Vid arbetsgivarinträde enligt lagen om allmän försäkring
(AFL) uppbär arbetsgivaren den anställdes hela
sjukpenning vid sjukdom. Samtidigt är han emellertid bara
skyldig att utbetala oförändrad lön till arbetstagaren.
Detta drabbar i synnerhet anställda med flera
anställningar, t.ex. deltidsarbete utöver det ordinarie
arbetet. Som exempel kan nämnas en lärare som tar ett
extrajobb hos en arbetsgivare med arbetsgivarinträde. Han
eller hon får vid sjukdom bara ut lönen från den extra
anställningen, medan sjukpenningen från lärarbefattningen
går till arbetsgivaren med arbetsgivarinträde. Detta gäller
trots att den sjukpenninggrundande inkomsten är fastställd
utifrån den totala inkomsten.
Den nuvarande möjligheten att begära undantag från
arbetsgivarinträde fungerar i praktiken dåligt.
Arbetsgivaren med arbetsgivarinträde har ingen skyldighet
att upplysa om möjligheten och är dessutom obenägen att
göra detta på grund av att sådana undantag stör
löneutbetalningsrutinerna. Försäkringskassorna upplyser
inte heller rutinmässigt om denna möjlighet till undantag.
Dessutom tar det två till tre månader efter anmälan, innan
undantag kan beviljas. Ansökan görs i regel inte förrän vid
sjukdomsfall och utebliven sjukpenning. Arbetsgivare kan
till och med vägra medge undantag och kräva att
anställningen i så fall upphör.
Detta orimliga förhållande måste rättas till och särskilt
angelägen är en sådan förändring mot bakgrund av att
arbetsgivarinträde blir allt vanligare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av
lagen om allmän försäkring att vid arbetsgivarinträde lönen
överskjutande sjukpenning på grund av annat arbete alltid
utbetalas till den anställde.
Stockholm den 10 januari 1991
Bengt Silfverstrand (s)
Birthe Sörestedt (s)