med anledning av prop. 1990/91:119 Särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att de pensionärer
som genom skatteomläggningen hamnat under
socialbidragsnormerna i respektive kommun ersätts med ett
extra kommunalt bostadstillägg.
Tillägget betalas ut under 1991 och utgår även
retroaktivt från och med den 1 januari. Enligt förslaget står
staten för den retroaktiva utbetalningen mellan den 1
januari och den 30 april, medan utbetalningen under resten
av 1991 bekostas enligt de gängse reglerna för KBT, d.v.s
staten står för 25 procent av kommunernas kostnader. Det
extra tillägget beräknas omfatta mellan 50 000
och 60 000
pensionärer och kosta ca 300 miljoner kronor.
Skatteomläggningens förlorare
I dag vet alla hur det gick med regeringens löfte att ''alla
pensionärer kommer att få realt höjd standard 1991 som en
följd av skattereformen''. Enligt
pensionärsorganisationerna beräknas flera hundratusen få
vidkännas försämringar.
Regeringen tvingas nu till panikåtgärder för att
förhindra att 50 000--60 000
pensionärer t.o.m. hamnar under socialhjälpsnivån.
Moderata samlingspartiet har länge varnat för denna
utveckling, som är en självklar följd av den av
riksdagsmajoriteten valda finansieringen av
skatteomläggningen. Lägsta kommunala bostadstillägg har
visserligen höjts med 160 kronor i månaden för en
ensamstående pensionär. Denna höjning bör emellertid
jämföras med de verkliga höjningarna av
boendekostnaderna. Enligt en PM från
finansdepartementet uppgår hyreshöjningarna i år i
genomsnitt till 25 procent. Härav härrör 13,9
procentenheter, dvs. större delen, från
skatteomläggningen. För en pensionärslägenhet, som
tidigare kostade 2 000 kronor i månaden, blir
hyreshöjningen således runt 500 kronor, varav ca 280
kronor härrör från skatteomläggningen.
I runt hälften av kommunerna ligger
socialbidragsnormerna under socialstyrelsens
rekommendation för skälig levnadsstandard (i år 3 114
kronor i månaden). Normerna för socialbidragen varierar
också starkt för ensamstående, från ca 2 600 kronor i
månaden i Arjeplog upp till 3 890 kronor i Kalix. En
pensionär som bor i en kommun med höga
socialbidragsnormer kan därigenom få en utfyllnad på
kanske 1 200
kronor i månaden medan en annan pensionär med
samma inkomster och samma nettohyra inte får en krona,
därför att hans eller hennes kommun har lägre
socialbidragsnormer. Det är utomordentligt allvarligt att
riksdagen nu tvingas fatta beslut som ger helt olika utfall för
pensionärer i olika kommuner.
Förslaget alltför begränsat
Regeringens tillfälliga ''lösning'' begränsas vidare till
dem som annars skulle hamna under den egna kommunens
socialbidragsnivå. Alla de tusentals övriga
låginkomstpensionärer som får vidkännas en sänkning av
sin levnadsstandard har bara att konstatera löftesbrottet.
Senfärdigheten i regeringens handlande är
utomordentligt klandervärd. Den kan med rätta kritiseras
avalla de pensionärer som har hamnat under
socialbidragsnivån och under flera månader tvingats leva i
ovisshet om hur de överhuvudtaget skall kunna klara sin
ekonomi,alla kommuner som mitt under pågående
budgetår föreslås bli påtvingade nya utgifter,riksdagen,
som tvingas fatta ett beslut som behandlar
låginkomstpensionärer i olika kommuner olika.
Kostnadsansvaret
I propositionen föreslås staten stå för hela kostnaden för
det särskilda kommunala bostadstillägget under de första
fyra månaderna i år och med 25 procent för återstående åtta
månader. Det skulle innebära hälften av de 300 miljoner
kronor som KBT-kompletteringen beräknas kosta för hela
1991.
