Iraks invasion av Kuwait är en ytterst olycklig
och tragisk händelse som också har fått effekter på
den svenska ekonomin genom att priset på
oljeprodukter höjts.
Detta drabbar oljekonsumenter i hela världen --
men särskilt dem i de fattiga länderna -- och detta
kan inte kompenseras genom skattetekniska
åtgärder i de enskilda länderna. Däremot kommer
stora förmögenheter att skapas i oljeproducerande
länder. Det måste ankomma på FN och andra
internationella organ att verka för att dessa
tillgångar kommer till en användning som bidrar till
att lätta mänsklighetens stora problem:
massfattigdom, barnadödlighet och
livsmedelsbrist. Sverige bör i FN och andra
internationella organ verka för en sådan global
utjämningspolitik.
Den inträffade händelsen accentuerar
emellertid här i Sverige framför allt glesbygdens
problem, eftersom de glesbygdsboende får bära en
större andel av de ökade resekostnader som blir en
följd av ökade oljepriser.
Miljöpartiet de gröna anser visserligen att
drivmedelspriserna ingalunda är för höga med
hänsyn till de totala kostnader som bilismen
åsamkar samhället och det farliga utlandsberoende
som den grundlägger, vilket gulfkrisen på ett
entydigt sätt klargör. Vi vill också erinra om att vi
redan tidigare motionerat om rätt för kommuner
och landsting att ta ut särskilda drivmedelsskatter
med hänsyn till de speciellt negativa
miljöeffekterna av oljedriven trafik i tätorterna.
Härigenom uppnås också enligt vår mening den
nödvändiga differentiering mellan
drivmedelspriser i tätort och på landsbygd, som
motiveras av lokala miljöeffekter.
I denna motion vill vi dock huvudsakligen ta upp
frågor med direkt anknytning till glesbygdens
situation. Vi vill inte förbilliga användandet av
bensin och dieselolja som drivmedel. Tvärtom
gäller det att så snabbt som möjligt stimulera
introduktionen av miljövänliga biobränslen som
drivmedel. Däremot vill vi på annat och ett mera
långsyftande sätt stödja de glesbygdsboendes
ekonomi. Detta sker enligt vår mening bäst dels
genom att införa en skatterabatt för de
glesbygdsboende, dels genom att ta bort
mervärdeskatten på kollektivtrafiken, dock med
undantag för flyget som inte har några som helst
skatter på drivmedel. Glesbygd innefattar enligt
industridepartementets definition 7 % av Sveriges
befolkning (500 000--600 000 människor) som bor
inom 70 % av Sveriges yta.
Genom att ej ta ut moms på kollektivtrafiken
gynnas glesbygden, dels genom att prishöjningar
förhindras, dels genom att resandeunderlaget på
trafiksvaga linjer förbättras. Det kommer dessutom
att förbättra kollektivtrafikens situation i hela
landet och därigenom bidra till att minska
oljeimport och utlandsberoende.
Samtidigt är det viktigt att inte skattemässigt
gynna den del av kollektivtrafiken som är mindre
miljövänlig, dvs. främst traditionella dieselfordon
och flyg. Vi föreslår därför en uppjustering av
kostnadsansvaret för miljöfarliga utsläpp i
kilometerskatten. Vi föreslår också att momsen på
flygresor införs som tidigare beslutat.
Vi vill i detta sammanhang aktualisera våra
tidigare förslag till reseavdrag som inte gynnar
något särskilt transportsätt utan ger en viss
skatterabatt till alla som har lång väg till arbetet.
Avdraget är så beräknat att det ungefär svarar mot
direkta driftkostnader för dem som åker bil och
kommer därigenom att ge en viss
överkompensation för dem som tar sig till arbetet
på ett mer miljövänligt sätt. (Samåkning och
kollektivtrafik.)
