Asylsökande från Baltikum som flytt från armén, m.m.
Ingen ny baltutlämning
Under de senaste åren har det framkommit uppgifter om
ökat våld mot baltiska värnpliktiga i den sovjetiska armén.
Det finns flera uppgifter som tyder på att mobbing och
pennalism ökat inom den sovjetiska krigsmakten under
senaste året. Även fall med dödlig utgång har rapporterats.
De samlade rapporterna från Baltikum tyder på att
inkallade ester, letter och litauer straffas i Sovjetarmén med
anledning av den frigörelseprocess som pågår där.
Vittnesmål pekar på att värnpliktiga från Baltikum utsatts
för dagliga trakasserier, mobbing och sadism.
Gärningsmännen har enligt uppgift inte gripits, än mindre
ställts inför rätta.
I den sovjetiska krigsmakten sänds de baltiska
värnpliktiga oftast till utbildning och tjänstgöring långt från
hemorten. Mot bakgrund av bl.a. den tilltagande
pennalismen har det därför i Baltikum på senare tid rests
allt starkare krav på att värnpliktstjänstgöringen i största
möjliga utsträckning skall fullgöras i den egna republiken,
eller åtminstone inom det baltiska militärområdet. Dessa
krav har dock hittills avvisats av de centrala sovjetiska
försvarsmyndigheterna.
I januari månad 1991 har situationen ytterligare skärpts
genom att Sovjetarmén sänt elitförband till Litauen som
bl.a. har till uppgift att spåra upp och gripa ungdomar som
vägrar göra militärtjänstgöring i Sovjetunionen.
Unga män som kommer till Sverige som flyktingar måste
få en grundlig prövning av asylrätten. Det är uppenbart att
risken är stor för förföljelser av olika slag om de tvingas
återvända och fullfölja sin militärutbildning.
Sedan hösten 1990 finns ca 20 unga män från de baltiska
länderna i Sverige. Att inte ge dessa människor asyl vore att
från svensk sida medverka till en ny baltutlämning.
Regeringen beslutade i december 1989 om drastiska
åtgärder för att begränsa flyktingmottagandet trots att dessa
inte står i proportion till de problem som finns i
flyktingmottagandet. Förändringen innebär att det i
praktiken inte längre är möjligt att få asyl i Sverige som
krigsvägrare. Det finns därför uppenbara risker att den
hårda och ogenerösa flyktingpolitiken drabbar baltiska
asylsökande som flytt från militärtjänstgöring i
Sovjetunionen.
Regeringens beslut från december 1989 om
begränsningar i asylrätten är ett direkt hot mot dessa
baltiska flyktingars möjligheter att kunna få en fristad i
Sverige. Regeringen bör därför omgående upphäva
beslutet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om asylrätt för baltiska asylsökande
som flytt från militärtjänstgöring i Sovjetunionen.