Miljöpartiet de gröna vill understryka vikten av en
human behandling av de människor som väntar på asyl.
Idag kan inte detta krav tillgodoses bl a därför att
arbetsvillkoren för de anställda på flyktingförläggningarna
är alldeles för hårda och organisationen för lös i konturerna.
Idag korttidsanställs personal och detta upplevs som mycket
otillfredsställande och ovisst av dem. Samtidigt ställer man
oerhört stora krav och har höga förväntningar på de
anställda, vilket är frusterande.
Flera fasta förläggningar
Av tjugotre förläggningar, inkl slussar, i norra Sverige är
endast tre fasta. Vi anser att detta antal måste utökas. Flera
av förläggningarna borde permanentas och
arbetssituationen förbättras, eftersom personalen då slipper
korttidsanställas och kan arbeta mer långsiktigt.
I Kramfors har en ny förläggning på bruksområdet
byggts och är nu inflyttningsklar. Dessa byggnader smälter
fint in i den tidigare bruksmiljön och har byggts med
snickarglädje. Förläggningens personal har visat
framåtanda och snabb reaktionsförmåga för att underlätta
förläggning av flyktingar i akuta lägen. Personal och
asylsökande skulle få en god miljö att arbeta och leva i om
denna nya förläggning blev fast.
Kiruna är en annan flyktingförläggning som också borde
komma i fråga. Här finns en lång erfarenhet och
förläggningen fungerar mycket bra med självhushållning,
som stärker flyktingarnas självkänsla och psykiska
välmående. På samma sätt fungerar förläggningen i Ånge
och ''klimatet'' är mycket gott.
Flyktingströmmen
I dagens läge, när flyktingströmmen förmodligen
kommer att öka mer än någonsin, bl a med tanke på
situationen i våra grannländer i öst, så är det viktigt att
förebygga kaos. Genom att inrätta flera fasta förläggningar
och därmed trygga arbetsförhållandena, kan man se till att
arbetsvillkoren för dem som skall möta de asylsökande till
vardags är drägliga. En översyn borde göras av befintliga
förläggningar och därefter flera av dem permanent.
Långsiktig planering skulle ge ett mycket bättre resultat.
Snabbare handläggning vid värdering av examina m.m.
Många av de förlagda har fått uppehållstillstånd, men
väntar på att bli utslussade och på att få sina examina/betyg
värderade i Sverige. Tidigare har detta tagit 1--2 år. Det är
viktigt att skynda på denna värdering. (Anslag fanns i förra
årets budget.)
Vidare måste besked om uppehållstillstånd, från
registrering i dator tills den asylsökande får beskedet i sin
hand, påskyndas. Personalen på förläggningen vet långt i
förväg om utslaget på ansökan, men det skriftliga beskedet
kan vänta i flera veckor. En förtroendekris och oro på grund
av detta uppstår lätt mellan den asylsökande och
handläggaren. Det behövs uppenbart en förstärkning på
SIV för att påskynda utskrift och vidarebefordran till den
berörde.
Upphäv tillämpningen av undantagsklausulen
Vi vill framhålla att Sverige har resurser att ta hand om
dem som flytt ifrån politiskt förtryck, dem som utsatts för
tortyr för sina åsikters skull, dem som offrat allt och bränt
sina skepp i hemlandet.
Den 13 december 1989 började regeringen tillämpa de
särskilda skälen på alla asylsökande, oavsett ursprung --
dessutom började det gälla retroaktivt! I pressmeddelandet
dagen efter meddelades att det svenska
flyktingmottagandet befinner sig i kris. Antalet asylsökande
hade ökat snabbt under hösten 1989, därför skulle asyl i
fortsättningen endast ges till asylsökande som uppfyller
kraven enligt FN:s flyktingkonvention och till dem som i
övrigt har starka skyddsbehov.
I prop. 1983/84:144 sid 36 framhölls att om fråga
uppkommer om tillämpning av undantagsklausulen att
vägra asyl av särskilda skäl bör frågan prövas av regeringen
genom att ärendet överlämnas dit. I praxis efter den 13
december 1989 har dock invandrarverket regelmässigt fattat
beslut om att vägra asyl av särskilda skäl samt att i några fall
avvisa utlänningar med omedelbar verkställighet enligt 8
kap 8
§ utlänningslagen.
Vi anser att reglerna om att vägra asyl inte skall få
tillämpas generellt på alla asylsökande utan bara på de
speciella fall som anges i övriga delar av 3 kap 4
§ utlänningslagen. (Om det finns särskilda skäl att inte
bevilja asyl för krigsvägrare och de facto-flyktingar.)
Idag är 15 000
personer utvisningshotade på grund av
undantagsklausulen. Vart tog den svenska generösa
flyktingmottagningen vägen?
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrätta flera fasta
flyktingförläggningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att införa drägliga
arbetsförhållanden på förläggningarna genom att
permanenta flera förläggningar än i dag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om besked om permanent
uppehållstillstånd,
4. att riksdagen hos regeringen begär att den upphäver
tillämpningen av undantagsklausulen och retroaktiviteten
av densamma,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om värdering av
examina/betyg.1]
Stockholm den 15 januari 1991
Eva Goe s (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Gösta Lyngå (mp)
Krister Skånberg (mp)