Många människor i vårt samhälle lider av psykiska
problem, handikapp och sjukdomar. Förutom det
personliga lidandet får problemen ofta sociala och
ekonomiska konsekvenser för enskilda personer och deras
familjer. Många av dessa människor skulle få god och
effektiv hjälp om de hade möjligheter att gå i psykoterapi.
Psykoterapi har goda förebyggande och rehabiliterande
effekter. Dessutom är det från samhällsekonomisk
synpunkt gynnsamt att den som går i psykoterapi inte
behöver lång sjukskrivning eller inläggning på sjukhus med
de höga kostnader som såväl sjukhusbehandling som
sjukfrånvaro innebär.
För att möta behovet har utbildning av psykoterapeuter
sedan lång tid bedrivits i enskild regi och bedrivs sedan
mitten av 1980-talet även vid statliga högskolor.
Socialstyrelsen legitimerar sådana psykoterapeuter som har
kompetens för att på eget ansvar bedriva psykoterapeutisk
verksamhet.
Den offentliga psykiatriska vårdens resurser för
psykoterapi är otillräckliga. En stor del av den
psykoterapeutiska verksamheten utförs i enskild regi. År
1989 ställdes för första gången statliga medel till förfogande
för psykoterapi i den s.k. dagmaröverenskommelsen för
privata vårdgivare. För år 1991 uppgår dessa medel till
sammanlagt 19 miljoner kronor för hela riket!
Detta kan endast komma ett fåtal personer till del,
övriga måste själva betala den fulla kostnaden för
behandlingen. Det avgörande hindret för många att gå i
psykoterapi är därför av ekonomisk art. Många som
behöver gå i psykoterapi har inte råd.
Det är också en rättvisefråga att alla, oavsett
ekonomiska förutsättningar, skall ha tillgång till den vård de
behöver. Människor med psykiska lidanden har idag inte
samma tillgång till vård som människor med kroppsliga
lidanden. Den som är sjuk eller drabbas av kroppsligt
lidande kan idag vända sig till t.ex. läkare eller sjukgymnast
för behandling. Flertalet av dem som idag behöver
psykoterapi måste själva stå för alla kostnader.
Det är därför av såväl humanitära som
samhällsekonomiska skäl motiverat att psykoterapeutisk
behandling hos legitimerade psykoterapeuter ersätts via
sjukförsäkringen på samma sätt som gäller för behandling
av kroppsliga handikapp och sjukdomar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att psykoterapeutisk behandling
hos legitimerade psykoterapeuter skall ersättas via
sjukförsäkringen på samma sätt som gäller för behandling
av kroppsliga sjukdomar.
Stockholm den 22 januari 1991
Jan-Erik Wikström (fp)
Barbro Westerholm (fp)