Motion till riksdagen
1990/91:Sk340
av Bengt Rosén (fp)

Slopad förmögenhetsskatt


Regeringen har låtit utreda förmögenhetsbeskattningen.
I en promemoria från finansdepartementet rubricerad
''Reformerad förmögenhetsbeskattning'' (Ds 1990:91)
föreslås en förmögenhetsskatt som bygger på samma
grundprinciper som den reformerade
inkomstbeskattningen, dvs. en neutral och likformig
beskattning, sänkt skattesats och bredare skattebas.
Till skillnad från den nya inkomstskatten kommer
förmögenhetsskatten att öka enligt förslaget. Det kommer
att skärpa de nackdelar som är förenade med skatt på
förmögenhet. Låt mig med ett exempel visa vilka nackdelar
som är förenade med förmögenhetsskatt på arbetande
kapital i familjeföretag.
Jag har under många år varit styrelseordförande i ett av
de större kontorsmöbelföretagen i landet, Tua AB i Tibro.
Företaget grundades på 1930-talet av Thure Andersson, en
idérik hantverkare som återvänt från USA. År 1987 överlät
sonen Kenneth Andersson -- som då ägde Tua -- företaget
till Hexagon.
Anledningen till överlåtelsen var förmögenhetsskatten.
Kenneth Andersson behövde ta ut ca 250 000 kr./år i lön för
att klara familjeekonomin. Men för att även klara
förmögenhetsskatten på aktierna hade han varje år bort ha
tagit ut ytterligare 400 000 
kr. i lön. Härav skulle ca 80 000 
kr. ha gått till förmögenhetsskatt och ca 320 000 
kr. till inkomstskatt.
Han upplevde det dock socialt omöjligt att i en liten
kommun skylta med en lön på 650 000 kr. Han nöjde sig
med lägre lön och lånade årligen i bank till en stor del av
förmögenhetsskatten. Till slut ansåg han dock inte att han
gjorde rätt mot familjen om han lånade ytterligare. Han
valde att överlåta företaget och att jobba kvar.
Vi ansåg i styrelsen att Hexagon -- som hade visat ett
seriöst och långsiktigt intresse av att förvärva familjeföretag
som sedan fått utvecklas självstädigt -- var en bra köpare.
Men vi var medvetna om att inte ens Hexagon skulle kunna
ta vara på hela den utvecklingspotential som
familjeföretaget Tua förfogade över. Företag med ett stort
antal ägare är trögare och ger sig ogärna in på nya
marknader.
Tua exporterade vid överlåtelsen för ca 80 milj.kr./år och
höll -- delvis av biståndsintresse -- på att bygga upp en
produktionsenhet i Costa Rica för att förse USA-
marknaden med Tua:s billigare sortiment. Det mer
påkostade skulle komma från Tibro. Vi ifrågasatte
Hexagons intresse av att fullfölja denna satsning.
Som förmodat är engagemanget i Costa Rica avvecklat,
det blev för dyrt. Men i övrigt har Tua haft fortsatt fin
utveckling under Hexagon. I slutet av förra året köptes
dock Hexagon av finansföretaget Munksjö som ägs av
Trelleborg. Därmed kom oron för framtiden till Tua. Skulle
Tua bli en bricka i finansiella spekulationer, dränerat på
kapital, uppköpt av en konkurrent, osv.?
Nu har Kenneth Andersson med uppbådande av alla
egna resurser och med stora banklån lyckats köpa tillbaka
Tua. Personal, kommun och län har uttryckt tacksamhet
och beundran för ansvarstagandet och risktagandet inför en
lågkonjunktur.
Hur han kommer att lyckas beror bl.a. på den nya
förmögenhetsskatten. Enligt utredningsförslaget från
finansdepartementet finns inte någon lindring att vänta för
framgångsrika familjeföretag. Skattesatsen föreslås sänkt
men i gengäld skall skattesatsen tas ut på mångdubblat
substansvärde.
Tua är ett typiskt exempel på framgångsrika
familjeföretag som förmår utveckla vårt land och vårt folk.
Trots löpande band och över 200 anställda ligger
sjukfrånvaron på Tua under 5% därför att personal och
ägare trivs med varandra och ger ''järnet''. Men man ger
inte järnet om man tvingas till löneskillnader på 500% för
att inte behöva låna till förmögenhetsskatten.
Den överföring av självständiga familjeföretag till
dotterföretag i storföretag som förmögenhetsskatten ger
upphov till är till stort förfång för konkurrensen,
sysselsättningen och utvecklingen i vårt land.
Beroende bl.a. på avgränsningsproblem önskar jag gå
längre än till att avskaffa förmögenhetsskatten på arbetande
kapital i familjeföretag. Jag föreslår att den avvecklas i
helhet.
Jag ifrågasätter det rimliga i att årligen ''konfiskera'' en
liten del av det kapital som staten redan beskattat
tillblivelsen av och vars avkastning dessutom årligen
beskattas. I den mån som förmögenhet är placerad i konst
och kulturföremål utan årlig avkastning så bidrar
placeringen till att allmänt stödja kulturarbete och att
överlämna kulturföremål till kommande generationer.
Ca 5 000 miljonärer lär ha lämnat Sverige av skatteskäl.
Det finns ej längre orsak att lämna landet p.g.a. skatt på
inkomst. Men det återstår att avveckla skatt på
förmögenhet. Jag är övertygad om att inkomstskatten från
potentiella utflyttare tillsammans med den från
hemvändande svenskar med bred marginal skulle överträffa
statens förlust av förmögenhetsskatt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar avskaffa förmögenhetsskatten.

Stockholm den 22 januari 1991

Bengt Rosén (fp)