Skogsvårdsavgiften måste omgående avskaffas. Det finns enligt vår uppfattning inga skäl för att ytterligare utreda och fördröja frågans lösning. Avgiften är orättvis, föråldrad och blir alltmer betungande. Den hör inte heller hemma i en näring som är utsatt för internationell konkurrens.
Tidigare framställningar har avvisats av regering och riksdagsmajoritet med hänvisning till det 'statsfinansiella läget''. Vi menar att en felaktigt uttagen avgift inte kan baseras på en sådan bedömning.
Staten kan inte först tvinga skogsägarna till omfattande och kostsamt skogsodlingsarbete och sedan lägga beslag på den förväntade avkastningen genom skogsvårdsavgift.
Uppgifter från Kronobergs och Jönköpings län visar att skogsägare från dessa båda län betalat skogsvårdsavgift på tillsammans 63 miljoner kronor på ett år. Tillbaka till skogsägarna i form av bidrag återgår till dessa län knappast någon enda krona.
Nedanstående exempel visar hur orimlig skogsvårdsavgiften är. Siffrorna är baserade på ett hektar skogsmark, med ett taxeringsvärde på 6 200 kr, skogsvårdsavgift 8 promille och en ränta på 12 procent. Idag är skogsvårdsavgift, planteringskostnad och räntekostnader avdragsgilla varför dessa kostnader halverats i beräkningen.
År 1 25 kronor (6 200 x 8 promille : 2) År 40 3 870 kronor År 80 43 670 kronor
Efter en omloppstid är alltså kostnaden för skogsvårdsavgiften drygt 43 000 kronor. Därtill ska läggas kostnader för plantering och röjning, försäkringar, fastighetsskatt, skogsbruksplan och kostnader för insekts- och viltskador.
Det enda logiska är att riksdagen omgående slopar skogsvårdsavgiften.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar avveckla skogsvårdsavgiften.
Stockholm den 10 januari 1991 Stina Gustavsson (c) Kersti Johansson (c)