I den ekonomiska kris, som den socialdemokratiska
regeringen fört Sverige in i, tvingas finansministern till
neddragningar i statens utgifter. Alla områden inom
samhällsekonomin blir föremål för granskning och
prutning. Den sociala omsorgen om de handikappade
berörs då, genom regeringens uppläggning, på ett alltför
negativt sätt.
Regeringens besparingar slår hårdast och utan
urskillning mot de allra svagaste grupperna i samhället. I
stället för att stoppa rundgången, genom att sänka
skattetrycket och skapa utrymme för att avskaffa bidragen
till ekonomiskt välbeställda grupper, genomförs
indragningarna på ett för oss moderater helt oacceptabelt
sätt.
Vi moderater vill i stället begränsa skatteuttaget för
svenska folket så att den övervägande delen av
inkomsttagarna kan leva på sin lön utan bidrag och
subventioner. Däremot skall de grupper, som på grund av
handikapp och sjukdom har behov av samhällets stöd,
tillförsäkras en skälig och med andra grupper jämförbar
levnadsstandard.
Negativa besparingar
Regeringen har tidigare under de gågna åren och även
i nu föreliggande budgetproposition föreslagit besparingar,
som ensidigt slagit mot handikappgrupperna. Exempel på
sådana åtgärder var förslaget om slopandet av de fria
läkemedlen och förbrukningsartiklarna, avsteget från
principen om dubbelt pensionstillskott för
förtidspensionerade handikappade och i årets budget,
frysningen av anslaget till riksfärdtjänsten och de negativa
förändringarna för arbetsplatsanpassningen och
arbetshjälpmedel.
Vissa av regeringens besparingar har avslagits av den
samlade oppositionen, som t.ex. slopandet av de fria
läkemedlen, medan det i andra fall inte gått att få full
enighet mot indragningarna. Vi kommer därför bl.a. att
vidhålla vårt motstånd mot reduceringen av
pensionstillskotten och försöka stoppa de nya
neddragningar, som riktas mot de handikappade.
På en punkt har regeringen i budgetpropositionen
hörsammat förslag från moderata samlingspartiet. Det
gäller de individuella, flexibla lönebidragen för
handikappade, som funnits på försök i några län, och där vi
tidigare föreslagit att den principen skulle tillämpas i hela
landet.
Vi noterar med tillfredsställelse att socialdemokraterna
till slut insett att våra förslag var bra. De handikappade
kommer nu att få möjlighet att mer styra sitt val av arbete
genom att urvalet av arbetsgivare inte längre begränsas.
Förslag från handikapputredningen
De förbättringar i stödet till de handikappade, som vi
tidigare påtalat behovet av, utreds nu i
handikapputredningen. Utredningen avser att lägga en rad
förslag under våren, som vi då skall ta ställning till.
Utredningens ambition att i första hand finansiera
nödvändiga förbättringar i de handikappades levnadsvillkor
via ansvars- och finansieringsprincipen delas helt av
moderata samlingspartiet. Så långt det är möjligt skall
handikappanpassning och tillgänglighet betalas via normala
avgifter där alla användare gemensamt står för
kostnaderna.
Endast där ansvars- och finansieringsprincipen är
olämplig att tillämpa skall riktat samhällsstöd sättas in.
För att inte föregripa handikapputredningens
prioriteringar och förslag begränsar vi oss nu till några
viktiga områden som enligt vår uppfattning måste åtgärdas
snabbt då bristerna och behoven är så uppenbara. Sådana
områden är situationen inom hemtjänsten och
hjälpmedelsförsörjningen.
Hjälpmedelsgaranti
Kösituationen på hjälpmedelsområdet har under det
senaste året inte förbättrats. Snarare märks en försämring
av tillgången på hjälpmedel. De ekonomiska
åstramningarna inom landstingen har också slagit mot
hjälpmedelsförsörjningen.
Ett sätt för att komma till rätta med problemet, som vi
tidigare föreslagit, vore att tillskapa en hjälpmedelsgaranti.
Vi vill öppna upp hjälpmedelsmarknaden genom att låta
den, som har rätt till hjälpmedel och inte anser sig kunna
vänta i kön eller inte har denna möjlighet beroende på ett
svårt handikapp, själv få införskaffa detta med
bidragsgivning upp till en viss nivå av hjälpmedelscentralens
kostnad.
Hjälpmedelsgarantin skulle också skapa möjligheter för
en snabbare informationsspridning om nya
handikapphjälpmedel, som då kan provas ut på ett mer
informellt sätt, och därmed snabbare komma fler
handikappade till del. Det är dessutom viktigt att
myndigheterna lyssnar och tar hänsyn till enskilda behov
och önskemål. Det gäller speciellt när enskilda har förslag
och idéer på lösningar vad gäller hjälpmedel.
För att få en tillfredsställande försörjning av hjälpmedel
och en säker hjälpmedelsgaranti bör
handikapphjälpmedlen dock ingå i sjukförsäkringen. Hur
detta praktiskt skall ordnas kräver dock noggranna analyser
och avvägningar. Vi föreslår därför en utredning för att
belysa detta.
Hemtjänst
Kritiken mot hemtjänsten blir allt kraftigare. Särskilt i
storstäderna riktas kritiken mot den bristande kontinuiteten
och det allt större antal hemtjänstpersonal, som de
handikappade tvingas möta varje år. Men även i de mindre
kommunerna och även i ren glesbygd uppträder samma
problem allt oftare.
