Miljöpartiet de gröna beklagar att dagens flyktingpolitik i så hög utsträckning bortser från vad saken i själva verket gäller, nämligen att ta mot människor från andra länder och göra deras anpassning till svenska förhållanden så smidig som möjligt. Erfarenheter från tidigare flyktingvågar har visat att Sverige också haft stor glädje och nytta av dem som valt vårt land till sitt nya hemland. Valloner, finländare, ungrare, för att bara nämna några av de största grupperna har vid olika tillfällen berikat vår kultur och vår ekonomi.
Det kan väntas att flyktingströmmar från Sovjet kommer att ställa nya krav på vårt mottagande under de närmaste åren. Här gäller det människor som har en kultur liknande vår och som bor i ett land med liknande natur och klimat. Det skulle därför kunna väntas att de med särskilt stor lätthet smälter in i det svenska samhället. Dock är det nödvändigt att myndigheter och allmänhet är beredda och positiva till ankomsten av de nya invandrarna.
Välkomna till folkhemmet
Ett varmt välkommen till folkhemmet bör enligt vår mening riktas till de flyktingar som tvingats ut från sina egna land och valt Sverige som nytt fädernesland. De utgör ett värdefullt tillskott ur både kulturell och ekonomisk synvinkel. Sverige bör för egen skull såväl som för den internationella solidaritetens skull uppmuntra invandring snarare än att begränsa den. Viktigt är dock att flyktingarna smälter in väl i samhället och att de skador som åsamkats dem av erfarenheter i deras hemland inte förvärras genom isolering och passivitet i Sverige. Två nivåer för kontakt mellan svenskar och invandrare bör användas:
1. Inackordering av flyktingar i svenska hem 2. Tilldelande av svenska kontaktfamiljer
Beroende på tillgång till inackorderingshem respektive kontaktfamiljer och beroende på önskemål från flyktingarnas sida, kan valet mellan dessa varianter göras av kommunernas socialtjänst.
För närvarande begränsas flyktingmottagandet av en förmodad brist på bostäder. Detta är inte ett trovärdigt skäl. Sverige har för närvarande högst bostadstäthet i Västeuropa men tar trots det emot en ganska låg flyktingkvot. Förklaringen till bostadsproblematiken måste sökas i de ambitiösa bestämmelserna angående standard på acceptabla bostäder. För miljöpartiet de gröna framstår den mänskliga kontakten som mycket viktigare än en eventuellt hög standard på lägenheter.
En viktig praktisk åtgärd är att varje flykting som erhållit asyl får sig tilldelad en kontaktfamilj. Där så är möjligt, bör flyktingen få bo hos familjen på inackorderingsbas -- ersättning bör utgå enligt tariffer som fastställs av kommunerna ur anslaget från invandrarverket. Även om inackordering inte sker, kan ersättning till kontaktfamiljer utgå enligt i stort sett samma normer som tillämpas för stödfamiljer.
Tid för tilldelning av inackordering och kontaktfamiljer
Tilldelandet av kontaktfamiljer bör i första hand göras för de flyktingar som redan erhållit asyl men som fortfarande bor i uppsamlingsläger. Sedan bör sådana flyktingar som redan placerats i lägenheter, men som inte lyckats få kontakt med svenskar, hjälpas till att få kontaktfamiljer. Sådana kontakter kan vara ömsesidigt mycket värdefulla och bidrag behöver inte nödvändigtvis utgå.
Både inackordering och kontaktarrangemang skall göras tidsbegränsade. Utvärdering görs efter 6 månader och beslut om förlängning kan då fattas eller andra arrangemang göras. Den berörde flyktingen och kontaktfamiljen skall självklart vara med vid fattandet av sådana beslut. Vi måste också verka för att den asylsökande får rätt att arbeta under väntetiden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att principen med kontaktfamiljer skall tillämpas vid flyktingmottagning oberoende av om bostadsbrist föreligger,
2. att riksdagen hos regeringen begär att invandrarverket ställer tariffer till kommunernas förfogande angående rekommenderade ersättningar för uthyrning av rum till flyktingar och andra relevanta kostnader.
Stockholm den 7 januari 1991 Gösta Lyngå (mp) Ragnhild Pohanka (mp)