Det ekonomiska läget kräver att en sådan
reform finansieras fullt ut. Vi föreslår att det sker
genom en uranenergiskatt som kommer att höja
elkostnaden i landet med ca 3 öre/kWh. Detta är i
högsta grad motiverat eftersom elenergin redan
före gulfkrisen varit skattemässigt otillbörligt
gynnad, och med de prisrelationer som nu gäller
kan man befara en massiv övergång från oljeenergi
till elenergi. Ett ökat elpris torde inte heller vara
särskilt besvärande för exportindustrin eftersom de
flesta av våra konkurrensländer baserar en stor del
av sin elproduktion på olja i kondenskraftverk.
Förslag
I det uppkomna läget har vi följande förslag:
1. Slopa förslaget om moms på kollektivtrafik
Det förslag om moms på kollektivtrafik som en
majoritet av folkpartister och socialdemokrater
röstade genom under vårriksdagen och som är
avsett att träda i kraft vid årsskiftet, kommer att
fördyra resandet med kollektiva transportmedel
högst avsevärt. Detta kommer speciellt att drabba
glesbygdsbor och vi anser att det är fel att alls
genomföra förslaget, dock med undantag för
flygtrafik som i andra avseenden är så skattemässigt
gynnad.
Med hänsyn till de miljö- och hälsofarliga
utsläppen av kväveoxider, kolväten och partiklar
som sker från dieselfordon krävs en höjning av
kilometerskatten så att kostnadsansvaret för
utsläpp av kväveoxider höjs från nuvarande 25
kr./kg till 60 kr./kg NOx (räknat som
NO2). Dessutom bör kilometerskatten höjas
för att täcka ett kostnadsansvar för
kolväteutsläppen med 24 kr./kg. Därigenom erhålls
en miljömässigt nödvändig styrning mot
miljövänligare drivmedel inom bl.a.
kollektivtrafiken, vilket är särskilt motiverat då
momsen på kollektivtrafikresor slopas -- annars
skulle ju även miljömässigt sämre transporter
gynnas skattevägen.
2. Ge direkt återbäring till glesbygdsbor
För att kompensera glesbygden och stödja
densamma i det uppkomna läget föreslår vi en
skatterabatt på 2 000 kr. per år för alla
glesbygdsboende mellan 19 och 64 år och 1 000 kr.
per år för övriga glesbygdsboende. Till dem vars
skatt ej uppgår till dessa belopp utbetalas i stället
ett bidrag så att det totala stödet blir 2 000 resp.
1 000 kr.
3. Ändra reglerna för skatteavdrag i samband
med arbetsresor
För att i det rådande läget uppmuntra till
samåkning, användning av kollektivtrafik, cykling
etc. föreslår vi att avdraget för resor till och från
arbetet utgår oberoende av transportmedel eller
transporttid för alla som har över 1,5 mil enkel väg
mellan hem och arbete. För varje mil utöver 1,5 mil
skall avdraget vara 11 kr. med ett tak om 30 000 kr.
4. Finansiering
För att finansiera ovanstående föreslår vi för
1991 en energiskatt om 2 öre/kWh för använd
uranenergi. Detta skulle återställa
kostnadsrelationerna mellan uranproducerad el
och el producerad med fossila bränslen. (Den
uranenergi som utvecklas i landets kärnreaktorer
uppgår till ca 200 TWh, varav endast 66 TWh
utnyttjas till elproduktion.)
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt ej
skall införas på kollektivtrafik med undantag för
flyget,
2. att riksdagen beslutar att kilometerskatten
höjs så att kostnadsansvaret för kväveoxidutsläpp
blir 60 kr./kg (räknat som NO2) och för
kolväteutsläpp 24 kr./kg och att denna höjning
införs fr.o.m. den 1 januari 1991,
3. att riksdagen begär förslag från regeringen på
en skatterabatt för glesbygdsboende i enlighet med
vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar om ändrade regler för
skatteavdrag i samband med resa till och från
arbetet i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen av regeringen begär ett förslag
på skatt på uranenergi i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Stockholm den 11 oktober 1990
Inger Schörling (mp)
Claes Roxbergh (mp)
Gösta Lyngå (mp)
Åsa Domeij (mp)
Lars Norberg (mp)
Roy Ottosson (mp)
Carl Frick (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Paul Ciszuk (mp)
Kjell Dahlström (mp)
Anita Stenberg (mp)
Marianne Samuelsson (mp)