Pensionstillägg för långvarig vård av handikappat barn
Det finns föräldrar som under en följd av år har lagt ner
en mycket stor arbetsinsats i vården av sina sjuka eller
handikappade barn också efter det att barnet uppnått vuxen
ålder utan att de fått tillräckligt ekonomiskt stöd från
samhället för denna insats. Föräldrarnas arbetsinsats har i
många fall inneburit att de tvingats avstå från
förvärvsarbete för att kunna vårda sitt barn. Förutom
uteblivna förvärvsinkomster har detta lett till att
föräldrarna fått en lägre pension i och med att de inte
kunnat tillgodoräkna sig ATP-poäng för vårdåren.
Från och med den 1 januari 1991 ges därför förälder, som
under lång tid vårdat sjukt eller handikappat barn,
möjlighet att få ett särskilt pensionstillägg (SFS 1990:773).
Tillägget utges till en förälder, som uppbär folkpension i
form av ålderspension, under förutsättning att föräldern
vårdat sjukt eller handikappat barn under minst tio vårdår.
Vid beräkningen av antalet vårdår bortses från vård som
getts före 1964 och från år för vilket föräldern
tillgodoräknats pensionspoäng. Dessutom krävs, under den
tid som föräldern saknar pensionspoäng, att barnet har
uppburit hel förtidspension/sjukbidrag jämte
handikappersättning. Med handikappersättning likställs för
tid före den 1 juli 1975 invaliditetstillägg. Med nyss nämnda
pensionsförmåner likställs även under åren 1964--1973
vårdbidrag i form av invaliditetsersättning.
Utöver ovanstående krav krävs också att föräldern har
vårdat och varit tillsammans med barnet under större delen
av året.
I propositionen 1989/90:117 som låg till grund för
lagförslaget har, när det gäller den faktiska vården av
barnet, föredragande departementschef gjort följande
uttalande i specialmotiveringen till § 3: ''Något krav på att
vårdinsatserna helt eller delvis skall ha bestått i traditionella
sjukvårdande åtgärder ställs inte. Avgörande är i stället att
föräldrarna faktiskt har tagit hand om barnet. Såsom fallet
är i fråga om rätten till vårdbidrag enligt 9 kap 4 § lagen om
allmän försäkring måste föräldrarnas bundenhet till
vårduppgiften bedömas. En förälder som till exempel har
avstått från förvärvsarbete för att studera kan som regel inte
sägas ha uppfyllt vårdrekvisitet. Kravet kan inte heller sägas
ha uppfyllts om barnet har vistats en längre tid på sjukhus
eller annan institution, eller om det under större delen av
dagen har gått i skola eller vistats inom kommunal
barnomsorg eller annan omsorg. Vårdrekvisitet kan
emellertid anses uppfyllt även om barnet vistats utanför
hemmet några få timmar varje dag eller en hel dag någon
gång per vecka.''
Detta uttalande har också riksförsäkringsverket tagit
som utgångspunkt för sina rekommendationer till
försäkringskassorna för tillämpning av den nya lagen.
I tillämpningen innebär hänvisningen till lagens
förarbeten att flertalet sökanden får avslag på sina
ansökningar om särskilt pensionstillägg därför att de mer än
någon dag i veckan eller mer än några få timmar varje dag
lämnat sina barn till lekskolor, sysselsättningsskolor,
särskolor, tränings- och yrkesträningsskolor, terapiliknande
skyddat arbete och dagcenterverksamhet.
Korta avbrott i en annars intensiv vårdarinsats leder
alltså till orimliga beslut om avslag. Avbrotten har ofta varit
en förutsättning för en fortsatt vårdarinsats. I syfte att
stimulera barnets utveckling och anpassning till en normal
skolgång, förvärvsarbete och eget boende har föräldern
aktiverat barnet i meningsfull verksamhet samtidigt som
föräldern fått en nödvändig återhämtningsperiod.
De formella kraven på att barnet har uppburit
förtidspension och handikappersättning torde vara
tillräckliga för att belysa barnets vårdbehov. Har föräldern
dessutom gått miste om pensionspoäng för aktuellt vårdår
borde kravet på den dagliga vården kunna mjukas upp så
att tillägget kan beviljas i fler fall än vad som visat sig vara
möjligt.
Statistik från exempelvis Jönköpings läns allmänna
försäkringskassa visar att av 23 inkomna ansökningar har
hittills enbart en (1) ansökan kunnat bifallas.
Enligt vår mening borde lagen ändras så att
vårdrekvisitet anses vara uppfyllt, trots att barnet mer än
några timmar per dag eller mer än någon dag i veckan vistats
utanför hemmet i syfte att utvecklas till ett självständigt och
så långt möjligt normalt och oberoende liv, och vårdaren
under denna tid inte haft möjlighet att utföra arbete av
någon större omfattning med rätt till pensionspoäng.
Vad gäller kravet på minst tio vårdår för att få rätt till
särskilt pensionstillägg, ger det upphov till olyckliga
tröskeleffekter. För att undvika detta bör rätten till särskilt
pensionstillägg föreligga redan från det första vårdåret upp
till högst 15 vårdår.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
av vårdrekvisitet i lagen om särskilt pensionstillägg till
folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat
barn,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
av kravet på vårdår i lagen om särskilt pensionstillägg till
folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat
barn.
Stockholm den 23 januari 1991
Kersti Johansson (c)
Martin Olsson (c)