Vi anser att enda sättet att komma till rätta med
bristerna är att bereda den enskilde möjlighet att välja den
hemtjänst/hemsjukvård som hon anser bäst. I Danmark och
Finland betalar socialförsäkringen medel direkt till den
person som behöver hemtjänst, så att vederbörande själv
har möjlighet att välja mellan att anställa sin personliga
assistent eller köpa tjänsten från kommunen. I Sverige
bedrivs en mycket begränsad verksamhet med denna
inriktning i det s.k. STIL-projektet. Sådan verksamhet bör
uppmuntras.
För att åstadkomma den valfrihet för den enskilde, som
är vår strävan, vill vi införa en serviceupphandlingsrätt.
Vilket innebär att den handikappade får ett bidrag
motsvarande den kostnad, som offentlig verksamhet har
eller skulle ha för att tillhandahålla den service brukaren
har rätt till.
Serviceupphandlingsrätten utgörs av ett antal
assistenttimmar vars antal fastställs för varje enskild
brukare. Det är detta antal timmar brukaren har rätt att
dirigera antingen hon vill välja den kommunala
hemtjänsten, ett brukarkollektiv, enskilda personer eller ett
serviceföretag.
Att anlita alternativ serviceproducent skall vara ett val
brukaren gör, inte ett tvång.
Att de kommunala monopolen bryts och att flera
alternativ får växa fram är alldeles nödvändigt om vi skall
klara social vård och service på ett tillfredsställande sätt till
de allt fler äldre, sjuka och handikappade, som behöver
hemtjänst.
Det är också viktigt att på detta sätt underlätta för
anhöriga vårdare att klara sin uppgift.
Pensionstillskott
När socialdemokraterna, våren 1990, som en
konsekvens av skatteuppgörelsen, höjde pensionstillskottet
till de sämst ställda pensionärerna från 50 till 54 procent av
basbeloppet gjorde man avsteg från den tidigare tillämpade
principen att de som uppbär folkpension i form av
förtidspension skall ha dubbelt pensionstillskott.
Förtidspensionärerna, som tvingas vara med och
finansiera sänkningen av marginalskatterna via kraftiga
höjningar av andra skatter, berövas nu, genom avsteget från
en sedan länge vedertagen princip, en inkomst på 1 288
kronor. En inte obetydlig summa för den låginkomsttagare
som en förtidspensionär är.
Moderata samlingspartiet anser att principen om
dubbelt pensionstillskott skall tillämpas och föreslår att
riksdagen beslutar fastställa förtidspensionärernas
pensionstillskott till 108 procent av basbeloppet.
Arbetshjälpmedel och arbetsplatsanpassning
I den allmänna besparingsivern föreslår
arbetsmarknadsministern att AMS inte längre skall kunna
lämna bidrag till arbetshjälpmedel för åtgärder som avser
redan anställd. Däremot avser regeringen att inom kort
återkomma med förslag till riksdagen, som gäller
ersättningar för hjälpmedel och andra anpassningsåtgärder
som kan ge möjlighet för sjukskrivna anställda att gå
tillbaka till arbetet.
Om dessa förslag beror på oförstånd, tankeoreda eller är
bevis på cynism och kallsinnighet för de handikappade är
svårt att avgöra men resultatet av förslagen slår dock hårt
mot handikappade med progredierande sjukdomar, som
t.ex. reumatiker, muskelsjuka och polioskadade.
Dessa kan ofta ha haft en långvarig anställning och
klarat sig utan handikappanpassning av arbetsplatsen och
inte heller behövt särskilda arbetshjälpmedel. Men genom
sjukdomens fortskridande blir de så småningom beroende
av åtgärder, rullstolsbundna, svagare i händer och armar
eller får nedsatt syn.
Om de då arbetar hos en stor och ekonomiskt stark
arbetsgivare, som är mån om att ha den anställde kvar,
ordnar denne med de nödvändiga ombyggnaderna och de
arbetshjälpmedel som behövs. Men om de arbetar på en
liten arbetsplats där de ekonomiska resurserna inte räcker
till de ofta stora förändringar som är nödvändiga, blir enda
utvägen att den handikappade måste sjukskriva sig helt i
onödan under en längre tid för att försäkringskassan skall
kunna ge bidrag.
Moderata samlingspartiet kan inte acceptera att
människor skall behöva sjukskriva sig av taktiska skäl med
den psykiska påfrestning och de stora kostnader som är
förenade med en sådan åtgärd. Vi föreslår i konsekvens
härmed att riksdagen avvisar förslaget och att
arbetsmarknadsministern återkommer med förslag som
förhindrar sådana missförhållanden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
hjälpmedelsgaranti för handikappade i enlighet med vad
som anförts i motionen,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om serviceupphandlingsrätt i syfte
att skapa frihet för den enskilde att välja alternativ
hemtjänst,1]
2. att riksdagen beslutar att principen om dubbelt
pensionstillskott för förtidspensionärer återinförs och
fastställs till 108 procent av basbeloppet,
[att riksdagen beslutar avvisa förslaget till regler för
arbetshjälpmedel och begär att regeringen återkommer
med nytt förslag i enlighet med vad som anförts i
motionen.2]
Stockholm den 24 januari 1991
Sten Svensson (m)
Gullan Lindblad (m)
Görel Bohlin (m)
Charlotte Cederschiöld (m)
Hans Dau (m)
Ingvar Eriksson (m)
Karin Falkmer (m)
Margit Gennser (m)
Ann-Cathrine Haglund (m)
Ingrid Hemmingsson (m)
Ing-Britt Nygren (m)
Bertil Persson (m)
Mona Saint Cyr (m)
Per Stenmarck (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Ingegerd Troedsson (m)
Göran Åstrand (m)