Försäkringskassornas hantering av de uppgifter som
anges vid sjukskrivning, förtidspensionering, uttag av
föräldrapenning m m måste utformas på ett rationellt sätt.
Att i det sammanhanget använda ADB-teknik faller sig helt
naturligt. Att uppgifterna skall vara lokala och inte spridas
utanför det lokala kontorsnätet annat än undantagsvis, är
en självklarhet. Man kan enkelt uttrycka det så att det
kartotek som idag används byts mot ett databaserat stöd.
FAS 90 (framtida ADB-verksamhet för socialförsäkring
på 90-talet) har av riksförsäkringsverket och
försäkringskassans personal ansetts vara det system som
skall lösa alla problem i den dagliga rutinen.
Under många år har utredning pågått om vilka behov
som skall tillgodoses med FAS 90.
De senaste åren har en viss försöksverksamhet bedrivits
för att ge erfarenheter och kunna fastställa vilka egenskaper
som är mest nödvändiga i det dagliga handläggningsarbetet.
Vi vill inledningsvis framhålla betydelsen av ett gott
tekniskt stöd i försäkringskassans verksamhet. Det behövs
utan tvivel nya rutiner och system som underlättar för
försäkringskassorna i rehabiliteringsarbetet. En rad frågor
kräver dock sin lösning innan man bestämmer sig för ett
datasystem av FAS 90s storleksordning.
Inte minst måste det klarläggas vilken uppgift
försäkringskassan skall ha i ett rehabiliteringsarbete. Vilka
organ som skall ha huvudansvaret i denna verksamhet
måste också fastställas. När man väl beslutat om målet med
verksamheten kan man fastställa vilka arbetsredskap som
krävs.
Nuvarande läge
I årets budgetförslag skriver socialministern följande:
Inom ramen för det s k
FAS 90-projektet bedriver Riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna ett utvecklingsarbete med inriktning
mot en struktur där registerhanteringen inom
sjukförsäkringen förläggs lokalt. Delprojekt bedrivs hos ett
antal försäkringskassor. Syftet med dessa delprojekt är att
utveckla teknikstöd för rationell och effektiv
sjukfallshantering, uppföljning och utvärdering, samverkan
med sjukvården och samverkan med arbetsgivare.
Datainspektionen skriver i sin framställning av en
registerlag följande:
Informationen om varje försäkrad skall vara mycket
omfattande och djupgående. Som exempel kan nämnas att
avsikten är att registrera uppgifter om diagnoser,
rehabiliteringsåtgärder och intagning i anstalter och
institutioner av olika slag d v s
uppgifter som i datalagen har bedömts som mycket
integritetskänsliga.
Arbetsmiljökommissionen föreslog i sitt betänkande att
samkörning med olika register skulle kunna ske. De
datakällor som skulle kunna komma ifråga är folk- och
bostadsräkningarna (FOB), riksförsäkringsverkets register
över sjukförsäkrade, statistiska centralbyråns centrala
företags- och arbetsställeregister, arbetarskyddsstyrelsens
arbetsställeregister och riksskatteverkets register.
Skälet till samkörningsmöjligheter är, enligt
arbetsmiljökommissionen, att man behöver kartlägga
arbetsmiljöproblem, cancerformer, hjärt-kärlsjukdomar,
reproduktionsstörningar och fosterskador,
självmordsförsök/ självmord eller för tidig död.
Rätt till integritet
För att klara rehabilitering och arbetsmiljöproblem
behöver man hjälp av data. Men alla sjukdomar behöver
inte vara arbetsrelaterade och alla sjukdomar behöver inte
rehabiliteras genom försäkringskassans försorg. För att
rehabiliteringen skall vara effektiv krävs omfattande
utlämning av känsliga uppgifter. Frågan om individens rätt
till integritet och respekt för privatlivet måste här vara
avgörande för en eventuellt fortsatt utbyggnad av systemet.
Samhällets intresse kan enligt vår mening inte gå före
individens rätt till integritet, inte ens när det gäller en så
angelägen uppgift som att bekämpa ohälsan. Det rör sig inte
endast om detta stora system. Till bilden hör också
möjligheter att koppla personuppgifter från ett 40-tal
myndigheter som riksförsäkringsverket har datakontakt
med.
En aktiv rehabilitering
En effektiv rehabilitering bygger enligt vår mening på ett
förtroendefullt samarbete mellan de inblandade parterna.
Inget avancerat hjälpmedel kan någonsin ersätta en sådan
direktkontakt. Det konkreta rehabiliteringsarbete som
bedrivs i samverkan mellan bl a
företagshälsovården, arbetsgivaren, vårdcentralerna,
sjukgymnaster och psykologer är det som ger resultat.
Försäkringskassan har ännu inte fått uppdraget att vara
huvudaktör i rehabiliteringsarbetet. Vi anser att
arbetsgivarens ansvar är av avgörande betydelse för den
arbetsmiljö som erbjuds de anställda. Arbetsgivarens
ansvar för personalen och arbetsplatsen måste öka och
förstärkas. Försäkringskassan kan genom samarbete med
företagshälsovården spåra arbetsplatser utan att behöva
samköra uppgifter i olika lokalkontors datorer. Genom
olika styrmedel kan den enskilde förmås till aktiva
rehabiliteringsinsatser. Ofta har människan glömts i dessa
sammanhang. Inget rehabiliteringsarbete kan utföras om
det inte sker i samförstånd med den sjuke.
