Genom kraftiga höjningar av skogsvårdsavgiften har staten under de senaste åren tagit en allt större del av skogsägarnas inkomster från den växande skogen. Skogsbruket och landsbygden drabbas därmed av en särbeskattning på ca 450 miljoner kronor årligen. För en enskild skogsbrukare innebär detta en extra skatt på ca 4 000 kronor per år i genomsnitt.
Skogsbruksvärdet bestäms efter skogsfastighetens bonitet (avkastningsförmåga) och allmänna tillstånd. Det innebär, att den som skött sin skog sämst får lägst skogsbruksvärde (och därmed lägre avgift) medan den som aktivt vårdat sin skog på bästa sätt, med plantering, röjning, gallring i rätt tid och ofta, samt dikning och skogsvägbyggande straffbeskattas med högre skogsbruksvärde. Detta upplever den enskilde skogsägaren, med rätta, som djupt orättfärdigt.
Vid den kommande fastighetstaxeringen av jordbruksfastigheter 1991/92 beräknas taxeringsvärdena för fastigheter med skog komma att höjas med 100 procent. Detta kommer att ytterligare försämra skogsbrukets långsiktiga lönsamhet.
Beräkningar som professor Sören Wibe vid skogshögskolan i Umeå har gjort visar att mellan 40 och 50 procent av skogens hela netto under en omloppstid tas i anspråk för att betala denna skogsvårdsavgift. Nedanstående exempel visar med all tydlighet hur hårt denna avgift drabbar skogsbruket och därmed den enskilde skogsbrukaren och hans företag.
Siffrorna är baserade på ett hektar skogsmark, med ett taxeringsvärde på 6 200 kronor, skogsvårdsavgift 0,8 procent och en ränta på 12 procent. Skogsvårdsavgift, planteringskostnad och räntekostnader är f.n. avdragsgilla, varför dessa kostnader halverats i beräkningarna.
Skogsvårdsavgift jämte ränta
år 1 25 kr (6 200x0,8%) :2 '' 10 330 '' '' 20 920 '' '' 40 3 870 '' '' 60 13 330 '' '' 80 43 670 ''
Efter 80 års omloppstid är kostnaden för skogsvårdsavgiften således drygt 43 000 kronor. Utöver detta tillkommer kostnaden för att plantera och röja ett ha skogsmark. Utöver detta tillkommer kostnaden för att plantera och röja ett ha skogsmark.
-- markberedning 1 200 kr -- plantor 2/2 gran 2 500 st à 1:35 1 375 '' -- behandling mot insekter 2 500 st à 0:24 600 '' -- plantering 2 500 st à 1:48 3 700 '' -- röjning 2 ggr à 3 dv 7 600 '' s18 16 475 kr
Bruttointäkten i en första gallring vid 25--30 år beräknas täcka avverkningskostnaden. Fram till den andra gallringen som beräknas ske då beståndet är ca 40 år och som för första gången ger skogsägaren en nettointäkt, har kostnaden för plantering och röjning jämte ränta stigit till 84 730 kronor (halv föryngringskostnad uppräknad med 6 procents ränta under 40 år). Kostnader för försäkringar, fastighetsskatt, skogsbruksplan, insekts- och viltskador har inte medräknats.
För de kombinerade skogs- och jordbruksföretagen, som det finns så många av i Jönköpings och Kronobergs län, är det av utomordentlig vikt att skogsbruket har en god och uthållig lönsamhet. Denna lönsamhet urholkas och hotas av regeringens nuvarande skogsvårdsavgifter. Ett lönsamt skogsbruk är en förutsättning för en levande landsbygd. Regeringens skogspolitik är därför ett hot mot en levande landsbygd, speciellt i södra Sverige där erlagda skogsvårdsavgifter till en ringa del kommer tillbaka i skogsbruket. Merparten av inbetalade avgifter behålls av staten eller kommer skogsbruket i norra Sverige tillgodo. Skogsbrukaren i södra Sverige framstår som den stora förloraren av regeringens orättfärdiga skogspolitik. Vår slutsats är att skogsvårdsavgiften måste avskaffas. Bidragen till en del av de ändamål avgiften sägs finansiera bör samtidigt avskaffas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsvårdsavgiftens avskaffande.
Stockholm den 15 januari 1991 Ulf Melin (m) Anders G Högmark (m)