Arbetsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och försäkringskassorna
Riksdagen fastlade 1983 (prop. 1982/83:127) att
riksförsäkringsverket har lednings- och tillsynsansvar för
socialförsäkringen. I beslutet betonades emellertid att
försäkringskassorna även fortsättningsvis skulle vara
självständiga offentligrättsliga organ. Verkets ledning av
socialförsäkringsverksamheten skulle ges formen av
riktlinjer och ramar i syfte att uppnå en högre grad av
målstyrning. Alla möjligheter till decentralisering skulle
enligt riksdagsbeslutet tas till vara.
Beslutet utgjorde i dessa avseenden en fortsättning på
det beslut som riksdagen fattade 1981 (prop. 1980/81:135)
om ett rambudgetsystem för försäkringskassorna. Också
detta beslut syftade till att kassorna inom givna ramar skulle
ges ett större ansvar i organisatoriska och andra
administrativa frågor.
I propositionen om ökat förtroendemannainflytande i
försäkringskassorna (prop. 1985/86:73) betonades att
försäkringskassans styrelse har det övergripande ansvaret
för att verksamheten inom försäkringskasseområdet
genomförs i enlighet med lagar och andra bestämmelser.
Styrelsens ansvar omfattar enligt propositionen både
tillämpningen av socialförsäkringslagstiftningen och de
administrativa ledningsfunktionerna.
I tre riksdagsbeslut fastslås sålunda målsättningen att
decentralisera socialförsäkringsadministrationen i riktning
mot en ökande grad av självständighet och ett ökat ansvar
för försäkringskassorna såväl i administrativa frågor som i
försäkringstillämpningen.
1982 infördes rambudgetsystemet i kassorna. Samtidigt
upphävdes det beslut som tidigare gällt och som givit
kassorna begränsade befogenheter att utan
riksförsäkringsverkets medgivande göra
organisationsförändringar. Riksförsäkringsverket
fastställer numera vilka funktioner som skall fullgöras av
kassornas central- och respektive lokalkontor, medan
kassornas styrelser själva avgör vilken organisatorisk
lösning som är den bästa för att fullgöra de ålagda
funktionerna. Även när det gäller tillsättning av tjänster har
kassornas ansvar ökat.
Riksförsäkringsverket har under senare år påbörjat en
omorientering från detaljstyrning av kassorna till en
styrning genom övergripande mål för verksamheten.
Styrningen av försäkringstillämpningen skall ske genom att
verket utger allmänna råd. Decentralisering av uppgifter
från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna har skett
i viss omfattning.
Totalt sett har kassornas ansvar och uppgifter för
administration och försäkringstillämpning således ökat
under senare år. Eftersom utvecklingen fortfarande pågår,
kan man vänta sig att också detta ansvar ökar ytterligare.
Det ökade ansvaret har haft många positiva konsekvenser i
form av bättre anpassning av kassornas organisation till de
strukturella förhållanden som gäller inom kassaområdet
och en ökad lyhördhet för brister inom försäkringens
lagstiftning.
Omfördelning av personal från central
administrationsnivå till regional och lokal nivå är led i
strävandena att förlägga beslut och utredningar m.m. så
nära människorna som möjligt. Samtidigt är detta viktigt i
strävandena att sprida arbeten över hela landet.
Dimensioneringen av RFV:s personal har gjorts under den
tid då vårt socialförsäkringssystem byggdes upp och då stora
arbetsuppgifter helt naturligt blev lagda på den centrala
myndigheten. Många av verkets uppgifter har nu överförts
till försäkringskassorna ute i landet. En nedbantning av den
centrala personalstyrkan borde därför vara möjlig.
Samtidigt måste ansvarsfördelningen mellan RFV och
försäkringskassorna renodlas så att RFV har tillsyn och
uppföljning och så att ärendehandläggning inom
socialförsäkringen decentraliseras till försäkringskassorna.
Styrningsambitionerna har medfört ett omfattande antal
skrivelser från riksförsäkringsverket och ett orimligt stort
antal samarbetskommittéer och grupper, nämligen ett 80-
tal.
Enligt nuvarande bestämmelser skall verket dels leda
socialförsäkringen, dels samtidigt utöva tillsyn och inneha
partsrollen i socialförsäkringsmål. Ett sådant förhållande
stämmer inte överens med riktlinjerna om tydliga och klara
gränser när det gäller ansvarsfördelningen och det är helt
otillfredsställande att en myndighet har tillsynsansvar över
en verksamhet som man i realiteten är en del av.
Riksförsäkringsverkets nuvarande organisation och
verksamhet bör utredas. Det gäller exempelvis
informationsoch utbildningsverksamheten, som borde
kunna överföras till försäkringskassorna. Bland andra
områden som bör diskuteras kan nämnas
fondförvaltningen, tillsynsverksamheten och huruvida en
ombudsenhet inom verket är lämpligt.
En allmän strävan bör vara att minska ned RFV till en
betydligt mindre central tillsynsmyndighet, vars främsta
uppgifter bör vara att ha tillsyn över försäkringskassorna
och utvärdera socialförsäkringens verksamhet.
RRV har påtalat att det är oklart vilket ansvar
försäkringskassorna och deras styrelser har för den del av
verksamheten som utgörs av utanordning och övrig
hantering av pensioner och bidrag. För närvarande
redovisas dessa på riksnivå endast med statistisk fördelning
per försäkringskassa. Mot bakgrund av att alla beslut,
inrapporteringar, uppföljningar och kontroller sker på
försäkringskassorna, är detta otillfredsställande.
Försäkringskassorna har också de senaste två åren fått
kritik av RRV på grund av brister i avstämbarhet och
verifierbarhet i fråga om väsentliga delar av utbetalningarna
inom socialförsäkringssystemet.
Eftersom utbetalningarna sker genom det av RFV
administrerade ADB-systemet som är gemensamt för
samtliga försäkringskassor, kan försäkringskassorna och
deras styrelser med nuvarande system inte tillgodose den av
RRV förordade lösningen, nämligen en ADB-baserad
daglig behandlingshistorik med totalsummor producerad i
direkt anslutning till försäkringskassornas lokalkontors
dagliga terminalinmatningar. För att nämnda
redovisningsrutiner skall kunna fungera måste därför en
uppdelning av ansvar och praktisk hantering ske.
Mot bakgrund av den utveckling som skett vill jag
aktualisera behovet av en ny översyn av
riksförsäkringsverkets organisation och ansvarsområde å
den ena sidan och försäkringskassornas å den andra. En
sådan översyn bör syfta till att undersöka om ytterligare
uppgifter kan decentraliseras från riksförsäkringsverket till
försäkringskassorna, bättre anpassa verkets personalstyrka
och organisation till de uppgifter verket nu har, och att
renodla rollfördelningen mellan verket och kassorna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av
riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas arbets- och
rollfördelning.