Motion till riksdagen
1990/91:Sf28
av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)

med anledning av prop. 1990/91:108 Reserabatter för studerande, m.m.


Regeringens försök i föregående års budget att avskaffa
reserabatterna för studerande avslogs av riksdagen. Denna
bemyndigade i stället regeringen att ge CSN i uppdrag att
förhandla fram förmånligaste möjliga reserabatter.
I nu föreliggande proposition föreslås riksdagen ta
ställning till det avtal som CSN träffat med SJ, Linjeflyg
AB/SAS Inrikes och Svenska Buss. Avtalet förefaller
medföra en klar förbättring för de studerande.
För att erhålla en enkel och billig administration av
reserabatterna, utfärdandet av CSN-kortet, har man dock
måst ge avkall på principen att alla studerande skall ha rätt
till rabatten. Endast de studerande som uppbär studiestöd
enligt studiestödslagen för studier under minst tre månader
och på minst halvtid kommer i åtnjutande av reserabatten.
Detta har medfört att några grupper, som rimligtvis
borde ha samma möjlighet till reserabatt, har mist denna
förmån. Dit hör främst de forskarstuderande, gäst- och
utbytesstudenter och de studenter som läser
högskoleutbildning på deltid antingen som distanskurser
eller på annan ort och därför tvingas pendla till
utbildningen.
Regeringen säger i propositionen att de
studerandegrupper som inte får rätt till rabatterade resor
genom avtalen i regel har sin försörjning ordnad på ett mer
gynnsamt sätt än studiestöd. Vi anser dock att detta
förhållande inte gäller för alla och att ett inte oväsentligt
antal faller mellan systemen.
Moderata samlingspartiet anser att i princip borde
trafikföretagen själva, på kommersiella grunder, lämna
reserabatter till dessa kundkategorier utan bidrag från
staten. I rådande system kan vi dock inte acceptera att vissa
grupper får reserabatt medan andra med jämförbara
förutsättningar blir utan.
Vi föreslår därför att regeringen får i uppdrag att
kartlägga omfattningen av hur många som inte får del av
reserabatten trots att de är studerande och lever under
sådana ekonomiska förhållanden att de är jämförbara med
dem som har studiestöd.
Vidare bör regeringen ge CSN i uppdrag att undersöka
möjligheten att ta fram ett administrativt system som enkelt
kan ge även dem som då anses jämförbara med
studiestödstagarna ett CSN-kort. Under förutsättning att
detta är möjligt bör CSN uppta förhandlingar med
trafikutövarna för att även dessa grupper skall få del av
reserabatterna.
Studerandehälsovård 1989 
års obligatorieutredning föreslår bl.a. en
omorganisation av studerandehälsovården. Med detta som
bakgrund föreslår regeringen att anslaget endast räknas upp
med löne- och prisomräkning till ett totalbelopp om 10 217 000 
kronor.
Moderata samlingspartiet anser att med hänsyn till det
goda resultat som studerandehälsovården uppvisar och med
tanke på de speciella förhållanden som präglar denna samt
de behov av hälso- och sjukvård som de studerande har, bör
anslaget ökas med ytterligare 5 miljoner 
kronor till totalt 15 217 000 
kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående studerande som genom
regeringens förslag ställs utanför möjligheten att erhålla
reserabatt,
2. att riksdagen till studerandehälsovården anvisar
ytterligare 5
000
000 kr., totalt 15
217
000 kr., och således till Bidrag till vissa studiesociala
ändamål för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag av
117
867
000 kr.

Stockholm den 12 mars 1991

Ann-Cathrine Haglund (m)

Birgitta Rydle (m)

Birger Hagård (m)

Ulf Melin (m)

Hans Dau (m)

Birgit Henriksson (m)

Rune Rydén (m)

Göran Allmér (m)

Elisabeth Fleetwood (m)