I skuggan av krigshotet från gulfkrisen och hotande
orosmoln över Baltikum skrivs denna motion.
Olika kriser, krig, förföljelser, förtryck, svält- och
naturkatastrofer och politiska omvälvningar genererar
flyktingströmmar mellan länder och världsdelar. Miljontals
människor går under och får aldrig chansen till ett nytt liv
eller hamnar i flyktingläger som tenderar att allt oftare bli
permanenta. De som hamnat där kanske aldrig får chansen
till ett normalt liv.
I många länder kämpar befrielserörelser med och utan
våld för sin frihet och sina mänskliga rättigheter. Det gäller
Mellanamerika, Kurdistan, Tibet, Eritrea och Myanmar för
att nämna exempel från olika världsdelar.
Ursprungsbefolkningar har oerhörda problem att hävda
sina rättigheter, pennanerna på Borneo, aborigener i
Australien för att nämna några.
Att förebygga flyktingströmmar
När det gäller Sveriges insats i flyktingfrågan finns det
främst tre sätt att arbeta, dels förebyggande, dels i akuta
eller permanenta nödsituationer i flyktingläger, främst i
tredje världen, dels genom en generös inställning till de
flyktingar som söker en fristad i vårt land.
För det första (att förebygga att flyktingsituationer
uppstår) anser miljöpartiet de gröna att Sverige ska föra en
sådan utrikespolitik, en sådan solidarisk handel och en
sådan biståndspolitik att flyktbehovet minimeras. Förslag
om denna politik finns i miljöpartiets motioner som rör
dessa frågor. Genom skövling av skogar, genom
monokulturer och utsugning av jordar och vår exploatering
av tredje världens naturresurser som ger erosion och
ökenbildning som biprodukter, skapar människorna i i-
världen miljöflyktingar som ökar för varje år, speciellt i
Afrika.
Flyktingsituationen
Miljöflyktingar kan också tänkas komma som en följd av
de stora problem som finns runt Tjernobyl, i Polen m.fl.
andra näraliggande länder. Dagens situation i t.ex.
Baltikum gör det nödvändigt att bygga upp en beredskap
för att ta emot flyktingar därifrån.
Miljöpartiet de gröna vill lyfta fram flyktingbarnens
problem. I flyktingläger i Sudan, Pakistan, Turkiet, Iran
finns hundratusentals föräldralösa flyktingbarn. När
flyktingkvoten ökas bör Sverige särskilt inrikta sig på
barnen.
Vid riktade hjälpinsatser i de stora flyktinglägren bör
särskild hänsyn tas till de föräldralösa barnen. Vid
asylprövning i Sverige bör barnens asylskäl särskilt
övervägas.
Sverige har och har haft ett stort internationellt
förtroende i freds- och solidaritetsfrågor och detta
förtroende bör vi bygga vidare på. Dock finns det plumpar
i protokollet. Vapenhandel, plundrandet av u-världens
råvaror, t.ex. handel med tropiskt timmer från skövlade
regnskogar, är exempel som i det ena fallet ökar
krigshandlingar och flyktbehov och i det andra fallet tar
ifrån urbefolkningar och tredje världens folk deras livsrum
och utkomst, vilket i sin tur ökar utslagning och/eller flykt.
För det andra anser miljöpartiet de gröna att Sverige ska
arbeta på att gå in i de stora flyktinglägren i tredje världen
med ytterligare ekonomiskt och personellt bistånd och med
UNHCR:s hjälp välja ut flera flyktingar och öka vår
flyktingkvot.
Det tredje sättet är att föra en generös flyktingpolitik i
Sverige och ge asyl åt de asylsökande som är i behov av
skydd.
Genom den nya utlänningslag, som började gälla 1989-
07-01, har Sverige närmat sig Europas flyktingpolitik, som
förberetts och fortfarande förbereds i Schengen- och
TREVI-grupperna. Genom EG:s nya utlänningspolitik
raseras de inre gränserna men muren runt EG- och EFTA-
länderna blir svår att forcera och komma innanför. Man
ersätter de enstaka nationella murarna med en gemensam
högre EG-mur.
Dokumentlöshet
Miljöpartiet anser att kravet på visum och ''alla papper i
ordning'' till stor del utesluter de presumtiva flyktingar som
är i störst behov av skydd och dessutom leder till ökad
handel med falska papper och ''människosmuggling''.
Dokumentlösheten är ett problem för mottagarländerna
men enligt FN-konventionen ska den ej påverka
asylmöjligheterna för den asylsökande. Risken för att grovt
kriminella flyktingar kommer hit utan dokument är nästan
obefintlig, då man inom den internationella brottsligheten
har alla möjligheter att ordna både ny identitet och övriga
falska dokument.
