Riksdagen har tidigare i full enighet gjort mycket kraftfulla uttalanden om att handikappgruppernas situation måste förbättras, oavsett de ekonomiska konjunktursvängningarna i övrigt i samhället.
Vi står i dag inför en allvarlig ekonomisk situation. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att minska de automatiska kostnadsökningarna bl.a. inom socialförsäkringssektorn. Kommunerna och landstingen tvingas också till besparingar och avgiftshöjningar, eftersom de bl.a. inte kan höja skatten.
För majoriteten av svenska folket är dessa nedskärningar och avgiftshöjningar något man kan klara av. Alternativet är en ekonomisk situation för landet som skulle innebära mycket större problem för de enskilda. Däremot finns det vissa grupper, bl.a. handikappade, som har en särskilt utsatt situation.
Handikappade är, ofta mer än andra, konsumenter av sjukvård, sjukresor och läkemedel. De är beroende av färdtjänst, hemhjälp och olika tekniska hjälpmedel. Många är förtidspensionärer eller arbetar halvtid, vilket gör att många av dem inte kan tillgodogöra sig fördelarna i den nya skattereformen. Den höjning som görs av pensionstillskottet avser ju endast att kompensera för skattereformens prishöjningar.
Sammantaget kan förslagen om åtgärder för att på sikt uppnå stabilitet i socialförsäkringarnas utgifter bli en börda för många handikappade som ofta är storkonsumenter av dessa förmåner. Vissa förbättringar har dock gjorts bl.a. då det gäller höjningen av ersättningen för sjukresor.
I kommuner och landsting pågår samtidigt en höjning av färdtjänstavgifter, hemhjälpstaxor och på vissa håll införs nu avgifter för tekniska hjälpmedel. Även dessa avgiftshöjningar drabbar handikappgrupperna.
Vi menar därför att handikappades situation bör förbättras i olika avseenden. Stat, kommun och landsting måste samverka för att skydda de grupper som är särskilt beroende av samhällets service och stöd. En översyn bör göras för att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra de handikappades ekonomiska sociala och ekonomiska villkor.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättring av de handikappades ekonomiska och sociala villkor.
Stockholm den 25 januari 1991 Bo Nilsson (s) Maja Bäckström (s) Margareta Persson (s)