Flyktinginvandringen och invandringen av nära anhöriga
har under de senaste åren nått en sådan omfattning att
många är allvarligt oroade över dess konsekvenser.
Massmedia och politiker har visat en tendens till att inte
vilja debattera flyktingfrågan. Detta är förvånansvärt och
egendomligt, ty det är faktiskt väljarna/medborgarna som
är politikernas uppdragsgivare och då bör frågan också
seriöst belysas. Sker inte så, får det s.k. politikerföraktet
tyvärr alltmera näring. Mot denna bakgrund är det
angeläget att försöka skapa en så klar bild som möjligt av
flyktingpolitikens konsekvenser på lång sikt för det svenska
samhället.
Hur är då svenska folkets inställning till
flyktingpolitiken? I en Temo-undersökning publicerad
november 1990 kan följande utläsas:
% av alla svenskar
November
April
Vi skall ta emot:
1988
1990
Förändring
Fler flyktingar
17
10
--7
Lagom idag
54
38
--16
Färre flyktingar
24
50
+26
Vet ej
4
3
--1
Tabell 1.
Den utomnordiska invandringen till Sverige 1986--1989
Under de tre första kvartalen 1990 var den utomnordiska
invandringen 28 111
personer. Omräknat till helår ger detta en invandring
av 37 481
personer. Vid en jämförelse med 1989 bör man
beakta att detta års siffra blev så hög beroende på att 5 848
generella beslut om uppehållstillstånd meddelades i
samband med den tillfälliga ändringen av asylpraxis. 1990
års siffror anger att flyktinginvandringen visserligen
minskar men att den kompenseras av en ökad invandring av
anhöriga.
Tabell 2.
Antalet första- och andragenerationsinvandrare 1986--
1989
861231
871231
881231
891231Ursprung:
Norden
444 692
441 456
440 842
444 935
Europa utom Norden
280 669
283 698
287 817
292 787
Övriga länder
194 653
218 527
246 916
282 023
Källa: SCB Folkmängd 88/89 1231 del 3
Tabell 3.
Flyktinginvandringen till Västeuropa 1988
Antalet beviljade
asyler
Befolkn i miljoner
Beviljade asyler
milj/inv
Sverige
19 800
8,4
2 360
Frankrike
8 800
55,4
160
Västtyskland
7 600
60,9
125
Norge
5 200
4,2
1 240
Danmark
4 000
5,1
785
Schweiz
2 800
6,5
430
Storbritannien
1 150
56,7
20
Nederländerna
950
14,6
65
Italien
420
57,2
7
Belgien
250
9,9
25
Grekland
240
10,0
24
Finland
18
4,9
4
Källor: Regeringens skrivelse 1988/89:82 om
flyktingpolitiken och World Bank Atlas 1988
Om antalet beviljade asyler per miljon invånare
beräknas för länderna i tabell 3 som en enhet med undantag
för Sverige, beviljades 110 asyler per miljon invånare. Detta
jämfört med Sveriges 2 360.
Siffrorna anger att Sverige kan tvingas, om vi blir
medlemmar i EG och skall enas om en gemensam
flyktingpolitik, drastiskt ompröva sin asylpolitik.
Enligt SCB:s rapport ''Sveriges framtida befolkning'' var
den naturliga folkökningen i Sverige 15 300
medan invandringsöverskottet var 29 500.
I rapporten görs beräkningar av den framtida
befolkningens storlek. Härvid har man räknat på olika
alternativ. Bland alternativen finns ett med låg migration
(ett invandringsöverskott på 20 000
personer 1989 sjunker successivt fram till 1999 för att
sedan bli 0) och ett med hög migration (ett
invandringsöverskott på 30 000
personer 1989 sjunker successivt fram till 2001 för att
sedan bli 20 000
per år). År 2025 gör denna skillnad i migration 900 000
personer. Det förefaller klart att om
invandringsöverskottet kommer att ligga på en dubbelt så
hög nivå som högalternativet måste den utländska delen av
befolkningen räknas upp i motsvarande grad. 1989 var
invandringsöverskottet exklusive svenska medborgare 45 746.
SCB:s
beräkningar av den framtida totalbefolkningen
tar inte hänsyn till invandrarnas höga fruktsamhet. I
OECD:s statistik om migration 1988 redovisas några
fruktsamhetstal för Sverige gällande 1986. Om antal barn
per fertil kvinna med svenskt medborgarskap var 1,76 så var
den för motsvarande grupp med utländskt sådant 2,24. Man
räknar med att antal barn per kvinna skall vara 2,1 för att
befolkningen skall reproducera sig. När man tar ställning till
dessa siffror bör hänsyn tagas till att skillnaden mellan den
svenska befolkningens och invandrarnas fertilitet med
säkerhet är större än vad siffrorna anger, eftersom en stor
del av invandrarna hunnit bli svenska medborgare. Hur
invandrarnas högre fruktsamhet kommer att påverka
befolkningens sammansättning beror vid sidan av
invandringens storlek på från vilka länder de framtida
invandrarna kommer och hur deras fruktsamhet utvecklar
sig efter immigrationen.
Många är uppenbarligen oroliga för den stora
invandringen till Sverige i förening med det stora antal
invandrare som redan finns här. Det går inte att bortse från
det faktum att runt i världen utlöses spänningar baserade på
etniska konflikter mellan olika folkgrupper. Att Sverige
skulle undgå liknande händelser är enligt många ett
orealistiskt önsketänkande. Om invandringen ligger kvar på
nuvarande nivå påstås det att i mitten av 2000-talet de
etniska svenskarna endast utgör hälften av befolkningen.
Dessa siffror och uppgifter cirkulerar i debatten och det är
viktigt att vad som är sant eller inte kan klargöras.
SCB bör därför ges i uppdrag att utreda invandringens
konsekvenser för befolkningens sammansättning på sikt.
Har de rätt som hävdar att etniska svenskar på sikt kommer
att bli en minoritet eller är det en villfarelse? Då frågan
sannerligen är mycket debatterad bör den inte gömmas utan
föras fram i ljuset.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning om
flyktingpolitikens konsekvenser.
Stockholm den 25 januari 1991
Sten Andersson (m)
i Malmö