Arbetstagare som är mellan 60 och 65 år gamla och som önskar minska sin arbetstid efter ett långt arbetsliv har denna möjlighet tack vare delpensionen. Förutsättningen för att delpension skall kunna betalas ut är att arbetstagaren arbetat minst tio år fr.o.m det år han eller hon fyllt 45 år och arbetat minst fyra månader under de senaste 12 månaderna före arbetstidsminskningen.
Från början var kompensationsnivån i delpensioneringen 65 procent av en berättigad pension för en femtioprocentig minskning av arbetsinsatsen. Denna överkompensation i kombination med marginaleffekter innebar icke önskvärda tryck på delpensionssystemet. Systemet var uppbyggt på så sätt att det ofta uppfattades som att det var mindre rationellt att fortsätta arbeta heltid, i förhållande till halvtid, om möjlighet till delpension förelåg. Det var detta som ledde till att kompensationsnivån 1981 reducerades till 50 procent.
Den nuvarande regeringen framlade dock förslag om en återgång till den tidigare alltför höga ersättningsnivån.
Kritik mot den nuvarande kompensationsnivån har kommit från flera håll. Dessutom har riksförsäkringsverket redan 1988 hävdat att en delpensionsavgift på 0,3 procent mer än väl räcker för att finansiera även dagens kompensationsnivå. Samma gäller för 1989 och 1990.
Vi anser därför att kompensationsnivån skall återställas till 50 procent för nytillträdande och att delpensionsavgiften skall sänkas från nuvarande 0,5 procent till 0,3 procent från och med den 1 januari 1992.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att kompensationsnivån i delpensioneringen skall fastställas till 50
% för nytillträdande fr.o.m. den 1 juli 1991,
2. att riksdagen beslutar att delpensionsavgiften skall minskas till 0,3
% fr.o.m. den 1 januari 1992.
Stockholm den 21 januari 1991 Gullan Lindblad (m) Hans Dau (m) Margit Gennser (m) Bertil Persson (m) Karl-Gösta Svenson (m) Göran Åstrand (m)