Genom skatteomläggningen fick medelinkomsttagare och höginkomsttagare en påtagligt sänkt inkomstskatt. Till stora delar har detta finansierats genom en ökad indirekt beskattning. En ökad indirekt beskattning gör att prisindex ökar. Basbeloppet höjs varje år efter prisindex, och en ökad indirekt beskattning slår igenom med höjda basbelopp. Eftersom pensionerna utgår efter basbeloppet så skulle pensionerna ha höjts rejält i år. Men regeringen anser att om den ökade indirekta beskattningen får slå igenom fullt ut på pensionerna så får pensionärerna ut dubbelt av skatteomläggningen, dels sänkt skatt, dels höjd pension. Därför beslöt regeringen tillsammans med folkpartiet att reducera basbeloppshöjningen för åren l991 och 1992 med 2,9 procent respektive 3,1 procent. Detta gav staten en besparing på en och en halv miljard kronor.
Regeringens resonemang stämmer dock inte för pensionärer med låga inkomster. Pensionärer med endast folkpension och pensionstillskott får ingen sänkt skatt, och en reducering av basbeloppet leder till sänkt realinkomst för denna grupp.
Vänsterpartiet har föreslagit att reduceringen av basbeloppet skall avvisas. Motionen avslogs dock av riksdagen. De ekonomiska förstärkningar som de sämst ställda pensionärerna har fått som kompensation för skatteomläggningen är inte tillräckliga ens för att räcka till de hyreshöjningar som är en effekt av skatteomläggningen.
I en särskild motion till riksdagen i år föreslår vänsterpartiet en ytterligare höjning av gränsen för kommunalt bostadstillägg med 200 kronor till 2100 kronor för ensamstående och till 2250 kronor för makar. Men även om riksdagen bifaller förslaget så kommer pensionärer utan ATP och som bor i kommuner där KBT betalas ut exakt efter normen i vissa fall att hamna under den av socialstyrelsen rekommenderade socialbidragsnormen. Med regeringens förslag får pensionären inte ha en hyra som överstiger 2400 kronor, då sjunker den pensionärens ekonomi ner under socialbidragsnivån.
Att gruppen pensionärer, ca 500 000 personer, som har så låg pension att de får pensionstillskott, har fått en drastiskt försämrad ekonomi efter skatteuppgörelsen märks redan på socialbyråer och försäkringskassor. Dessa har aldrig tidigare haft kontakt med så många pensionärer som inte vet hur de skall få ekonomin att gå ihop.
För att inte öka antalet socialbidragstagare behövs det ett extra ekonomiskt stöd till pensionärer med låg pension. Det stödet kan konstrueras på flera sätt. Antingen som ett extra tillägg till pensionen eller som riktat stöd till boendet. Ett stöd direkt till boendet har den fördelen att det riktas direkt till de sämst ställda. Men om endast hyresgränserna för KBT höjs så kan konsekvensen bli att de kommuner som idag betalar mer än vad de enligt statsbidragsreglerna är skyldiga till sänker sin gräns för KBT. Detta har hänt varje gång som hyresgränserna höjts. Därför bör statsbidragsreglerna ändras så att kommunerna blir skyldiga att betala 100 procent av det faställda beloppet. Samtidigt bör statsbidraget höjas i motsvarande grad. På sikt måste KBT betalas ut i förhållande till den faktiska hyran på orten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till extra ekonomiskt stöd till de sämst ställda pensionärerna,
2. att riksdagen för budgetåret l991/92 till extra stöd för pensionärer anslår 1
000
000
000 kr. utöver regeringens förslag.
Stockholm den 25 januari 1991 Lars Werner (v) Berith Eriksson (v) Lars-Ove Hagberg (v) Bo Hammar (v) Margó Ingvardsson (v) Ylva Johansson (v) Bertil Måbrink (v)