Resultatet skulle trots detta kunna bli betungande för
kommuner med en mycket stor andel pensionärer. Vi anser
därför att det minst dåliga alternativet är att låta staten stå
för hela kostnaden för det särskilda kommunala
bostadstillägget under 1991. Detta innebär emellertid inget
ställningstagande inför framtiden.
Rätt att begära särskilt KBT
Propositionens förslag om utfyllnad till gällande
socialbidragsnorm avser dessutom endast dem som redan
tidigare i år var berättigade till KBT. Detta kan innebära att
pensionärer utan eller med låg ATP tillerkänns en högre
standard än den som till följd av en något högre ATP inte
varit berättigad till KBT tidigare i år. Detta gäller
naturligtvis främst i kommuner med relativt höga
socialbidragsnormer.
Enligt vår uppfattning måste pensionärer som inte
tidigare haft KBT ha rätt att hos försäkringskassan begära
utfyllnad till gällande socialbidragsnorm, om de eljest skulle
hamna under denna.
KBT i framtiden
Regeringens förslag om utfyllnad avses gälla 1991, och
några förslag om vad som skall gälla därefter framläggs inte.
Det basbelopp, som bestämmer storleken av folkpension,
pensionstillskott och ATP urholkas då med ytterligare ca
3,2 procent på grund av skatteomläggningen.
Utredningen om den framtida utformningen av
bostadstillägget överlåts nu åt en socialdemokratisk
kommunalpolitiker, säkerligen personligen förträfflig, men
ändock representant för det parti som så grundligt
felbedömt utvecklingen.
Risken är därvid stor att socialdemokraternas nya
''lösningar'' leder till nya skattehöjningar, som i sin tur
driver upp kostnaderna ytterligare för de poster som
betyder särskilt mycket i budgeten för just pensionärer och
andra låginkomsttagare. Och så är ringdansen höjda
skatter--höjda bidrag--höjda skatter åter igång.
Den väg som i stället måste beträdas innebär successivt
lägre skatter, som leder till successivt lägre behov av extra
stöd och bidrag. Moderata samlingspartiet föreslår redan
för innevarande år en återgång till tidigare gällande moms
på matserveringar m.m. och en allmän sänkning av momsen
med 1,5 procentenheter. Vi vill också återställa principen
om att förtidspensionärer skall ha dubbelt pensionstillskott.
Nästa år måste skattesänkningarna fortsätta. Bland annat
måste fastighetsskatten sänkas, vilket leder till lägre krav på
hyreshöjningar.
Den aviserade utredningen om bostadstilläggets
framtida utformning bör skyndsamt göras parlamentarisk.
Givetvis bör den samarbeta med den
kommunalekonomiska utredningen.
Det är också viktigt att regeringen skyndsamt låter
utreda det moderata förslaget i pensionsberedningen om en
successiv uppräkning av folkpension och pensionstillskott
och motsvarande höjning av ''golvet'' inom ATP.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att staten skall stå för hela
kostnaden år 1991 för det särskilda kommunala
bostadstillägget för pensionärer,
2. att riksdagen beslutar att ålders- och
förtidspensionärer utan KBT får rätt att ansöka om särskilt
KBT för 1991, om de eljest skulle hamna under kommunens
socialbidragsnivå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om parlamentarisk utredning av
framtida KBT,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skyndsam utredning om
successiv ökning av lägsta folkpensionsnivå.
Stockholm den 20 mars 1991
Sten Svensson (m)
Gullan Lindblad (m)
Görel Bohlin (m)
Charlotte Cederschiöld (m)
Hans Dau (m)
Ingvar Eriksson (m)
Karin Falkmer (m)
Margit Gennser (m)
Ann-Cathrine Haglund (m)
Ingrid Hemmingsson (m)
Ing-Britt Nygren (m)
Bertil Persson (m)
Mona Saint Cyr (m)
Per Stenmarck (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Ingegerd Troedsson (m)
Göran Åstrand (m)