Miljöpartiet de gröna anser, att en speciell beredskap
ska finnas för flyktingströmmar från våra grannländer.
Mottagandet i Sverige
Dessutom framhåller miljöpartiet de gröna, som
tidigare, att polisen inte ska vara den första som tar emot
de asylsökande vid gränsen och gör den första utredningen.
Utan undantag har flyktingarna en välgrundad skräck,
misstänksamhet och förtegenhet inför poliser från sina
hemländer. Civil personal från sociala myndigheter,
invandrarverkets personal och/eller sjukvårdspersonal
skulle göra den asylsökande tryggare. Den första
utredningen ska, enligt miljöpartiets åsikt, göras av denna
personal. Den asylsökande ska upplysas om rätten att söka
asyl och också upplysas om rätten till tolk och juridiskt
biträde så snart någon anger att han/hon söker asyl. De
flesta som flyr hit är mer eller mindre människor i kris, så
om inte socialarbetare finns med vid mottagandet, ska det
finnas beredskap hos socialjouren. Likaså bör man med
jämna mellanrum se äver tolkjouren och arbeta för att de
eventuella nya tolkbehov, som finns, tillgodoses. En
advokatjour måste inrättas, något som skulle underlätta och
påskynda den första utredningen.
Att mötas av civil personal, folk från socialjouren eller
invandrarverket och snabbt få av flyktingen godkänd tolk
och juridiskt biträde skulle få en god effekt på utredningens
kvalitet och ytterligare minska väntetiderna. Rädslan för
polisen påverkar ofta den asylsökande så, att alla fakta ej
kommer fram och då blir utredningen ofullständig och
tidskrävande. Möjligheten att ha en närstående och/eller
representant från någon frivillig organisation närvarande
ska erbjudas och bandupptagning bör också ske i alla
asylutredningar.
Att överföra beslutanderätten i rättshjälpsfrågor från
rättshjälpsnämnderna till SIV var ett misstag. De
asylsökande kan uppfatta SIV som sin motpart och tvivla på
att SIV är objektiv i denna fråga. Att tillsätta ett juridiskt
biträde i tidigt skede har dubbelt syfte, ökad rättssäkerhet
och trygghet och snabbare behandling. En anteckning i
resedokumenten om osäker identitet beskär mycket snävt
flyktingens rörelsefrihet och bör inte ske.
En mycket viktig rättssäkerhetsfråga är att ingen
utvisning eller avvisning får ske förrän respektive beslut
vunnit laga kraft. Giltigheten ska räknas från den dag den
asylsökande får beslutet i sin hand. Ingen utvisning ska ske
under väntetiden på en överklagan. Det har ibland hänt att
besluten är klara och det dröjt månader innan den
asylsökande meddelats. Detta är helt oacceptabelt.
Personliga uppgifter som lämnats till socialnämnd skall
liksom sjukjournaler ha starkt sekretesskydd, detsamma
som gäller för svensk medborgare.
Asylbeslutet 1989-12-14
Vår utlänningslag ger utrymme för generös praxis men
bedömningarna har skärpts mer och mer och det grymma
beslut, som togs 14 december förra året, att utnyttja
undantagsklausulen avvisar miljöpartiet de gröna. Vi
kräver att regeringsbeslutet upphävs. Efter det beslutet har
förtryck och inhuman behandling dessutom ökat på svenska
förläggningar och rapporter har strömmat in från tolkar,
lärarpersonal, vårdare och från flyktingarna. Miljöpartiet
de gröna vill starkt betona vikten av en human behandling
av de människor som väntar på asyl, de har en mycket svår
psykisk situation, svåra upplevelser bakom sig, ångest inför
framtiden, sysslolöshet och isolering från ett normalt liv.
Det åligger riksdag och regering att se till att mänskliga
rättigheter upprätthålls i den djungel av förläggningar vi har
idag.
Barnens rättigheter
Sverige har skrivit under barnkonventionen under det
gångna året och det förpliktigar oss att ytterligare betona
barnens rättigheter. Barnens flyktingskäl har inte
observerats och nästan aldrig har barnet varit den som fått
flyktingstatus i en familj.
Barnens situation är särskilt känslig och ofta har även
barn blivit förföljda, hotade eller torterade i sitt hemland.
De ska förhöras av därtill utbildad personal, psykologer el.
dyl. och stor hänsyn ska tas till deras berättelser och
upplevelser. Miljöpartiet anser att i tveksamma fall ska asyl
beviljas för vuxna och detta gäller i ännu högre grad barnen.
