med anledning av prop. 1990/91:195 Aktiv flykting- och immigrationspolitik m.m.
Aktiv flykting- och immigrationspolitik kallar
regeringen sin nu aktuella proposition. Det är emellertid
inte många konkreta förslag som lämnas. Propositionen
saknar till exempel förslag till lagtext i de få fall
lagändringar föreslås. Det gör det svårt att ta ställning till
förslagens verkliga innebörd.
Det är lätt att instämma i behovet av förebyggande
åtgärder på området, av att bistånd och olika typer av
internationellt samarbete måste bättre komplettera de
insatser som Sverige utför i sin egen flyktingmottagning.
Resonemangen är i dessa delar inte särskilt kontroversiella.
Regeringens strävan att finna en helhetspolitik har dock fört
med sig att skrivningarna är så allmänt hållna att det är svårt
att veta vad de är värda i praktiken.
En ny skyddsregel
Otydligheten kommer bland annat till uttryck i
beskrivningen av förslaget till ny skyddsregel för personer
med starkt skyddsbehov. Regeln föreslås omfatta
krigsflyktingar och de facto-flyktingar med ett starkt
skyddsbehov. Med uttrycket starkt skyddsbehov vill
statsrådet markera att ''det bör vara fråga om en strikt
tolkning av de nuvarande skyddsreglerna för krigsvägrare
och de facto-flyktingar, en tolkning som enligt min mening
bör vara mer restriktiv än i praxis, när utlänningslagen
tillämpas utan undantag. Samtidigt menar jag att det måste
vara fråga om en något vidare grupp än som efter
regeringsbeslutet den 13 december
1989 bedömts ha 'särskilt starkt
skyddsbehov'.''
Ambitionen måste, som vi ser det, vara att uppvisa
tydlighet och konsekvens när det gäller att fastslå på vilka
grunder som man skall ha rätt att få asyl i Sverige. Den nu
föreslagna regeln är i sin beskrivning så allmänt hållen att
man inte kan göra en jämförelse med den nu gällande
utlänningslagens tillämpning och den praxis som bildats
efter regeringsbeslutet den 13 december 1989. Det gör det
mycket svårt att bedöma vilka långsiktiga konsekvenser
som regeln får. För att kunna ta ställning till det krävs att
regeringen återkommer med klara preciseringar i dessa
avseenden. Vi är inte beredda att nu ta ställning till den
föreslagna regeländringen förrän detta skett. Vad här
anförts om behovet av preciseringar av den föreslagna
skyddsregeln bör ges regeringen till känna.
Verksamhet under väntetiden
En viss tveksamhet från statsrådets sida gäller även
rätten för asylsökande att få arbeta under väntetiden.
Invandrarministern anför: '' -- -- -- lättnader i det
principiella förbudet mot arbete under väntetiden kan vara
nödvändigt för att ge de asylsökande en meningsfull
väntetid.'' Klarare besked på den punkten lämnar däremot
ett enigt socialförsäkringsutskott i sitt betänkande
(1990/91:SfU13). Man uppdrar åt regeringen att snarast
utreda frågan om temporärt arbetstillstånd för asylsökande,
vars ärenden kan förväntas ta längre tid att avgöra i första
instans än sex månader. Även riksdagsmajoriteten ställde
sig bakom detta uppdrag.
Centerpartiet har i olika sammanhang påpekat att det av
såväl arbetsmarknads- som sociala skäl måste göras möjligt
för asylsökande att få arbeta under väntetiden. Vi har också
framhållit det centrala i att uppnå kortare
handläggningstider på invandrarverket. Vår flyktingpolitik
måste präglas av en klar strävan att på ett effektivt och
värdigt sätt erbjuda flyktingarna delaktighet i samhället.
Väntetiden i förläggningarna är omvittnat svår att klara av
och därför krävs möjlighet till arbete och studier som
förberedelse för en fast förankring i samhället. De
arbetsoch försäkringsrättsliga aspekterna vid sådant
tillfälligt arbete bör närmare utredas, och särskilt angeläget
är att tydliggöra arbetsgivar- och arbetstagaransvaret.