Först måste vi veta vilka uppgifter som krävs för en
förbättrad rehabilitering. Sedan får vi finna vägar för att på
ett enkelt och obyråkratiskt sätt nå dessa uppgifter.
Försäkringskassan får då inrikta sig på att så tidigt som
möjligt i ett sjukfall sätta in rehabilitering.
Stora svårigheter föreligger i storstadsregionerna. Dålig
personkännedom, stor genomströmning och många
arbetsplatser spridda över ett stort område försvårar att
komma i kontakt med försäkringstagaren. Genom att bryta
ner de stora kontoren till mindre enheter förbättras
personkännedomen.
Genom att sjuklön införs nästa år kommer arbetsgivaren
att få ett ökat ekonomiskt ansvar för sina sjukskrivna
arbetstagare. Små företag kommer troligtvis fortfarande att
vara anslutna till försäkringskassan även de 14 första
dagarna. Genom införande av rehabiliteringsersättning kan
motivationen för den sjukskrivne att påbörja en återgång
till arbete förbättras.
Om nu beslutet blir sådant att försäkringskassan skall få
det övergripande ansvaret för allt rehabiliteringsarbete
kommer kravet på ett maximalt utnyttjande av det lokalt
upprättade datasystemet.
I en bilaga till tidningen Socialförsäkring beskrivs ett
antal av de projekt som pågår med det nya ADB-systemet.
I Dalby pågår enligt en artikel arbete med att skapa ett
särskilt arbetsskaderegister och att utarbeta en
överföringsrutin mellan ADB-systemen på lokalkontoren
och det centrala systemet i Sundsvall. Projektet beskrivs
utifrån följande utgångspunkter:
De lokala sjukförsäkringsregistren kommer att ge
mycket bättre möjligheter att hitta potentiella
rehabiliteringsfall. Förbättringarna gäller även överblicken
av varje försäkrad. Att kunna söka på diagnos, arbetsgivare
och yrke kommer att ge de anställda vid kassorna ett
kraftfullt instrument i det förebyggande arbetet, likaså i
statistikproduktion, uppföljning och utvärdering av den
egna verksamheten.
Projektets tänkta omfattning framgår av bilagda skiss.
Vi ser framför oss ett kontrollsamhälle, där den
enskildes rättigheter sätts i bakgrunden. Det är en
utveckling som vi inte kan acceptera.
I orätta händer
Risken för att uppgifterna kommer i orätta händer eller
samkörs går inte att bortse ifrån. Uppgifterna är i hög grad
attraktiva i och med att de kartlägger en individs hela liv.
Systemet är inte överblickbart för den enskilde och
möjligheterna till kontroll av vilka uppgifter som lämnas ut
till andra register är obefintliga.
Ett större säkerhetsansvar för datafrågorna krävs,
liksom en ökad beredskap mot olika former av dator- och
programmanipulation. Med datoriseringen följer också
möjligheten att göra olika typer av sökningar i den
information som finns lagrad, både lokalt och centralt.
Systemet är så utformat att det går att söka på alla uppgifter
som finns registrerade.
Det är viktigt att uppgifterna förstörs efter en mycket
kort tid. Sekretessen måste vidare garanteras. Visserligen
är försäkringskassans personal van att arbeta under
sekretess, men det utesluter inte att misstag kan göras.
Misstag som för den enskilde kan vara ödesdigra.
Centerpartiets datapolitiska mål
Centerpartiet har i datapolitiska motioner bl a
angivit följande målsättningar för registrering i
offentliga och enskilda register:En restriktiv praxis måste
upprätthållas för tillståndsgivning till register med stora
informationsmängder eller känsliga uppgifterUppgifter
insamlade för ett ändamål får inte användas för andra
ändamålSamkörning bör i princip inte tillåtasDen
enskilde måste få större möjlighet att påverka uppgifternas
hantering i ett datasystemInformationen från
datasystemen måste förbättras och den enskildes rätt att ta
del av innehållet i olika system måste vara oinskränkt
Regler om sekretess, rättelse och gallringsinstruktioner
måste ses över och utformas till stöd för den enskilde
Människors oro
Det är viktigt att ta människors oro inför detta stora
datasystem på allvar. Om systemet skall fungera som ett
effektivt redskap i kampen mot ohälsan och därmed leda till
en snabb rehabilitering krävs ett allmänt förtroende, inte
som nu en utbredd misstro. Övertron på den datoriserade
informationens betydelse är uppenbar. Medan den primära
frågan om vad informationen egentligen skall användas till
sällan eller aldrig besvaras.
Försäkringskassan kan med nuvarande datorisering väl
klara även framtida pålagor. Att Sverige skulle vara så
beroende av FAS 90 för att klara arbetsskadorna och dålig
arbetsmiljö vill vi starkt ifrågasätta.
Vi är redan kartlagda i många datasystem.
Folkbokföringen förs nu över till skattemyndighetens
register och samlas på ett sätt som inte var möjligt med det
tidigare systemet då församlingarna stod för
folkbokföringen. Många känner oro inför det vi redan har.
Den oron innebär att vi bör säga nej till system som medför
ytterligare inskränkningar av den personliga integriteten.
Registerlagen som nu utreds kommer att ge besked om
vilka regler som skall gälla för FAS 90. Vi ämnar
återkomma när förslaget läggs i riksdagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försäkringskassans roll i
rehabiliteringsarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utformningen av ett ADB-
system för försäkringskassan.