De ensamma flyktingbarnens situation bör
uppmärksammas och prioriteras tidsmässigt och stor
generositet iakttagas, när det gäller rätten till asyl.
Väl i Sverige
När asyl beviljats en flykting eller flyktingfamilj ska de
börja leva i vårt samhälle. De behöver inte så hög standard
som de ibland fått. Det är bra att de idag tillfälligt kan få
genomgångsbostäder. De initiativ, som tagits av kyrkor och
andra organisationer att öppna dörren till svenska hem,
borde välkomnas av kommuner, riksdag och regering.
Många svenskar har stora hus eller lägenheter och kunde
uppmuntras att hyra ut ett eller ett par rum under längre
eller kortare tid. Det skulle ge värdefullt utbyte också för
svenskarna att lära känna nya kulturer. Sverige har störst
bostadsyta per invånare bland Europas länder, 45 kvm.
Språkundervisning och arbete ska kunna varvas, dock
ska möjligheterna att få en god språkundervisning inte
äventyras, utan i stället ökas. Undervisning om våra synliga
och osynliga lagar och om det svenska samhället måste
förstärkas för att ömsesidiga misstolkningar av svenskars
och invandrares uppförande ej ska förekomma. Så snart
som möjligt måste de inlemmas i det svenska samhället och
ha samma rättigheter och skyldigheter och dömas efter
samma lagar som svenskar. Det är genom att få kunskap,
via skolan, via massmedia o.s.v. som man kan motverka
problem i kulturkollisionen. För att informationen ska
fungera krävs att man informerar om hur olika invandrarna
faktiskt är och om de problem som uppstår när olika
kulturer möts, och även hur lika vi innerst inne är som
människor.
Arbete under asyltiden
Miljöpartiet anser att flyktingar ska få rätt att arbeta
medan de väntar på uppehållstillstånd. De är en resurs och
för deras egen skull behöver de uträtta ett arbete inom eller
utom flyktingförläggningen. När arbetslösheten ökar
behöver de ju inte konkurrera på den öppna marknaden,
men i alla kommuner finns saker, som behöver uträttas och
även på andra arbetsplatser.
De 700 miljoner som föreslås överföras från u-hjälpen
till invandrarverkets budget anser miljöpartiet de gröna ska
användas för riktade insatser till föräldralösa barn,
gatubarn och andra behövande barngrupper i u-länderna.
Invandrarnämnd
Invandringen till Sverige ser miljöpartiet som en resurs
och tillgång som det svenska folket och samhället ska ta till
vara. Man måste också bemöta de eventuella problem som
uppstår med fantasi, information och förståelse. För att på
bästa sätt ta till vara de nya mänskliga resurser som tillförs
oss, anser miljöpartiet att varje kommun med många
invandrare bör ha en invandrarnämnd i samarbete med
olika referensgrupper:läkare, psykolog, kuratorjurist
(-er)etisk grupp (folk från kyrkor, familjens rätt, barnens
rätt)invandrarlärare, flyktingsamordnare
representanter för invandrareAmnestykulturvetare och
att varje kommun med få invandrare ger ansvaret åt
någon befintlig nämnd, t.ex. socialnämnden, att även
fungera som invandrarnämnd.
Rösträtt och medborgarskap
Vår långsiktiga lösning är rösträtt i
mantalsskrivningsorten på alla nivåer. Miljöpartiet vill
behålla rösträtten i kommunal- och landstingsval efter tre
års uppehåll i Sverige. Redan efter tre år i Sverige ska man
kunna ansöka om och erhålla svenskt medborgarskap.
Dessutom anser miljöpartiet att invandrare/flyktingar
ska få rösträtt även i riksdagsval efter fem år, oberoende av
om man är svensk medborgare eller ej. Med tiderna i
Sverige avses oavbruten mantalsskrivning. Miljöpartiet
anser att där människan bor, arbetar, fostrar sina barn ska
hon/han också kunna påverka samhället politiskt. Med sina
erfarenheter från andra länder och världsdelar kan hon
vitalisera det politiska livet.
Utlandssvenskar ska få behålla sin svenska rösträtt.
Sverige ska aktivt påverka andra stater och FN att införa
liknande bestämmelser.
Asylnämnder
Miljöpartiet vill att det inrättas ett antal asylnämnder vid
de stora flyktingslussarna i Sverige. De bör bestå av en
domare som ordförande, lekmän och sakkunniga
medlemmar.