Frivilligorganisationernas engagerade arbete med att
integrera flyktingar bör uppmärksammas. Genom dessa
organisationer kan invandrar- och flyktingpolitiken få en
bredare förankring i samhället. Vad här anförts bör ges
regeringen till känna.
Invandring av anhöriga
Möjligheten till familjeåterförening är av stor betydelse
för att kunna känna trygghet och för att inlemmas i ett nytt
samhälle. Gällande regler på området upplevs av flyktingar
och invandrare som svårförståeliga och skapar en känsla av
godtycke. Det är därför angeläget att den fasta praxis som
utvecklats på området lagfästs genom regler i
utlänningslagen av i princip obligatorisk innebörd. Det
ankommer på regeringen att snarast återkomma med ett
sådant lagförslag.
Feriearbete
Möjligheten för utländska studerande ungdomar att
tillfälligt arbeta i landet är av stor vikt, inte minst för den
svenska trädgårdsnäringen. För ungdomarna har
praktikarbete en kontaktskapande betydelse och ger
möjlighet till kulturellt utbyte över gränserna.
Handläggningsförfarandet är omfattande, även om det
under senare år har förenklats. Det krävs arbetstillstånd för
sådant ferie-/säsongsarbete. Vi anser det inte nödvändigt
med särskild tillståndsgivning för korttidsarbete inom
trädgårdsnäringen. Vad här anförts bör ges regeringen till
känna.
Återvandring
För många som tvingats lämna sitt land finns alltid en
önskan om att återvända dit. För många kan det dock av
olika skäl vara svårt att återvända. Släkt och vänner kan ha
skingrats och hemmet utplånats. Möjligheten till utvandring
till annat land än hemlandet bör i sådana fall också
underlättas från svensk sida. Det kan gälla olika praktiska
insatser i samband med resan, men också att stödja det
internationella arbete som bedrivs för en återvandring.
Sociala Missionen, som är ansluten till Svenska
Missionsförbundet, bedriver ett arbete med dessa frågor
som är värt att uppmärksamma ytterligare. Man har bl a
startat ett projekt som syftar till att psykosocialt
förbereda enskilda och familjer inför en återvandring till
hemlandet.
Centerpartiet har krävt ett svenskt medlemskap i den
internationella immigrationsorganisationen, IOM. Det är
tillfredsställande att Sverige nu beslutat att ansöka om
medlemskap. Vad här anförts om behovet av åtgärder för
att underlätta en utvandring till hemlandet och till annat
land bör ges regeringen till känna.
Stöd till invandrarnas organisationer
Invandrarorganisationerna har betydelsefulla uppgifter i
svenskt samhällsliv. De samlar och uttrycker de behov och
önskemål som invandrare har och för fram dessa till olika
myndigheter. De värnar och utvecklar invandrarnas kultur
och språk.
Svenska samhället ställer krav på att organisationerna
skall delta i olika sammanhang och företräda sina grupper.
För att organisationerna skall kunna fullgöra sina uppgifter
krävs ett väl utvecklat organisationsstöd. Det bör bl a vara
så utformat att uppskrivningen av beloppet är skälig i
förhållande till kostnadsutvecklingen. Även nybildade
organisationer måste få del av stödet utan att stödet till
befintliga organisationer därigenom minskas. Vad här
anförts bör ges regeringen till känna.
Dubbla medborgarskap
Medborgarskapet för med sig både rättigheter och
förpliktelser. En viktig rättighet är att få rösta i riksdagsval.
Det är något som skulle göras möjligt om dubbla
medborgarskap tilläts.
