I lagen om allmän försäkring, kap. 21, anges vissa
begränsningar av möjligheten att teckna frivillig
sjukförsäkring.
Genom frivilliga avgifter kan hemmamakar, studerande
och andra personer med låg eller ingen inkomst av
förvärsarbete försäkra sig för en sjukpenning på lägst 20 och
högst 60 kronor per dag. Det är dessutom möjligt att välja
sjukpenning utan karenstid eller med en karenstid av tre
eller 30 dagar.
Dock finns det ingen möjlighet för personer som fyllt 55
år att träda in i denna frivilliga försäkring. Det går heller
inte att begära förkortning av karenstiden härefter.
Denna gällande regel kan vara till stor nackdel för
många människor. De, som tidigare omfattats av
sjukförsäkringssystemet, kan plötsligt ställas helt utan
ekonomiskt försäkringsskydd vid sjukdom. Det kan t.ex.
gälla en tidigare hemmamakeförsäkrad kvinna om hon en
tid uppbär lön för vård av sjuk make eller nära anhörig. Om
den hon vårdar avlider står den 55-åriga kvinnan utan något
som helst sjukpenningskydd. Trots detta finns det ingen
möjlighet för henne att teckna en frivillig försäkring.
Andra exempel på människor som kan drabbas är
lantbrukarhustrur eller lantbrukare över 55 år, som anser
att arbetet på jordbruket är så slitsamt att de arrenderar ut
marken i stället. Dessa människor har kanske betalat
sjukförsäkringsavgifter under många år, men de står nu helt
utan sjukpenning vid sjukdom. Inte heller de kan teckna
någon frivillig försäkring enligt gällande regler.
Dagens regler för tecknande av frivillig sjukförsäkring
utesluter många människor från sjukförsäkringssystemet på
ett icke önskvärt sätt, varför en ändring bör ske.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i
21 kap. lagen om allmän försäkring, AFL, vad avser rätten
att teckna frivillig sjukförsäkring i enlighet med vad i
motionen anförts.
Stockholm den 11 januari 1991
Gullan Lindblad (m)
Hans Dau (m)
Margit Gennser (m)
Bertil Persson (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Göran Åstrand (m)