Införande av ytterligare nivåer i förtidspensioneringen
Fr.o.m. den 1 juli 1990 kan sjukskrivning med en
fjärdedels sjukpenning förekomma. Denna ytterligare
sjukpenningnivå tillkom i rehabiliterande syfte. En person,
som har tre fjärdels arbetsförmåga bör rimligen kunna få
arbeta tre fjärdedels tid. Tidigare kunde endast hel
respektive halv sjukpenning komma ifråga.
I Lagen om allmän försäkring, AFL 16 kap. 1
§ andra stycket, sägs: ''Åtnjuter försäkrad sjukpenning
eller ersättning för sjukhusvård enligt denna lag, må allmän
försäkringskassa tillerkänna honom förtidspension utan
hinder av att han icke gjort ansökan därom.''
En sådan pensionsprövning görs av försäkringskassan
efter i regel en längre tids sjukskrivning, ofta ett års
sjukskrivning eller mera. För sådan förtidspensionering
krävs läkarutlåtande om hälsotillstånd samt prövning i
socialförsäkringsnämnd. Den sjuke har i realiteten inget
val, om kassan finner att arbetsoförmågan är varaktigt
nedsatt. Sjukskrivningen övergår efter kassans prövning
i socialförsäkringsnämnd till förtidspension eller sjukbidrag
under viss tid, i regel 1--2 år.
Sedan den 1 juli 1990 kan en person vara sjukskriven för
hel, trefjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning.
Möjligheten till en fjärdedels sjukpenning tillkom i
rehabiliterande syfte. Tidigare förekom endast halv resp.
hel sjukpenning, vilket i realiteten gjorde den sjuke sjukare
än hon var.
Hittills gjorda erfarenheter av en mer ''fingraderad''
sjukpenningförsäkring är goda. En person som t.ex. kan
arbeta tre fjärdedels tid blir sjukskriven till en fjärdedel och
''tvingas'' inte sjukskriva sig till hälften som tidigare.
Reformen var välgrundad såväl från humanitär som
samhällsekonomisk synpunkt.
Vid övergången till förtidspension/sjukbidrag (vid
varaktig sjukdom) inträffar emellertid det förhållandet att
samma person, som tidigare kunnat vara sjukskriven till
endast en fjärdedel och utföra arbete på tre fjärdedels tid,
nu nödgas bli förtidspensionerad eller erhålla sjukbidrag till
hälften och endast arbeta halvtid. Detta beror på att
förtidspensioneringen endast har tre graderingar: hel, två
tredjedelar och halv förtidspension.
För att påvisa det orimliga i dagens regler kan vi ta ett
konkret exempel.
En läkare har arbetat som gynekolog i en mindre stad
i många år. På grund av ledgångsreumatism har hon varit
långvarigt sjukskriven, senaste tiden med en fjärdedels
sjukpenning. Hon har avråtts från att arbeta heltid men det
har gått utmärkt att arbeta tre fjärdedels tid.
Nu ''tvingas'' alltså denna läkare att erhålla halvt
sjukbidrag trots att hennes arbetsförmåga motsvarar tre
fjärdedels tid. Hon säger själv i ett brev:
Själv förlorar jag i livskvalitet, då mitt arbete är mycket
stimulerande. Jag tror dessutom att min erfarenhet som
gynekolog kan utnyttjas bättre än till sjukpensionering. Jag
gör ingen nämnvärd ekonomisk förlust, ca 1 500
kronor i månaden. --
--
-- Landstinget däremot förlorar varje månad en hel fyrtio
timmars arbetsveckas gynekologarbete.
Det är mot denna bakgrund synnerligen befogat att
reformera förtidspensioneringen i överensstämmelse med
sjukförsäkringen, t.ex. med en fjärdedels, halv, tre
fjärdedels och hel förtidspension, allt i enlighet med den
sjukes arbets(o)förmåga och med hänsyn tagen till
möjligheten att kunna bereda vederbörande arbete. Den
sjuke skulle då inte behöva känna sig sjukare än hon är och
stora besparingar kunde göras inom pensionssystemet.
Det torde ankomma på utskottet att utforma erforderlig
lagtext.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar reformera förtidspensioneringen
så att den överensstämmer med sjukförsäkringens krav på
arbetsförmågans nedsättning, d.v.s. en fjärdedels, en halv,
tre fjärdedels och hel förtidspension.
Stockholm den 23 januari 1991
Gullan Lindblad (m)
Hans Dau (m)
Margit Gennser (m)
Bertil Persson (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Göran Åstrand (m)