För stora grupper av flyktingar som kommit till Sverige under det senaste årtiondet, har frågan om återvändande varit viktig i deras livssituation. När den politiska situationen förändrats i deras hemländer har man börjat planera för att återvända.
I Sverige finns enligt aktuell statistik 28 849 personer av chilenskt ursprung varav 9 360 är svenska medborgare. Dessutom finns andra stora flyktinggrupper, ca 40 000 från Iran och ca 15 000 från Libanon.
I vårt land finns två kristna frivilligorganisationer, Sociala Missionen, som är Svenska Missionsförbundets sociala och diakonala verksamhetsorgan och Diakonia, som är frikyrkornas humanitära hjälporganisation. Dessa organisationer har sedan 1984 arbetat med ett program för de flyktingar som frivilligt vill återvända till sina respektive hemländer.
I detta arbete har man funnit att de som återvänt till sina hemländer utan någon förberedelse i Sverige har haft stora svårigheter att anpassa sig till sitt eget lands sociala liv. Detta har medfört att Sociala Missionen och Diakonia i sitt gemensamma återvändandeprogram har arbetat fram en modell som har varit av stor betydelse för de flyktingar som under senare år återvänt till sina hemländer. Flera rapporter har tagits fram för att dokumentera arbetet samt redovisa den erfarenhet som enskilda flyktingar gjort i samband med sin hemkomst.
Arbetet har under de första åren i första hand koncentrerats kring de flyktingar som kom från Chile, Uruguay, Argentina och Peru. Under det senaste året har även kontakter tagits med flyktinggrupper från några afrikanska stater. Målsättningen med arbetet är att den utarbetade metoden skall kunna användas för olika grupper oberoende av från vilket land de ursprungligen kommit.
Sociala Missionen och Diakonia har funnit att det är av stor vikt att förbereda sitt återvändande efter en period av flyktingskap. I denna förberedelse gäller det att hela familjen får vara med och särskilda insatser krävs ofta för de barn och ungdomar som rotat sig i Sverige och nu skall följa med sina föräldrar till för dem okända miljöer.
Programmet omfattar idag följande huvuddelar: information om den rådande situationen i respektive hemland. Det gäller arbetsmarknad, bostadsmarknad, samhällsförändringar och den politiska och fackliga situationen. För barn och ungdomar är det av stor vikt att få lära sig något om sitt hemlands historia och kultur samt förbereda sig för en överflyttning till ett annat skolsystem.psykosocial bearbetning av de frågor som hör samman med beslutet om ett återvändande. I denna del av programmet arbetar man med både indviduella samtal och gruppaktiviteter för vuxna, ungdomar och barn.praktisk social information om resebidrag, legalisering av handlingar, transport av utrustning, pensionsfrågor etc. utbildningsinsatser för dem som skall återvända. I dag gäller det i första hand utbildning i företagsekonomi med utgångspunkten att flera av dem skall kunna starta mindre företag eller delta i kooperativa projekt. I vissa fall sker utbildningen i samarbete med någon folkhögskola eller specialskola med tanke på behoven i hemlandet.
Sociala Missionens och Diakonias gemensamma projekt har hittills till större delen finansierats genom frivilliga gåvor. Endast en mindre del av projektet har kunnat täckas av projektanslag från statens invandrarverk. De medel som stått till förfogande från insamlingen flykting -86 kommer att ta slut under 1991 och därefter blir resurserna ytterligt begränsade om projektanslagen inte ökas.
Det är enligt vår mening av stor vikt för projektets fortsatta möjlighet att kunna genomföras att medel ställs till förfogande i en omfattning som gör arbetet meningsfullt. Projektet är kostnadsberäknat till 1.000.000 kronor för budgetåret 1991/92.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen till projektet stöd till flyktingars frivilliga återvändande anvisar 600
000 kr. inom ramen för anslaget D
3, Åtgärder för invandrare (prop. 1990/91:100 bil. 12).
Stockholm den 25 januari 1991 Margareta Fogelberg (fp) Bengt Rosén (fp) Elver Jonsson (fp)