Motion till riksdagen
1990/91:Sk324
av Ragnhild Pohanka och Gösta Lyngå (mp)

Skatteavdrag för kostnader i samband med träning


Larmrapporter om benskörhet
Nu kommer nya larmrapporter. Benskörhet hos
människor söker sig allt längre ner i åldrarna. Orsaken är
bl.a. inaktivitet. På arbetsmarknaden förtidspensioneras
arbetskraft bara några år efter inträdet i yrkeslivet. Vi har
idag t.ex. 57 000 
personer förtidspensionerade bara på grund av
rygg- och nackproblem. 27 miljarder per år är
försäkringskassans ersättning till dem per år. Orsaken är att
de inte orkar med sina arbetsuppgifter. Vi har i vårt land
hunnit bli världsmästare på ergonomiska hjälpmedel -- men
trots detta tar förslitningsskadorna ett allt fastare grepp om
den svenska arbetsmarknaden. Kostnaderna för detta
tenderar att stiga snabbt.
Borlänge, som 1988 blev Sveriges friskvårdskommun,
har haft många olika grupper med övervikt, rygg- och
nackbesvär. Dessa grupper har fått träna halva dagarna 2--
3 gånger i veckan med promenader, simning och gymnastik
och nått fina resultat. De har också fått undervisning i
diskussionsform om en ny livsstil, både när det gäller föda,
positivt tänkande och motion. Detta har ofta skett då
deltagarna endast varit halvt sjukskrivna. Även sådan
friskvård och rehabilitering skulle kunna ingå i
friskvårdsprojekt, där deltagarna får skatteavdrag för sina
utlägg och/eller ske på betald arbetstid eller genom
deltidssjukskrivning.
Nationellt krisproblem
Att inaktiviteten redan från låg ålder är den viktigaste
förklaringen är alla ense om i teorin. Men tyvärr ser
praktiken ut på annat sätt. Vi måste ta itu med detta
allvarliga, för att inte säga nationella krisproblem, säger
forskarna -- och det genast. Administratörerna däremot
sitter och konstruerar timplaner för ämnet idrott i skolan
t.ex., som innebär en fortlöpande avrustning av ämnet
idrott, vilket i förlängningen leder till många personliga
lidanden och ökade kostnader för samhället.
Fysiskt tränade är bra arbetskraft
Arbetsgivare över hela landet konstaterar att fysisk
träning av arbetskraft på arbets- och fritid är en investering
som ger ekonomisk vinst och ökad trivsel.
Försöksverksamhet pågår inom olika yrkeskategorier och
resultaten visar entydigt att med fysisk träning mår
arbetskraften bättre, jobben blir lättare att utföra och
sjukskrivningarna minskar drastiskt. Med träning har till
och med en hel del personer kunnat återföras till
arbetslivet.
Stimulera till träning
Genom att stimulera människor till en ökad fysisk
träning skulle en starkt förebyggande effekt kunna uppnås.
Denna träning skall vara av regelbunden karaktär där
utbildad personal skall vara handledare, exempelvis
sjukgymnaster, ryggterapeuter (idrottslärare med
påbyggnadskurs), etc. För att uppmuntra människor till att
ta ett större personligt ansvar för sin hälsa behövs dock
någon form av stimulans från samhällets sida. En möjlighet
är att införa regler för skatteavdrag för personliga utgifter i
samband med dessa olika hälsobefrämjande och
förebyggande aktiviteter. Om något borde vara avdragsgillt
i deklarationen, så skulle det väl vara människors
ansträngning att hålla sig friska för att inte senare behöva
belasta samhället (sjukvårdsapparaten). Den ovannämnda
träningen skall stimuleras att ske på arbetsplatsen och på
arbetstid. Företaget 'bjuder'' på tiden och får senare göra
avdrag för denna personalvård -- den anställde får bekosta
dessa handledare genom avgifter. (Detta skulle då också
leda till nya arbetstillfällen.) Den anställde får likaså göra
avdrag för sina utlägg. Företagen bör på olika sätt
stimuleras till att iordningställa dessa träningslokaler. På
detta sätt bidrar alla (staten, företaget, den enskilde) till att
få friskare och starkare medborgare.
Mot bakgrund av det ovan nämnda yrkar jag att en
utredning tillsätts för att ge förslag till konkreta regler för
dessa stimulansåtgärder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om skattebefrielse för personliga utgifter i
samband med träning och förebyggande hälsovård på
betald arbetstid,
2. att företagen stimuleras till att ge förutsättningar för
denna träning i form av lokaler och den personal som
behövs.

Stockholm den 11 januari 1991

Ragnhild Pohanka (mp)

Gösta Lyngå (mp)