Propositionen innehåller tre delar, reserabatter för studerande, studenthälsovård samt stöd till Talboks- och punktskriftsbiblioteket. I propositionen redovisas det nyligen slutna avtalet mellan CSN och SJ, Linjeflyg/SAS Inrikes respektive Svenska Buss. Avtalet innebär dels att CSN-kortet breddas till att gälla även på flyg och till viss del även på buss och dels att kortet knyts till innehav av studiestöd administrerat av CSN.
Tidigare har alla som studerar på studiestödsberättigade utbildningar på minst halvtid under minst tre månader under ett kalenderhalvår varit berättigade till CSN-kort. De som erhåller någon form av studiestöd administrerat av CSN har fått kortet hemsänt. Övriga har själva mot uppvisande av ett av skolan utfärdat studieintyg kunnat hämta sitt kort hos SJ.
Det nya avtalet innebär att CSN-kortet endast delas ut till de studerande som får studiestöd enligt studiestödslagen för studier under minst tre månader och på minst halvtid under ett kalenderhalvår. Enklare sagt, de som får studiestöd administrerat av CSN får ett CSN-kort. Dessutom utdelas CSN-kort till studerande vid landets special- och särskolor.
CSN menar att då de nya avtalen, till skillnad från de tidigare, slutits med fler trafikföretag än SJ, blir CSN-kortet mer användbart för studerande från glesbygd och Norrland samt för studerande med långa reseavstånd.
Konsekvenser
De framförhandlade avtalen innebär sammantaget relativt små förbättringar av rabatterna för de studerande som även i fortsättningen kommer att få CSN-kortet, medan det innebär rejäla försämringar för dem som mister rätten till CSN-kortet. Vi kan inte acceptera de konsekvenser det slutna avtalet för med sig eftersom CSN- kort för många studenter är en nödvändig möjlighet till billigare resande.
Totalt räknar CSN med att 60 000 av dem som tidigare fått CSN-kort inte kommer att få det i fortsättningen. Av dessa är 13 000 forskarstuderande.
Några av de grupper som ställs utanför är, utan inbördes prioritering:studenter som under en period misslyckas i sina studier och därför ej får studiemedelgäst- och utbytesstudenterforskarstudenter. De uppbär alla studiestöd under forskarstudierna men eftersom såväl utbildningsbidrag som doktorandtjänst är stödformer som finansieras direkt av utbildningsdepartementet till högskolan och inte administreras av CSN, förlorar de kortetstudenter som av olika skäl läser högskoleutbildning på deltid antingen som distanskurser eller på annan ort och därför tvingas pendla till utbildningenstudenter som väljer att inte ta studiemedel men ändå studerar på minst halvtid
Ytterligare ett faktum som försvårar effekterna är att de flesta av dem som stängs ute är studenter vars medelålder är över tjugofem år. Det innebär att de heller inte har möjlighet att utnyttja flygets ungdomsrabatter.
Rättviseskäl
Ett rabattsystem skall till sin utformning vara så generellt som möjligt. Det är viktigt att man inte ger människor i samma grupp olika signaler. För studentgruppen är det naturligt att det är begreppet student, och inte studiestöd från CSN, som skall vara avgörande för om man skall få CSN-kort eller inte. Argumentationen för varför enbart CSN-studiestödstagare skall få kortet är ihålig. Den bygger enbart på de praktiska förutsättningarna kring utdelandet av kort och inte alls på någon princip om att enbart de med studiestöd skall få det. Detta står tydligt då det är studiestödstagargrupper såsom forskarstudenter (bidrag eller tjänst) och gäststudenter (studiemedel från hemlandet) som ställs utanför. De tidigare reglerna om deltid i minst tre månader är fullt tillräckliga som urvalskriterium.
Rekrytera flera studerandegrupper
I budgetpropositionen föreslår regeringen att en utredning skall tillsättas för att komma åt den ökande snedrekryteringen till högre utbildning. I direktiven till utredningen konstateras att såväl social, geografisk som könsmässig snedrekrytering har ökat.
Deltids- och distansstudenter
En viktig utbildningspolitisk åtgärd för att bredda rekryteringen till högskolan är att erbjuda ett brett utbud av fristående kurser som kan läsas på deltid, som kvällskurs eller kombinerat med deltidsarbete. Sådana möjligheter gör steget in i högskolan mindre dramatiskt. Bland dem som idag får CSN-kortet finns bland andra distansstudenter och deltidsstuderande utan studiemedel. Om högskolan skall vara tillgänglig för alla, även människor som bor långt från en högskoleort, krävs att CSN-kortet ges till alla studenter. Konsekvenserna av det av CSN framförhandlade avtalet går, anser vi, stick i stäv med resonemang om att rekrytera nya grupper till högskolan -- en högskola tillgänglig för alla.
Studenter som under en period misslyckas i sina studier
Då studiemedelssystemets utformning gör att studenter kan spärras ut ur studiemedelssystemet på grund av att de misslyckas på en tentamen men fortfarande finns kvar i utbildningssystemet, slår de nu slutna avtalen mycket hårt mot dessa. Utöver att de inte får studiemedel får de alltså inget CSN-kort, vilket sätter dem i en omöjlig situation. Med ett CSN-kort ges dessa studenter åtminstone en lite rimligare chans att ta sig in i studiemedelssystemet igen eller att ta sig genom studierna utan studiemedel.
Miljöpartiet anser att nödvändiga medel behöver tillskjutas för att göra ett avtal som inte utesluter vissa grupper av studenter. Vi föreslår ett tilläggsanslag på 10 miljoner kronor
Studenthälsovården
Företagshälsovården ger 1991 276 kronor/anställd och år medan studenthälsovården får 60 kronor och 30 kronors tillägg till motionsverksamhet.
En ökning av statsbidraget för att minska den andel studenter (20 %) som inte klarar sig igenom högskoleutbildningen är ytterst väl investerade pengar.
De verkliga kostnaderna för avhoppade studenter är mycket höga och många skulle kunna fortsätta med förebyggande insatser från studenthälsovården. Både fysisk och psykisk hjälp kan behövas. En första uppräkning till 87 kronor per student bör göras. Vi föreslår en ökning av anslaget till studenthälsovården med fem miljoner kronor.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reserabatter och CSN-kort,
2. att riksdagen anvisar ytterligare 10
000
000 kr. så att rabatterna ges till alla studenter fr.o.m. hösten 1991,
3. att riksdagen anvisar ytterligare 5
000
000 kr. till studenthälsovården.
Stockholm den 14 mars l991 Ragnhild Pohanka (mp) Eva Goe s (mp) Gösta Lyngå (mp)