Inom många offentliga förvaltningar pågår idag
decentralisering av olika verksamheter. Detta gäller även
inom försäkringskassan, där beslutanderätten gällande
bidrag till hörselskadade som i form av
handikappersättning, vårdbidrag och utbildningsbidrag för
gymnasieelever, flyttas från läns- till lokalkontor. Avsikten
med decentraliseringen är naturligtvis att avståndet mellan
konsumenten och beslutsfattarna skall bli kortare.
Denna ambition är naturligtvis lovvärd, men kan
komma att innebära att kompetensen på området blir
splittrad.
Beslut om bidrag till hörselskadade/vuxendöva och
deras familjer kräver kunnande och erfarenhet beträffande
deras behov och livsvillkor. Tjänstemän ute på
lokalkontoren får nu handlägga dessa frågor, vilka på de
flesta lokalkontor blir väldigt få, vilket innebär att det blir
svårt att bygga upp någon kompetens. Decentraliseringen
till respektive lokalkontor resulterar i ekonomiska
skillnader för hörselskadade/vuxendöva. För att säkerställa
en rättvis och likartad handläggning, måste ärenden av
denna art förläggas till länsnivå, där en kompetens kring
hörselskada och vuxendövas behov och livsvillkor kan
byggas upp.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om decentralisering av beslut inom
försäkringskassan.
Stockholm den 24 januari 1991
Johnny Ahlqvist (s)
Maja Bäckström (s)