Utvecklingen inom den psykiatriska vården har under de senaste decennierna varit snabb. Från att tidigare ha varit inriktad på huvudsakligen ett långvarigt och ofta varaktig omhändertagande av personer med psykiska störningar, strävar den psykiatriska vården numera efter att behandla och rehabilitera personer.
Förnyelse av psykiatrin innebär att man i ökad utsträckning bedriver vård i öppnare former och att vårdtiderna i sluten vård förkortas. Bakgrunden är medvetenheten om de sociala faktorernas betydelse i takt med att allt fler patienter börjat leva i sin vanliga miljö ute i samhället.
Under en period fanns en destruktiv kamp mellan olika inriktningar inom psykiatrin. Personer med biologisk, social eller psykologisk grundsyn på behandlingsarbetet förde en ofta oförsonlig kamp mot varandra. I dag har denna kamp lett fram till en utbredd insikt att olika behandlingsmetoder kompletterar varandra och att diagnosen har stor betydelse för vilken behandling som är mest lämplig.
De psykoterapeutiska behandlingsmetoderna har fortlöpande utvecklats. De mediciner som kom på 1950- talet med specifik verkan innebar att patienter efter kort tids behandling kunde skrivas ut från sjukhus. Behovet av eftervård under ibland mycket lång tid är emellertid uppenbart.
Överallt i landet genomförs en sektorisering av psykiatrin och öppenvårdslag för både barn och vuxna startas. Trots tillkomsten av öppenvårdsteam är behovet av olika typer av samtalsbehandling fortfarande stort, medan tillgången på terapeuter eller psykologer är begränsad. Landstingens resurser används i stor utsträckning till att klara problemen med den allt äldre befolkningen.
För patienterna är det ett stort problem att det ofta är mycket dyrt att anlita icke landstingsanställd peronal för att få samtalsterapi. Ett begränsat antal terapeuter kan eventuellt få bidrag från de landsting som tecknat vårdavtal med försäkringskassan för psykoterapeutisk behandling. Sådana avtal har nu understötts genom anslag från Socialdepartementet, för 1990 med 19 milj.kr. och för 1991 med 21 milj.kr. Detta är ett första steg men inte tillräckligt. Det är inte rimligt att bostadsorten eller lotten (Stockholm) skall avgöra om man skall ha råd att få hjälp med psykiska problem.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning från försäkringskassan för psykoterapeutisk behandling
Stockholm den 23 januari 1991 Barbro Sandberg (fp) Charlotte Branting (fp)