Motion till riksdagen
1990/91:Sf32
av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1990/91:108 Reserabatter för studerande, m.m.


Propositionen innehåller tre delar, reserabatter för
studerande, studenthälsovård samt stöd till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket. I propositionen redovisas det
nyligen slutna avtalet mellan CSN och SJ, Linjeflyg/SAS
Inrikes respektive Svenska Buss. Avtalet innebär dels att
CSN-kortet breddas till att gälla även på flyg och till viss del
även på buss och dels att kortet knyts till innehav av
studiestöd administrerat av CSN.
Tidigare har alla som studerar på studiestödsberättigade
utbildningar på minst halvtid under minst tre månader
under ett kalenderhalvår varit berättigade till CSN-kort. De
som erhåller någon form av studiestöd administrerat av
CSN har fått kortet hemsänt. Övriga har själva mot
uppvisande av ett av skolan utfärdat studieintyg kunnat
hämta sitt kort hos SJ.
Det nya avtalet innebär att CSN-kortet endast delas ut
till de studerande som får studiestöd enligt studiestödslagen
för studier under minst tre månader och på minst halvtid
under ett kalenderhalvår. Enklare sagt, de som får
studiestöd administrerat av CSN får ett CSN-kort.
Dessutom utdelas CSN-kort till studerande vid landets
special- och särskolor.
CSN menar att då de nya avtalen, till skillnad från de
tidigare, slutits med fler trafikföretag än SJ, blir CSN-kortet
mer användbart för studerande från glesbygd och Norrland
samt för studerande med långa reseavstånd.
Konsekvenser
De framförhandlade avtalen innebär sammantaget
relativt små förbättringar av rabatterna för de studerande
som även i fortsättningen kommer att få CSN-kortet,
medan det innebär rejäla försämringar för dem som mister
rätten till CSN-kortet. Vi kan inte acceptera de
konsekvenser det slutna avtalet för med sig eftersom CSN-
kort för många studenter är en nödvändig möjlighet till
billigare resande.
Totalt räknar CSN med att 60 000 
av dem som tidigare fått CSN-kort inte kommer att
få det i fortsättningen. Av dessa är 13 000 
forskarstuderande.
Några av de grupper som ställs utanför är, utan inbördes
prioritering:studenter som under en period misslyckas i
sina studier och därför ej får studiemedelgäst- och
utbytesstudenterforskarstudenter. De uppbär alla
studiestöd under forskarstudierna men eftersom såväl
utbildningsbidrag som doktorandtjänst är stödformer som
finansieras direkt av utbildningsdepartementet till
högskolan och inte administreras av CSN, förlorar de
kortetstudenter som av olika skäl läser
högskoleutbildning på deltid antingen som distanskurser
eller på annan ort och därför tvingas pendla till
utbildningenstudenter som väljer att inte ta studiemedel
men ändå studerar på minst halvtid
Ytterligare ett faktum som försvårar effekterna är att de
flesta av dem som stängs ute är studenter vars medelålder
är över tjugofem år. Det innebär att de heller inte har
möjlighet att utnyttja flygets ungdomsrabatter.
Rättviseskäl
Ett rabattsystem skall till sin utformning vara så generellt
som möjligt. Det är viktigt att man inte ger människor i
samma grupp olika signaler. För studentgruppen är det
naturligt att det är begreppet student, och inte studiestöd
från CSN, som skall vara avgörande för om man skall få
CSN-kort eller inte. Argumentationen för varför enbart
CSN-studiestödstagare skall få kortet är ihålig. Den bygger
enbart på de praktiska förutsättningarna kring utdelandet
av kort och inte alls på någon princip om att enbart de med
studiestöd skall få det. Detta står tydligt då det är
studiestödstagargrupper såsom forskarstudenter (bidrag
eller tjänst) och gäststudenter (studiemedel från
hemlandet) som ställs utanför. De tidigare reglerna om
deltid i minst tre månader är fullt tillräckliga som
urvalskriterium.
Rekrytera flera studerandegrupper
I budgetpropositionen föreslår regeringen att en
utredning skall tillsättas för att komma åt den ökande
snedrekryteringen till högre utbildning. I direktiven till
utredningen konstateras att såväl social, geografisk som
könsmässig snedrekrytering har ökat.
Deltids- och distansstudenter
En viktig utbildningspolitisk åtgärd för att bredda
rekryteringen till högskolan är att erbjuda ett brett utbud av
fristående kurser som kan läsas på deltid, som kvällskurs
eller kombinerat med deltidsarbete. Sådana möjligheter gör
steget in i högskolan mindre dramatiskt. Bland dem som
idag får CSN-kortet finns bland andra distansstudenter och
deltidsstuderande utan studiemedel. Om högskolan skall
vara tillgänglig för alla, även människor som bor långt från
en högskoleort, krävs att CSN-kortet ges till alla studenter.
Konsekvenserna av det av CSN framförhandlade avtalet
går, anser vi, stick i stäv med resonemang om att rekrytera
nya grupper till högskolan -- en högskola tillgänglig för alla.
Studenter som under en period misslyckas i sina studier
Då studiemedelssystemets utformning gör att studenter
kan spärras ut ur studiemedelssystemet på grund av att de
misslyckas på en tentamen men fortfarande finns kvar i
utbildningssystemet, slår de nu slutna avtalen mycket hårt
mot dessa. Utöver att de inte får studiemedel får de alltså
inget CSN-kort, vilket sätter dem i en omöjlig situation.
Med ett CSN-kort ges dessa studenter åtminstone en lite
rimligare chans att ta sig in i studiemedelssystemet igen eller
att ta sig genom studierna utan studiemedel.
Miljöpartiet anser att nödvändiga medel behöver
tillskjutas för att göra ett avtal som inte utesluter vissa
grupper av studenter. Vi föreslår ett tilläggsanslag på 10 miljoner 
kronor
Studenthälsovården
Företagshälsovården ger 1991 276 kronor/anställd och år
medan studenthälsovården får 60 kronor och 30 kronors
tillägg till motionsverksamhet.
En ökning av statsbidraget för att minska den andel
studenter (20 %) 
som inte klarar sig igenom högskoleutbildningen är
ytterst väl investerade pengar.
De verkliga kostnaderna för avhoppade studenter är
mycket höga och många skulle kunna fortsätta med
förebyggande insatser från studenthälsovården. Både fysisk
och psykisk hjälp kan behövas. En första uppräkning till 87 kronor 
per student bör göras. Vi föreslår en ökning av
anslaget till studenthälsovården med fem miljoner kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reserabatter och CSN-kort,
2. att riksdagen anvisar ytterligare 10
000
000 kr. så att rabatterna ges till alla studenter fr.o.m.
hösten 1991,
3. att riksdagen anvisar ytterligare 5
000
000 kr. till studenthälsovården.

Stockholm den 14 mars l991

Ragnhild Pohanka (mp)

Eva Goe s (mp)

Gösta Lyngå (mp)