Iraks invasion av Kuwait och därpå följande
olje- och bensinprishöjningar förändrar den
ekonomiska situationen såväl för hushållen som för
landet i sin helhet. Kraven i det alternativ till
skattereformen som centern lade fram för
riksdagen i juni, med bl.a. differentierad
mervärdeskatt och punktbeskattning i stället för
energimoms, blir än mer angelägna mot bakgrund
av effekterna av händelserna i Mellanöstern. I
anledning av detta lägger centern därför fram
denna motion med krav på en omprövning av
skattereformens finansiering.
Det ekonomiska läget
Det ekonomiska läget och framtidsutsikterna
för den svenska ekonomin är enligt centerpartiets
uppfattning utomordentligt allvarliga. Detta
bekräftas också av regeringens förhandlingsgrupp
om löner (Rehnbergkommissionen) som den 1
oktober framlade en analys om Sveriges ekonomi
kopplad till en förfrågan om stabiliseringsavtal
riktat till arbetsmarknadens parter.
Kommissionen skriver bl.a:
Sverige har hamnat i allvarliga strukturella
ekonomiska balansproblem:
Inflationen är avsevärt högre än i omvärlden
Kostnadsutvecklingen har varit alltför snabb
Höga nominella löneökningar har inte ökat
reallönerna
Företagen förlorar marknadsandelar i den
internationella konkurrensen
Den ekonomiska tillväxten är mycket lägre
än i jämförbara länder
Räntenivån har drivits upp
Produktivitetsökningen inom både näringsliv
och offentlig sektor är nästan obefintlig.
Kommissionen skriver vidare:
Om inte inflationen och kostnadshöjningarna
hejdas inleds en utdragen och plågsam process. Det
kan bli fråga om en djup stagnation under avsevärd
tid.
Kommissionen fortsätter:
Åtgärder från parternas sida kan inte ensamma
lösa problemen. En stark återhållsamhet med
prishöjningar på alla områden och bland alla
aktörer är nödvändig om syftet med
stabiliseringsaktionen skall uppnås.
Ett huvudproblem i svensk ekonomi är således
enligt kommissionen en i Sverige i förhållande till
omvärlden alltför snabb utveckling av priser och
kostnader. Inflationstakten mätt som
konsumentprisindex var i augusti 11,1 % på
årsbasis -- den högsta sedan 1981. Motsvarande
siffra i våra åtta viktigaste konkurrentländer var
som en jämförelse i juli enbart 4,3 %. Också
nettopriserna stiger i förhållande till
konkurrentländerna.
Skattereformens effekter
Skattereformen som sådan var nödvändig men
fick genom riksdagens beslut en olämplig
finansiering. En stor del av finansieringen innebär
skatteskärpningar för nödvändig konsumtion vilket
kraftigt försvagar den fördelningspolitiska profilen.
Genom utformningen av energibeskattningen
missades möjligheten till en ekonomisk styrning
mot inhemsk, förnybar, miljövänlig energi.
Energimomsen förstärker också underliggande
råvaruprisutveckling och är därför
inflationsdrivande, vilket prisökningarna till följd
av krisen i Mellanöstern visat.
Totalt sett innebär skattereformen ökat
konsumentprisindex med ca 4 procentenheter
under 1990 och i storleksordningen lika mycket
1991.
Kostnadsfördyringarna för nödvändig
konsumtion ger skattereformen en svag
fördelningsprofil och bidrar till kompensationskrav
på ökade bidrag och ökade löner. Inriktningen av
finansieringen av reformen är därför i nuvarande
konjunkturläge inflationsdrivande. Detta medför
en ytterligare försämring av det svenska relativa
kostnadsläget och konkurrenskraften. Beslutet att
höja momsen på hotell- och restaurangtjänster
skadar också ekonomin genom ett försämrat
turistnetto i bytesbalansen.
