Teckenspråksutbildning för föräldrar till hörselskadade barn

Teckenspråket betraktas numera som de dövas första
språk och därmed skall de döva barnens undervisning ske
på detta språk.

För att barnen skall ha chans till en god utveckling är det
av stor vikt att i första hand barnets föräldrar men också
anhöriga har möjlighet att lära sig teckenspråket. Det är
naturligtvis nödvändigt att föräldrar i så tidigt skede som
möjligt får påbörja inlärande av teckenspråk.

Det råder i dag inget tvivel om teckenspråkets betydelse
för döva barns utveckling. Det råder heller inget tvivel om
att föräldrarna gör allt för att lära sig det nya språket, för att
därigenom ha en möjlighet att kommunicera med sitt barn.
Det är däremot ingen självklarhet att föräldrarna, med
dagens system, kan lära sig teckenspråket i önskad
omfattning.

Studiestöd för teckenspråksutbildning kan beviljas till
föräldrar till döva och gravt hörselskadade barn, s.k. TU-
stöd. Detta stöd består av tre bidragsdelar: inkomstbidrag,
logibidrag och resebidrag. I årets budget beräknas
kostnaderna för studiesocialt stöd till teckenspråkskurser
till oförändrat 4 milj.kr. Enligt uppgift har förra årets anslag
inte helt utnyttjats. Det skulle kunna tydas som om stödet
till teckenspråk för föräldrar vore till fyllest och utan
problem.

Så är det inte i verkligheten. Föräldrar till döva barn
uppger att de har flera problem. De måste för att kunna
delta i teckenspråkskurser skjuta till egna medel dels för
inkomstbortfall, dels för kursavgift och i vissa fall för resor.
Utbildningen finns bara på vissa orter.

De måste för att kunna lära sig teckenspråk gå
kontinuerligt på utbildning. Det kräver i sin tur möjlighet
att ta tjänstledigt från arbetet. Föräldrarna måste inför
varje kurs förhandla med sin arbetsgivare.

Ett tredje problem är att kursutbudet för teckenspråk
varierar i landet. Utbudet står och faller med
dövföreningarnas resurser och förmåga att anordna
teckenspråkskurser.

Omkring 150 barn med dövhet eller grav hörselskada
beräknas födas varje år. Det blir då 300 föräldrar som
berörs. En ganska liten grupp men med betydande
problem, som kan lindras betydligt om möjligheten till
teckenspråksundervisning förbättras. Målet måste vara att
föräldrar till döva och hörselskadade barn ges tillfälle att
lära sig teckenspråk genom upprepade intensivstudier
anpassade och behovsorienterade till familjen.

Det behövs en översyn i syfte att ge denna möjlighet.
Men en viktig första åtgärd bör vara att undersöka om
reglerna för TU-stödet är en orsak till att det inte till fullo
utnyttjats, trots det stora behovet av ekonomiskt stöd.
Informationen om stödet är naturligtvis också viktig.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förbättrade
möjligheter till teckenspråksutbildning för föräldrar till
döva eller gravt hörselskadade barn.

Stockholm den 23 januari 1991

Ingrid Andersson (s)

Gunnar Thollander (s)