Under det senaste året har kostnaderna för att ha bil ökat i en mycket betydande omfattning. Dels har beskattningen av bensin ökat mycket kraftigt i samband med skattereformen, dels har oron vid Persiska viken ytterligare drivit upp bensinpriset. Sammantaget gör detta att kostnaderna för resor mellan bostad och arbetsplats kraftigt ökats.
Att kunna välja bostadsort och att kunna komma till och från sitt arbete på ett smidigt sätt har hitintills ansetts vara en självklarhet. Efter förra årets kraftiga bensinskattehöjning och det i övrigt höjda bensinpriset är detta inte längre någon självklarhet.
Förvisso har det beslutats om en viss uppjustering av de s.k. reseavdragen, men detta är inte tillräckligt. För att kunna bibehålla en decentraliserad samhällsstruktur med en levande landsbygd är avdragen för resor mellan bostad och arbetsplats av stor betydelse. För många människor på landsbygden saknas också godtagbar kollektivtrafik. Således finns inga alternativ till bilen för att komma till och från arbetet. Härtill så har ju även värdet av reseavdraget urholkats efter marginalskattesänkningarna.
Som en kompensation för höjda bensinskatter m.m. anser jag att reseavdragen för resa mellan bostad och arbetsplats skall vara 15 kr/mil oavsett körsträcka.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar höja avdraget för resor mellan bostad och arbetsplats till 15 kr./mil oavsett körsträcka.
Stockholm den 10 januari 1991 Kjell Ericsson (c)