Kommunalt bostadstillägg (KBT) är en individuell stödform och är avsett att bidra till boendekostnaderna. Varje kommun för sig beslutar om tilläggets storlek och enligt vilka grunder det skall betalas ut. Kommunerna får bidrag av staten till kostnaderna för KBT om vissa vilkor beträffande bidragsnivåer m m uppfylles. KBT är inkomstprövat och reglerna för inkomstprövning är desamma överallt.
Boendekostnaderna varierar kraftigt i landet. De statliga reglerna som i praktiken är styrande för utformningen av de lokala reglerna för ersättningsnivåerna saknar anpassning till denna form av olika hyresnivåer. Bristen med dagens KBT-system är dessutom att regelverkets utformning fokuserar debatten till läget på den övre hyresgränsen för ersättning. Förhållanden som dåligt svarar till det stödbehov som faktisk föreligger.
Regelverkets utformning hindrar således i praktiken en konstruktiv diskussion om hur alternativa KBT-system skulle kunna utformas. Ett system där inriktningen av stödet skulle kunna vara till dem som har de största behoven att få boendekostnaderna täckta.
Ett initiativ bör därför tas till en översyn av principerna för kommunalt bostadstillägg. En översyn som bör syfta till att bland annat de låsningar som ovan redovisats elimineras. Riksdagen bör därför begära en översyn hos regeringen av KBT-systemets utformning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av regelsystemet för kommunalt bostadstillägg (KBT) i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 15 januari 1991 Per Olof Håkansson (s)