Motion till riksdagen
1990/91:Sf510
av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp)

Studiestödet


Inför allmän studielön
Studielånen ger frihet för unga människor att utbilda sig
för sitt framtida yrke och inom vissa gränser har de ett fritt
val av utbildningsväg. För ett fungerande modernt samhälle
är välutbildade människor en grundsten.
Lönen är en bit på vägen att ge människor möjlighet till
en högre utbildning. Dock har akademiker trots lika långa
studielinjer mycket olika löneförhållanden. De mer
lågavlönade har räntor och amorteringar som en hämsko, i
värsta fall hela sitt yrkesverksamma liv.
Tillströmningen till akademiska studier är inte jämnt
fördelad från alla samhällsklasser. Fortfarande väljer inte
lika många arbetarbarn och låginkomsttagares barn att ägna
sig åt högre studier. En allmän studielön skulle enligt
miljöpartiets uppfattning ha god effekt på rekrytering till
högre studier från låginkomsttagares familjer. Miljöpartiet
föreslår en utredning för att belysa kostnader och övriga
konsekvenser av införandet av studielön.
En studielön skulle också kunna påverka kvinnor att
söka sig till högre studier. Även vid avslutade högre studier
får de ofta lägre löner än männen och svårare att betala av
sina studielån. Karriären avbryts av barnafödande som
ytterligare ökar svårigheten att betala av lånen. Inte förrän
vi får studielön kommer vi att på allvar nå målet att kunna
rekrytera lika många kvinnliga som manliga studenter eller
få en jämnare rekrytering ur arbetarklassen.
Många vuxenstuderande har studiestöd i olika former
och här skulle ett rättvisare system med studielön kunna
införas.
Bibehåll CSN-rabatten
De studerande är ofta rotlösa och utan sociala
kontaktnät, speciellt under det första studieåret. Det
resulterar i alltför många depressioner och avhopp från
studierna. Där kan den ekonomiska möjligheten att åka till
hemorten, till familj och vänner för ett reducerat biljettpris
betyda att inte alla band brister under studietiden.
För de områden som har få eller inga
järnvägsförbindelser alls skall medel avsättas för avtal med
länstrafikbolagen.
Anhöriga till handikappade
När det gäller utbildning av anhöriga till barn som är
döva och gravt hörselskadade, diabetesbarn och gravt
handikappade barn bör en mera generös bedömning göras.
Inte enbart föräldrar utan också syskon och kanske även
mormor eller andra närstående som deltar i omvårdnaden,
bör ges större möjligheter att förstå och delta i det
handikappade barnets vardag. Ökade resurser bör ges till
föräldra- och syskonutbildning. Här vill miljöpartiet satsa
10 miljoner kronor.
Det tydliggörs väldigt bra när det gäller teckenspråk. För
att inte föräldrarna och det hörselskadade barnet skall
utgöra en sluten grupp måste också syskonen ges goda
möjligheter att delta i teckenspråkssamtalen. Därför är det
rimligt att även de får delta i kurser och få vistelsen betald,
på de dövas folkhögskola i Leksand.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning av studielön,
2. att riksdagen beslutar att CSN-rabatten på tåg
bibehålls och medel härför avsätts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studierabatter på
länstrafikbolagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studerandes ferieinkomster,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om handikappade barns syskon och
deras utbildning om syskonets handikapp.

Stockholm den 22 januari 1991

Ragnhild Pohanka (mp)

Eva Goe s (mp)

Anita Stenberg (mp)