Svensk medborgarskapslagstiftning bygger på principen
att en person skall ha endast ett medborgarskap. Det är
principiellt felaktigt att frångå denna princip. Det skulle i
demokratier leda till dubbel rösträtt, i Sverige och i
hemlandet. Att ge rösträtt i riksdagsval till personer som
inte är svenska medborgare är enligt vår uppfattning inte
acceptabelt. I den församling som styr vår utrikes- och
säkerhetspolitik skall endast svenska medborgare ha
rösträtt. Den s k medborgarskapskommittén framhåller i sitt
betänkande (Ds
A 1986:6) att möjligheten att rösta i två länder är en icke
önskvärd konsekvens av det dubbla medborgarskapet.
Frågorna om dubbelt medborgarskap och därigenom
dubbel rösträtt är av så komplicerad art och har så
långtgående internationella konsekvenser att det är rimligt
att de utreds ytterligare. Vi motsätter oss således inte att en
parlamentarisk utredning tillsätts. Vad här anförts om
dubbelt medborgarskap och dubbel rösträtt bör ges
regeringen till känna.
Förvartagande av barn
Flyktingbarnen är på många sätt särskilt utsatta. De har
inte vuxnas möjlighet att hävda sina rättigheter. Rätten till
trygghet och rättssäkerhet måste därför på alla sätt
tillförsäkras flyktingbarnen. Antalet barn i förvar i Sverige
ligger på en relativt hög nivå. Förvartiden är dessutom ofta
lång. Centerpartiet har krävt ett förbud mot att barn tas i
förvar. Detta bl a mot bakgrund av våra åtaganden enligt
FNs barnkonvention.
Utlänningsnämnd
Regeringen föreslås bli befriad från de ca 2 000--3 000
besvärsprövningarna per år i utlänningsärenden.
Istället skall en särskild utlänningsnämd inrättas med minst
tre juristordförande och minst 15 politiskt tillsatta lekmän.
Specialiseringen av domstolsväsendet har kommit att
leda till ett svåröverskådligt och ibland svårtillämpligt
system. Centerpartiet har i olika sammanhang hävdat att en
minskning av antalet specialdomstolar och
domstolsliknande organ bör eftersträvas. Frågor av den art
som här avses kan dock inte anses hänförliga till
rättskipning i egentlig mening och någon domstolsprövning
kan inte bli aktuell. Kravet på renodling av domstolarnas
arbetsuppgifter bör också beaktas. Mot den bakgrunden
stöder vi förslaget om inrättande av en fristående
utlänningsnämnd.
Frågornas karaktär är av den arten att en persons
trovärdighet ibland måste prövas. Integritetskänsliga frågor
om frihetsberövande kommer också att prövas. Vi finner
det utomordentligt viktigt att rättssäkerheten garanteras.
Detta talar för att den juridiska kompetensen måste
upprätthållas och krav bör ställas på att ordföranden skall
vara eller ha varit ordinarie domare. Vad här anförts bör ges
regeringen till känna.
Riksdagen har fattat ett principbeslut om att nybildade
myndigheter skall lokaliseras utanför stockholmsregionen.
Den naturligaste lokaliseringsorten för utlänningsnämnden
är enligt vår uppfattning Norrköping där Invandrarverket är
beläget. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av preciseringar av den
föreslagna skyddsregeln,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om verksamhet under väntetiden för
asylsökande,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring
i utlänningslagen innebärande att invandring av anhöriga
lagfästs anknytande till rådande praxis, i enlighet med vad i
motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om slopande av arbetstillstånd för
praktikantarbete,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att
underlätta utvandring till annat land än hemlandet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stödet till invandrarnas
organisationer,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dubbelt medborgarskap och
dubbel rösträtt,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i 6
kap. 3
§ utlänningslagen innebärande att barn inte får tas i
förvar, i enlighet med vad i motionen anförts,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att ordföranden i
utlänningsnämnden skall vara eller ha varit ordinarie
domare,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av
utlänningsnämnden till Norrköping.
Stockholm den 12 juni 1991
Rune Backlund (c)
Karin Israelsson (c)
Ulla Tillander (c)
Rosa Östh (c)
Göran Engström (c)
Roland Larsson (c)
Marianne Jönsson (c)
Kersti Johansson (c)