Hushållens ekonomi
De svenska hushållen har mött, och kommer
under de närmaste åren att möta, en kärvare
ekonomisk situation till följd av den nämnda
utvecklingen. Hushåll med låga inkomster drabbas
hårdast eftersom skattereformen för dessa ger ett
neutralt eller negativt utfall, samtidigt som de
sammanlagda effekterna av skattereformen, den
tillfälliga mervärdeskattehöjningen,
Mellanösternkrisen och det höga ränteläget höjer
kostnaderna för den nödvändiga konsumtionen --
boendet, maten, resorna till och från arbetet etc.
Priset på bensin har sedan skattereformen
beslutades ökat med ca 1 kr/liter. Av denna summa
är ca 25 öre/liter ökad moms. Detta medför kraftiga
kostnadsfördyringar för dem som är beroende av
bil.
Som ett exempel kan nämnas att
bensinprishöjningarna enligt beräkningar innebär
merkostnader i storleksordningen 7 000--8000 kr
per år i vissa Norrlandslän för pendling med bil till
och från arbetet. Också kollektivresenärerna
drabbas hårt av kostnadsfördyringar för arbetsresor
i och med att persontransporter från årsskiftet
beläggs med full moms.
De sammanlagda effekterna av
besluten/händelserna enligt det ovan anförda
medför på så vis att hushåll med långa
pendlingsavstånd till arbetet i de flesta fall förlorar
på skattereformen och får vidkännas en försämrad
köpkraft. Samhällsekonomiska förluster
uppkommer också genom att arbetsmarknaden
fungerar sämre genom minskade incitament för
arbete och ökade marginalkostnader för
deltagande i arbetslivet. Skattereformens
utbudshöjande effekter riskerar att reduceras
avsevärt.
Centerns alternativ
Det finns med anledning av ovanstående skäl att
åter erinra om centerns finansieringsalternativ i
samband med skattereformen. Vi yrkade bl.a.
att ett system med differentierad
mervärdeskatt i två skattesatser (23,46 % ordinarie
skattesats samt 60 % av ordinarie skattesats) införs
och där den lägre skattesatsen förbehålls nödvändig
konsumtion såsom basmat och boende
att persontransporter helt undantas från
moms med hänsyn till de miljö- och
regionalpolitiska kraven på en väl fungerande
kollektivtrafik
att inom energibeskattningen punktskatter
skall utgå i stället för energimoms, vilket medför
möjlighet till styrning mot inhemska, förnybara och
miljövänliga energislag och samtidigt medför ett
lägre bensinpris
att avdragen för resor till och från arbetet och
för resa med bil i tjänsten höjs i förhållande till
regeringens proposition.
Centern har i sitt förslag till skattereform full
finansiering för dessa förslag. Förslag utöver dessa
skall även de finansieras fullt ut för att undvika
försvagningar av statsbudget och finanspolitik.
Denna finansiering skall ha en inriktning som
förstärker skattereformens fördelningspolitiska
profil.
Centerns finansieringsalternativ för
skattereformen skulle, om det bifallits av
riksdagen, bl.a. ha givit skattereformen ett bättre
ekonomiskt utfall för hushåll med låga inkomster,
samtidigt som inflation och bidragsberoende hållits
tillbaka i förhållande till regeringens förslag.
Med anledning av sedan riksdagens beslut om
skattereformen inträffade händelser framstår det
nu som än mer angeläget att åtgärder med den
inriktning som centern föreslog i samband med
skattebeslutet nu genomförs.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen med anledning av Irakkrisen i
enlighet med vad som anförts i motionen beslutar
a) ersätta mervärdeskatten på energi inkl.
drivmedel med punktskatter,
b) slopa mervärdeskatten på persontransporter,
c) ändra reglerna för avdrag för resa med egen
bil till och från arbetet,
d) ändra reglerna för avdrag för resa med egen
bil i tjänsten.
Stockholm den 2 oktober 1990
Olof Johansson (c)
Karl Erik Olsson (c)
Görel Thurdin (c)
Bertil Fiskesjö (c)
Gunilla André (c)
Gunnar Björk (c)
Börje Hörnlund (c)
Pär Granstedt (c)
Agne Hansson (c)
Karin Israelsson (c)
Larz Johansson (c)
Per-Ola Eriksson (c)