Ett positivt sätt att stärka den svenska ekonomin är att intressera fler medborgare att starta egna företag. På olika sätt försöker samhället också stötta en sådan verksamhet bl.a. genom utvecklingsfonder, högskolor m.m. Någon brist på idéer finns inte. Men det kanske svåraste problemet att lösa, när idén till ett nytt företag väl är kläckt, är kapitalfrågan. Det kan ofta vara så stort att det inte går att få fram från de personer som är initiativtagare till projektet. Enligt uppgifter från Ventureklubben, en sammanslutning för personer som arbetar med företagsutveckling och finansiering, saknar nyföretagandet pengar. Detta trots att riskkapitalutbudet för onoterade företag ökade mellan åren 1982 till 1987 från 400 miljoner kronor till 4,5 miljarder kronor. Kapitalbristen gör att Sverige går miste om flera hundra nya företag per år.
För att tillvarata den unika företagareförmågan som landet besitter bör särskilda stimulansåtgärder riktas mot dem som vill starta företag. Främst sker detta genom förändringar av skattesystemet som ger bättre möjligheter att bygga upp ett privat kapital. Ett kapital som exempelvis skall kunna användas för investeringar i nystartade företag. Därför bör medborgarna ges möjlighet att göra avdragsgilla avsättningar till nyetableringskonton. Sådana fonder bör kunna få tas i bruk inom en viss tid och göra det möjligt för innehavaren att starta ett företag. Skulle så inte ske skall fonden återföras till beskattning. Möjligheterna till avsättningar till nyetableringskonton skulle också minska riskerna av konkurser för nystartade företag. Sverige toppar i dag obeståndsstatistiken i världen.
Till en del beror detta på den i och för sig positiva nyetableringstakten. Över 20 000 företag/år. Alla kan inte överleva. Ett av skälen till dessa ''nyföretagskonkurser'' är just att företagen startar med ett för litet eget kapital. En kraftigt bidragande orsak till detta har stått att finna i skattesystemet. Av konkursstatistiken framgår också att antalet konkurser är i stigande och det är främst små nystartade företag som går omkull.
Med nyetableringskonton skulle de blivande företagarna ges en möjlighet att få ihop ett eget kapital som det eljest skulle varit svårt att uppnå. Vi finner det naturligt att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning att införa s.k. nyetableringskonton. Behovet av att ta vara på alla goda företagaridéer blir än viktigare i ett Europa med öppna gränser.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utreda frågan om införandet av s.k. nyetableringskonton i enlighet med vad som i motionen anförts.
Stockholm den 16 januari 1991 Marianne Andersson (c) i Vårgårda Ulf Melin (m) Stig Bertilsson (m) Gunhild Bolander (c)