Homosexuella
Homosexuella diskrimineras även i Sverige p.g.a. sin
sexuella läggning, och i många länder är homosexualitet
kriminaliserad. Miljöpartiet anser att det är oacceptabelt att
människor hotas och förföljs på grund av att de är
homosexuella och anser att homosexuella från dessa länder
ska beviljas asyl i Sverige såsom sexualpolitiska flyktingar.
Flyktingkunskap i skolan
Med anledning av den ökande främlingsfientligheten
anser miljöpartiet de gröna att flyktingkunskap bör ingå i
undervisningen på alla stadier.
Vi vet att fientligheten grundar sig i rädslan, vilken i sin
tur grundar sig i okunskapen. Att kunna leva sig in i andras
situation och känna solidaritet förutsätter kunskap om
dessa ''andras'' situation! Att få träffa och tala med
flyktingar själv är också ett sätt att bli av med sin
främlingsrädsla. Därför bör naturligtvis också flyktingar
deltaga i undervisningen.
Dokumentation av avvisade asylsökande flyktingar
Från regeringshåll produceras tidningsartiklar där man
uppmanar de människor som engagerar sig till förmån för
asylsökande flyktingar i Sverige, att istället rikta sitt
engagemang mot de länder och förhållanden som skapar
asylbehoven. Att följa upp de avvisade flyktingarnas
situation, när de tvingas återvända till sina hemländer
förutsätter en dokumentation av varje avvisads angivna
flyktingskäl och vilken typ av repressalier han/hon förväntar
sig i händelse av avvisning. Dessa uppgifter måste förstås
vara offentligt tillgängliga för dem som vill engagera sig för
en sådan verksamhet.
Viktigt vore att få en dokumentation av alla
direktavvisade, vilka länder de kommer ifrån, vilka skäl de
anger för att söka asyl. Idag står denna typ av viktig
information helt utanför demokratisk insyn och kontroll.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att flyktingkvoten bör ökas till minst 2
500 personer och att 6,5 milj.kr. anslås för detta
ändamål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att dokumentlösheten i sig ej skall minska den asylsökandes
möjligheter att få asyl,
3. att riksdagen beslutar att civilpersoner skall vara de
som den asylsökande möts av vid gränsen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den asylsökande inför den första utredningen skall få
tillgång till tolk och offentligt biträde,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att ett joursystem för jurister upprättas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att tolksystemet ses över och kompletteras,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en närstående och/eller frivillig representant bör
erbjudas närvara och att bandupptagning sker vid alla
asylutredningar,
8. att riksdagen beslutar att rättshjälpsnämnderna skall
ha beslutanderätten i rättshjälpsfrågor,
9. att riksdagen beslutar att ingen anteckning om osäker
identitet skall göras i resedokumenten,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att inga utvisningar skall ske innan beslut vunnit laga kraft,
11. att riksdagen beslutar att verkställighet skall
inhiberas vid överklagande av beslut,
12. att riksdagen beslutar upphäva beslutet av den 14
december 1989 om ändrade asylregler,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att invandrarverket skall övervaka behandlingen av
flyktingarna på våra svenska förläggningar,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att särskild hänsyn skall tas till barnens behov av asyl,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att barn skall förhöras av därtill utbildad personal,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att det i tveksamma fall bör vara regel att hellre fria än fälla
och att detta i alldeles särskilt hög grad gäller barn,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att alla som varit utsatta för tortyr skall erbjudas sakkunnig
behandling psykiskt och fysiskt på ett center för
tortyroffer,1]
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att relevant hyresbidrag till bostad i svenska hem bör utgå,
där man tar emot flyktingar med uppehållstillstånd,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att asylsökande bör få rättighet att arbeta under väntetiden,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att samhällsundervisningen bör förstärkas i svenska för
invandrare,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att förutsättningar bör ges att införa flyktingkunskap i
skolan,2]
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att alla invandrare skall kunna ansöka om svenskt
medborgarskap efter tre år,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att invandrare/flyktingar skall få rösträtt även i riksdagsval
utan att vara svenska medborgare, enligt vad som anförts i
motionen,3]
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att ett antal asylnämnder skall inrättas vid de stora
flyktingslussarna i Sverige,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att sexualpolitiska flyktingar från sådana länder, där de
hotas av dödsstraff eller kriminaliseras, skall beviljas asyl i
Sverige,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en beredskap bör byggas upp för flyktingar från t.ex.
Baltikum.
Stockholm den 23 januari 1991
Inger Schörling (mp)
Claes Roxbergh (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Carl Frick (mp)
Eva Goe s (mp)
1 1990/91:So281
2 1990/91:Ub288
3 1990/91:K710