i propositionen, precis som
vi förra hösten ställde oss bakom de justeringar som
då gjordes i förmögenhetsskatteskalan mot
bakgrund av de nya taxeringsvärdena på
fastigheter. De föreslagna ändringarna är dock inte
tillräckligt omfattande. Som vi tidigare föreslagit
(senast i motion 89/90:Sk89) bör grundavdraget,
dvs. det helt skattefria beloppet, i
arvsbeskattningen höjas ytterligare och den högsta
skattesatsen i arvskatteskalan sänkas till maximalt
50%. Dessutom bör skatteskalan
inflationsskyddas. Detta görs enklast genom att
den knyts till basbeloppet.

Föredragande statsråd anför att han avser
återkomma med ytterligare förslag på detta område
när slutbetänkandet från arvs- och
gåvoskattekommittén (SOU 1987:62)
färdigbehandlats. Med hänsyn till den tid som
redan förflutit sedan betänkandet presenterades
bör detta kunna ske omgående. Riksdagen bör
därför ge regeringen till känna de riktlinjer för
arvsskattens utformning som vi ovan beskrivit.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget om höjd allmän
löneavgift,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
nya regler för arvsskatten i enlighet med vad i
motionen anförts.

Stockholm den 22 november 1990

Kjell Johansson (fp)

Leif Olsson (fp)

Isa Halvarsson (fp)

Anne Wibble (fp)