Klyftorna mellan mäns och kvinnors löner har inte
minskat under 1980-talet. Snarare verkar det som om
skillnaderna ökat. Löneskillnaderna mellan könen följer
oss hela livet och avspeglas i vår ekonomiska situation som
pensionärer.
Riksförsäkringsverkets statistik över genomsnittliga
pensionspoäng visar att år 1983 hade män 3,66 ATP-poäng
och kvinnor 2,37 poäng. År l988 hade män 4,13 och kvinnor
2,84 poäng.
Av den statistiken står det klart att det även in på 2000-
talet är kvinnorna som kommer att tillhöra gruppen
låginkomstpensionärer.
För att förändra de ekonomiska villkoren för kvinnor
krävs omfattande förändringar inom flera områden. Det
handlar om utbildning, förändrad arbetsdelning både i
hemmen och i samhället, kapacitet hos den offentliga
sektorn att täcka behoven av barnomsorg och äldreomsorg
och en annan maktfördelning mellan könen. Vänsterpartiet
ser det som en mycket angelägen politik att arbeta för dessa
samhällsförändringar. Men vi inser att det kommer att ta tid
att uppnå dessa mål.
En snabbare väg att förbättra kvinnors och lågavlönades
pensioner är givetvis att göra förändringar i ATP-systemet.
Vänsterpartiet har också under en följd av år lagt fram
förslag om en annan beräkningsgrund för ATP-poäng som
skulle minska klyftorna mellan låg- och höginkomsttagare.
Men pensionsberedningens nyligen avgivna betänkande
visar att det för närvarande inte är troligt att det går att få
politisk majoritet för dessa förändringar.
Om inte merparten av nu yrkesverksamma kvinnor skall
drabbas av ekonomiska orättvisor som pensionärer, måste
vi finna andra vägar att förbättra kvinnors pensioner.
Vi föreslår därför en frivillig pensionsförsäkring i
offentlig regi. En sådan försäkring har tidigare funnits, men
möjligheten att nyteckna den upphörde år l980. Då gjordes
bedömningen att ATP nått en sådan omfattning att det inte
längre fanns behov av en kompletteringsförsäkring. Under
senare år har det dock visat sig att nyteckningen av privata
pensionsförsäkringar har ökat ordentligt. Under perioden
l978--l989 har nyteckningen av privata pensionsförsäkringar
mer än tiodubblats. Under år l989 nytecknades närmare 387
000 försäkringar i privata försäkringsbolag.
Försäkringsbolagen uppger att kvinnor svarar för en stor del
av dessa nyteckningar. Detta visar att det helt klart finns ett
stort behov av kompletteringsmöjligheter till det nuvarande
pensionssystemet.
En pensionsförsäkring i offentlig regi kan uppmuntra
hushållssparandet vilket alltid framhålls vara av
samhällsekonomiskt intresse. Ett offentligt alternativ kan
också bli ett konkurrenskraftigt alternativ till privata
försäkringar då det innebär en statlig garanti för
pensionsbeloppen. Den privata marknadens försäkringar är
avhängiga marknadens villkor och därmed osäkrare. Staten
kan också konstruera den offentliga försäkringen så att
låglönegrupper har råd att teckna sådana. De som idag har
störst behov av att komplettera sitt pensionsskydd har
egentligen inte råd att ta en privat pensionsförsäkring. Den
privata marknadens försäkringar bygger på att man skall ha
så hög inkomst att pensionsförsäkringen skall minska
skatten genom de avdrag den berättigar till.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om en frivillig
pensionsförsäkring i offentlig regi.
Stockholm den 15 januari 1991
Margó Ingvardsson (v)
Ylva Johansson (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Gudrun Schyman (v)
Elisabeth Persson (v)
Berith Eriksson (v)
Annika Åhnberg (v)
Viola Claesson (v)