Riksdagsledamöter har ett visst ekonomiskt skyddsnät för att inte stå helt utan trygghet om valet ger partiet lägre antal mandat än tidigare val. Den s.k. inkomstgarantin ger ledamöter en ekonomisk garanti under viss tid efter uppdraget. T.ex. har den som varit ledamot under en period (tre år) inkomstgaranti under ett år.
Efter valet 1988 hade jag inkomstgaranti från riksdagen under ett år. Jag gjorde vissa iakttagelser som jag beskrev i motionen i januari 1990 bl.a. ''att det var negativt att upptäcka att denna inkomstgaranti inte gav ATP-poäng och inte räknades som sjukpenninggrundande inkomst''. Detta menade jag leder till konsekvenser som flera med mig är omedvetna om. Konsekvenserna för framtida ATP-pension är olika kännbar beroende på hur gammal man är och hur länge man yrkesarbetat före riksdagsuppdraget.
Socialförsäkringsutskottet avslog motionen. I underlaget till avslaget ingår ett yttrande av SPV som skriver 1990-05-09 ''att det kan övervägas att utreda en regel att tid för inkomstgaranti finge likställas med riksdagsår vid bestämmande av storleken av pension till f.d. riksdagsman. Härför skulle erfordras ändringar i 14 och 15 paragraferna i ersättningsstadgan''. Även riksförsäkringsverket (RFV) uttalade sig i underlaget till utskottets behandling av motionen. De jämställde inkomstgarantin med ''Trygghetsrådets utbetalning av ersättning vid driftsmässig förändring inom ett företag''.
Samhället har behov av att många människor vill ägna sig åt politiskt arbete. Det är nödvändigt för att politiska beslut ska bli allsidigt belysta och brett förankrade. Det kan inte jämföras med att en bransch, företagssektor, myndighet eller organisation omstruktureras av olika skäl, får svårigheter på marknaden m.m. och därför gör driftsmässiga förändringar.
Jag delar alltså inte RFVs bedömning. Utskottet bör ta ställning till om de anser att den otrygga situationen för dem som ställt sig till förfogande som förtroendevalda politiker är jämförbar med företags driftsmässiga förändringar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inkomstgarantin skall betraktas som pensionsgrundande inkomst så att den blir underlag för beräkning av ATP,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett likställande av tiden för inkomstgaranti med riksdagsår bör utredas.
Stockholm 15 januari 1991 Margitta Edgren (fp)