Utlänningslagen

Män i Sverige kan genom förmedlares försorg och mot
betalning skaffa sig en kvinna från utlandet. Ensamma män
''köper'' kvinnorna från fattiga länder, t.ex. Thailand,
Filippinerna och Polen. En utlänning, som kommit hit på
grund av anknytning till en anhörig i Sverige, kan utvisas om
förhållandet upplöses inom en tvåårsperiod.

Enligt uppgift från kvinnojourer och socialtjänstemän
utvecklar sig äktenskapet eller samboförhållandet i många
fall till en tragedi. Hänsynslösa män har utnyttjat den
svenska lagen och bytt ut sina kvinnor, när de tröttnat på
dem. Kvinnorna har utvisats till ett liv i fattigdom och
prostitution till länder, där frånskilda kvinnor inte tolereras.
Andra kvinnor har känt sig tvingade att stanna kvar hos en
man, som utnyttjar och misshandlar dem. De har haft en
berättigad rädsla för att bli utvisade om de sökt hjälp.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har utrett
behovet av åtgärder mot oetisk kontaktförmedling av
utländska kvinnor. I DO:s rapport, som kom för två år
sedan, finns en rad förslag om åtgärder för att skydda
kvinnorna. Regeringen har tyvärr inte vidtagit några
åtgärder med anledning av rapporten.

DO önskade att den s.k. tvåårsregeln skulle upphävas.
Huvudregeln skulle i stället bli att kvinnor, som så önskade,
skulle få stanna kvar trots att relationen spruckit inom en
tvåårsperiod.

I anslutning till förmedlingsverksamheten förekommer
missbruk av bilder och personuppgifter. Utländska kvinnor,
som varken vet om det eller bett om det, annonseras ut i
porrtidningar. Våren 1988 gjorde 90 kvinnor JK-anmälan
om förtal mot en ansvarig utgivare för ett pornografiskt
magasin. Denne hade enligt uppgift kommit över
kvinnornas kontaktannonser via en seriös
kontaktförmedling, som de vänt sig till.
Integritetsskyddskommittén föreslog redan 1980 en
lagändring mot missbruk av personuppgifter. DO fann det
angeläget att en sådan lagändring kommer till stånd,
eftersom det uppenbarligen förekommer ett inte oansenligt
missbruk.

DO betonade också att kvinnojourerna visat sig ha stor
betydelse när det gällt att ge skydd åt utlämnade utländska
kvinnor. Av dem som beretts tillfällig bostad på Alla
Kvinnors Hus i Stockholm under en ettårsperiod var t.ex.
nära 40% invandrarkvinnor. Detta borde regeringen enligt
DO:s ''bestämda uppfattning ha i åtanke vid prövning av
bidrag för verksamheten''. Folkpartiet liberalerna har i sin
partimotion reserverat 5 milj.kr. i organisationsstöd till
kvinnojourerna. Det är angeläget att detta blir riksdagens
beslut i stället för regeringens 2 miljoner.

I brottsbalkens fjärde kapitel, om brott mot frihet och
frid, finns straffbestämmelser om bl.a. ''människorov''
(''kidnappning'' på vardagsspråk), ''olaga
frihetsberövande'' och ''försättande i nödläge''. Det
sistnämnda brottet rör bl.a. situationer när någon, med
lagtextens något ålderdomliga språkbruk, förmår en annan
person ''att bege sig till eller stanna på utrikes ort, där han
kan befaras bli utsatt för förföljelse eller utnyttjad för
tillfälliga sexuella förbindelser...''. Detta är ett försök att
beskriva ''vit slavhandel''.

Bestämmelsen omfattar däremot inte fall där någon
förmås bege sig från utlandet till Sverige. En lagändring så
att ''vit slavhandel'' i omvänd ordning -- från utlandet till
Sverige -- omfattas av samma straffbestämmelser, som vid
flyttning från Sverige till utlandet, bör övervägas. Det måste
då särskilt utredas i vilka situationer brottet kan anses
begånget i Sverige och i vilka situationer brottet anses
begånget i det land varifrån kvinnorna kommer.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
tvåårsregeln bör upphävas,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en lagändring bör komma till stånd mot missbruk av
personuppgifter,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående en utvidgning av
brottsbalkens regler om ''försättande i nödläge'',2]

[att riksdagen för budgetåret 1991/92 beslutar att under
socialdepartementets anslag H 3 anvisa ytterligare 3 milj.kr.
utöver vad regeringen föreslagit till
kvinnojourerna.3]

Stockholm den 24 januari 1991

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Barbro Westerholm (fp)


1 1990/91:K415

2 1990/91:Ju633

3 1990/91:So288