Genom skatteomläggningen fick medelinkomsttagare
och höginkomsttagare en påtagligt sänkt inkomstskatt. Till
stora delar har detta finansierats genom en ökad indirekt
beskattning. En ökad indirekt beskattning gör att prisindex
ökar. Basbeloppet höjs varje år efter prisindex, och en ökad
indirekt beskattning slår igenom med höjda basbelopp.
Eftersom pensionerna utgår efter basbeloppet så skulle
pensionerna ha höjts rejält i år. Men regeringen anser att
om den ökade indirekta beskattningen får slå igenom fullt
ut på pensionerna så får pensionärerna ut dubbelt av
skatteomläggningen, dels sänkt skatt, dels höjd pension.
Därför beslöt regeringen tillsammans med folkpartiet att
reducera basbeloppshöjningen för åren l991 och 1992 med
2,9 procent respektive 3,1 procent. Detta gav staten en
besparing på en och en halv miljard kronor.
Regeringens resonemang stämmer dock inte för
pensionärer med låga inkomster. Pensionärer med endast
folkpension och pensionstillskott får ingen sänkt skatt, och
en reducering av basbeloppet leder till sänkt realinkomst för
denna grupp.
Vänsterpartiet har föreslagit att reduceringen av
basbeloppet skall avvisas. Motionen avslogs dock av
riksdagen. De ekonomiska förstärkningar som de sämst
ställda pensionärerna har fått som kompensation för
skatteomläggningen är inte tillräckliga ens för att räcka till
de hyreshöjningar som är en effekt av skatteomläggningen.
I en särskild motion till riksdagen i år föreslår
vänsterpartiet en ytterligare höjning av gränsen för
kommunalt bostadstillägg med 200 kronor till 2100 kronor
för ensamstående och till 2250 kronor för makar. Men även
om riksdagen bifaller förslaget så kommer pensionärer utan
ATP och som bor i kommuner där KBT betalas ut exakt
efter normen i vissa fall att hamna under den av
socialstyrelsen rekommenderade socialbidragsnormen.
Med regeringens förslag får pensionären inte ha en hyra
som överstiger 2400 kronor, då sjunker den pensionärens
ekonomi ner under socialbidragsnivån.
Att gruppen pensionärer, ca 500 000
personer, som har så låg pension att de får
pensionstillskott, har fått en drastiskt försämrad ekonomi
efter skatteuppgörelsen märks redan på socialbyråer och
försäkringskassor. Dessa har aldrig tidigare haft kontakt
med så många pensionärer som inte vet hur de skall få
ekonomin att gå ihop.
För att inte öka antalet socialbidragstagare behövs det
ett extra ekonomiskt stöd till pensionärer med låg pension.
Det stödet kan konstrueras på flera sätt. Antingen som ett
extra tillägg till pensionen eller som riktat stöd till boendet.
Ett stöd direkt till boendet har den fördelen att det riktas
direkt till de sämst ställda. Men om endast hyresgränserna
för KBT höjs så kan konsekvensen bli att de kommuner som
idag betalar mer än vad de enligt statsbidragsreglerna är
skyldiga till sänker sin gräns för KBT. Detta har hänt varje
gång som hyresgränserna höjts. Därför bör
statsbidragsreglerna ändras så att kommunerna blir skyldiga
att betala 100 procent av det faställda beloppet. Samtidigt
bör statsbidraget höjas i motsvarande grad. På sikt måste
KBT betalas ut i förhållande till den faktiska hyran på
orten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till extra
ekonomiskt stöd till de sämst ställda pensionärerna,
2. att riksdagen för budgetåret l991/92 till extra stöd för
pensionärer anslår 1
000
000
000 kr. utöver regeringens förslag.
Stockholm den 25 januari 1991
Lars Werner (v)
Berith Eriksson (v)
Lars-Ove Hagberg (v)
Bo Hammar (v)
Margó Ingvardsson (v)
Ylva Johansson (v)
Bertil Måbrink (v)